Din fria vilja

Du har säkert hört talas om de universella lagarna eller principerna som några väljer att kalla dem. Inte minst den kända Attraktionslagen, där lika attraherar lika. Det du sänder ut är också vad du får tillbaka. Våra universella energilagar är inget vi lär oss om i skolan, vilket kan förvåna om vi förstår hur grundläggande de är eftersom de utgör villkoren för denna dimension. Du behöver inte plugga in en tjock lagbok, istället kommer jag kort introducera dig i vad energilagarna innebär. Jag vågar också påstå att du sannolikt redan har en känsla för dem och agerar efter dem. Medvetet eller omedvetet. Med ökad kunskap om lagarna blir det lättare att navigera genom livet där vi följer livets flöde istället för att gå emot lagarna som handlar om rytm, vad vi attraherar och vad som resulterar i bakläxa när vi inte förstår vad vi skapar. De ger också stöd när vi kan sätta vårt eget liv i relation till dem och förstår att vi är en del av Universum.

Det finns också naturlagar, t ex. Lagen om gravitation som inte ska förväxlas med de universella lagarna.

En naturlag är en sats eller ekvation som beskriver regelbundenheter i naturförloppen. De universella lagarna handlar om energi. Våra tankar, känslor och fast materia, allt är energi där allt i Universum eftersträvar balans. När vi upplever att det råder kaos i världen så existerar ordning på ett högre plan eftersom allt är i relation. Det är ur det perspektivet som jag vill att du relaterar till dessa principer. Att du reflekterar hur du kan tillämpa lagarna för att skapa balans och harmoni i ditt eget liv där du befinner dig just nu. Energi kan aldrig förstöras utan endast omvandlas som Lagen om energins eviga förvandling lär oss. Vi har också lagar om rytm vilka vi upplever i årstidernas växlingar och i kroppens åldrande. Vi har svängningar mellan ebb och flod som kan relateras till vår in- och utandning, liksom i hjärtats rytm mellan kontraktion och dilation. Vi upplever cykler i börsens upp- och nedgångar och förstår att inget i livet är statiskt utan allt befinner sig i ständig rörelse och transformation enligt vissa förutsättningar.

De universella lagarna fungerar och är obestridliga oavsett om vi tror på dem eller inte. De kräver ingen dokumenterad vetenskap för den som vill kan enkelt sätta upp en hypotes och agera enligt lagarna för att se att de gäller. Om du lär dig tillämpa energilagarna kommer du förstå hur du jobbar i flöde med livet och inte emot det. Du kan transformera tankar och känslor av lägre energi till högre och förstår vilken kraft som finns att hämta i denna kunskap. I Bibeln återfinner vi de universella lagarna även om vi inte alltid reflekterar över att vissa citat representerar dessa principer. ”Det människan sår skall hon också skörda” handlar om Lagen om orsak och verkan. Jag kommer inte nämna alla energilagar utan den som jag vill fokusera på och koncentrerar texten kring är Lagen om vår fria vilja. I första Mosebok framkommer att vi har fått en fri vilja och ska respektera varandra. Gud skapade människan till sin avbild och kan därför uttrycka kärlek och välja rättvisa. Det finns ingen som kan sätta sig över din fria vilja eftersom den är en universell lag. Du bestämmer med andra ord över din kropp, din röst och dina handlingar.

På samma sätt som vi fått rättigheter har vi också skyldigheter. Med fri vilja följer ett ansvar för din respons. Som ett målande exempel skulle du i en utmanande situation kunna bli utsatt för tortyr och ha valet att tala eller tiga. Där ingen värdering läggs i om våra val är rätt eller fel eftersom det inte finns någon dömande aspekt av livet. Livet handlar om att skapa förståelse och balansera karman och energier. Du har alltid en fri vilja i hur du väljer att respondera. Syftet är att du ska använda din fria vilja för att lära och komma i harmoni med dig själv. Det finns därför inga misstag bara erfarenheter. Vi ska samtidigt undvika att döma andra och inte lägga alltför stort fokus på det som händer i vår omvärld eftersom det är där som all vår projektion sker. Om vi tar strid och försöker förändra något i vår yttre verklighet har vi inte heller rätt förhållningssätt utan ska koncentrera oss på vårt inre arbete. Vi skapar alltid inifrån och ut där förståelsen för relationerna är det centrala. Det finns ingen linjär utvecklingsprocess utan allt är en oändlig process av relationer i Universum. Jag fick den poetiskt presenterad av en medveten själ på följande sätt:

”Tänk dig att du är evigt ung och fortsätter att bli förälskad. Kärleken tar inte slut utan det kommer alltid fler romantiska kärlekshistorier att berätta och i varje möte skapas massor med världar och äventyr, det tar aldrig slut. Så fort något ebbar ut så kommer något nytt in och skapelseprocessen fortsätter.”

Vi är alltid i relation med någon på samma sätt som kroppens alla celler är i relation mer varandra. Där relationen till dig själv kanske är den viktigast för det är med den förståelsen som du skapar andra relationer.

För att vara ansvarig för din respons behöver du vara medveten. Du kan möta en hel grupps attityder eller påverkas av rigida normer, men du bestämmer alltid vad du själv ska känna och tänka. Oavsett scenario bestämmer du vad du känner och tänker om situationen, vad du säger, vad du gör och hur du agerar. Du har alltid en fri vilja i din respons. Vi har en benägenhet att känna att vi inte alltid har ett val när vi hamnar i komplexa situationer. Men om du befinner dig i en situation med begränsade val så är det för att livet skapat en skräddarsydd situation för att uppleva en viss sorts förståelse. Om du vill bli en bättre schackspelare kommer du behöva möta svårare och svårare motstånd. Vi ska inte heller relatera utveckling till kvantitet eller omfattning. Att vara president eller politiker i hög position betyder inte att du inte kan få samma förståelse genom att vara politiskt aktiv på lokal nivå. Allt i livet omkring oss är rekvisita för vår förståelse. Där du med dina val och intention påverkar vilken scen du kommer att agera på. Det finns därför inga meningslösa liv och du ska inte jämföra dig med någon annan.

När vi medvetandegör att vi har en fri vilja och ansvarar för vår respons har vi lagt en viktig grund. Vi kan inte lura oss själva eller livet och tro att vi kommer undan, för fri vilja innebär också ansvar för våra val. Det är därför inte legitimt att lägga ansvaret på någon annan eller skylla på yttre omständigheter. Livet är vår bästa lärare när vi stöter på ett problem och söker en lösning. Lika viktigt är att vi står för våra val. Det kan även vara ett val som inte alltid leder till bästa lösningen, men där vi medvetet tar ansvar för vårt val och konsekvenserna. Kanske för att vi vill ha upplevelsen eller behöver erfarenheten. Vi jobbar då i förståelse med livet och tar ansvar för allt vi skapar.

Varje problem äger sin egen lösning. Det finns alltid en väg ut. Känn därför aldrig hopplöshet och undvik att gå in i rädsla. När vi är rädda för att något negativt ska hända kommunicerar vi med den förståelsen. Vi tror att vi saknar förmågan att lösa problemet på egen hand och att saker händer av en slump. Men det finns ingen slump eftersom allt är i relation. En medveten person förstår detta till skillnad från någon som styrs av präglade beteenden och saknar kunskapen. Det är därför vi vill öka förståelsen för de olika energilagarna för att lära oss att skapa i en medveten riktning. 

Text: Sandra Wikberg

Kärleken är den fria viljans fanbärare

Om nu människan skapades till ”Guds avbild”, det vill säga med egenskaper som inte djuren har, nämligen den fria viljan och kärlekens agape, så kan den redan här kopplas till en moralisk eller etisk aspekt på denna gudomliga avbild. Kärleken är den fria viljans fanbärare. Den fria viljan är både mänsklig och gudomlig på så sätt att den spänner genom ett universellt medvetandefält av totala valfriheter mellan gott och ont, rätt och fel, ljust och mörkt. Redan här kan jag konstatera att vår planet tycks oss given för ett högre syfte. Det verkar finns en plan för den fria viljans utveckling och evolution. Detta genom att allt existerar mellan ytterlighetens poler i ett ekvilibrium (jämvikt, balans och harmoni), som kan uttryckas genom sinnesro, hjärtefrid och acceptans.

Djuren drivs av instinkt, vars betydelse kommer från latinets instinctus och som kan översättas med ”ingivelse”. Instinkter är nedärvda beteenden och känsloreaktioner som beror på fysiologiska retningar, så kallade stimulus, som är en förändring av organismens sinnesinformation. Ett exempel på en instinkt är djurens flyktinstinkt vid fara.  Du har säkert hört talas om stimulus och respons. ”Stimulus-respons” används i studier av klassisk betingning som nyckelord för behaviorismens teori. Respons kallas beteendet kopplat till stimulus, det vill säga instinkter kring beteenden som är reflexmässiga.

Behaviorister, en riktning inom psykologin, förklarar beteende genom betingning hos djur och människor som en följd av naturligt urval i den biologiska evolutionen. Människan anses som en djurart, vars medvetande betraktas som biologiska processer i djurs och människors nervsystem. Behaviorister ser psykologin som underordnad beteendeläran, där endast yttre och observerbart beteende kan ligga till grund för vetenskap, eftersom tänkande, talande och människans sinnesförmögenheter endast är sekundära fenomen i nervsystemet. Dessa bifenomen eller ”epifenomen” uttrycktes av den brittiske forskaren Thomas Henry Huxley (1825-1895) för att karakterisera själslivet som "röken som fabriken släpper ut genom skorstenen". 

Thomas Huxley, biolog och antropolog, specialiserade sig på jämförande anatomi och förespråkade Charles Darwins evolutionsteori. Huxley myntade termen "agnosticism", som är uppfattningen eller övertygelsen om att Guds existens, det gudomliga och det övernaturliga står över det mänskliga förnuftets oförmögenhet att på rationella grunder rättfärdiga vare sig en tro på Guds existens eller icke existens.

Vilken livssyn vi har på människans ursprung och existens påverkar synen på den eventuella fria viljan med dess moraliska existens eller inte. I denna diskurs utgår jag ifrån att den högsta kastens människa är upplysning. När människan vandrade i omedvetenhet om gott eller ont, som symboliserades av kunskapens träd, var hon omedveten om den gudomliga moralen. Kanske var det så att människan ännu inte var mogen att leva enligt den gudomliga moralen i en evolutionär och instinktiv djurisk kropp? Kanske var det så att kärlekens avbild först behövde inkarneras i det unga människosläktets vandring som varande ställföreträdare på jorden? Var det så att människan hoppade över några evolutionssteg, det vill säga att först låta kärleken vara den gudomliga avbild vi skulle leva efter, innan den gudomliga kunskapen skulle göra oss oberoende? Att vi skulle likna änglarna vars enda vilja är att tjäna Guds högsta syfte – kärlek.

Människan kan påverka hela livsexistensen på jorden. Hon kan ödelägga den eller bidra till en upplyst planet. Som förvaltare av planeten har människan ett moraliskt ansvar att råda över skapelsen. Hur har vi hittills lyckats eller misslyckats med detta? Svaret beror på människans moraliska synsätt. Därmed kan jag inte dra slutsatsen att djuren skulle vara moraliska (eller omoraliska) varelser. De bara är, som de är. Djuren är sitt djuriska rike med dess instinktiva beteenden, medan människan kan frigöras från den naturliga ordningen och bryta planetens naturliga livsmiljöer.

Att låta omognad och moral vandra hand i hand leder ännu idag till fruktansvärda katastrofer, varhelst i världen vi befinner oss. Att låta mänskliga lagar, regler och principer gå före den gudomliga moralen verkar ha lett oss vilse. Men vilka är då de gudomliga påbuden? Vi känner väl till Gamla testamentets tio budord, som bland annat att inte ljuga, inte stjäla och inte mörda. 

Vi kan ställa oss en motfråga; varför ljuga, stjäla och mörda? För det är väl i en sådan värld vi lever i och fortsätter att leva i. Och det är ju så som världens nyheter påbjuder att visa oss denna dramatiska tingens ordning. Godheten och freden har en mycket liten plats på världsarenan. Det goda får stå i bakgrunden för det onda. Vad är det för skillnad på god moral och eventuell ond omoral? Vad är det för skillnad på krig och fred? Kan inte människan svara på det är det fortfarande mycket illa ute med oss.

Om nu den fria viljan fortsättningsvis ska få styra människans väg genom historien behövs en moralisk upprustning. Vad menas med det? Det kan menas med en moralisk upprutning som kan föra människan från det jordiska helvetet av krig och elände till ett upplyst moraliskt tillstånd som återför människan hem till paradiset, där vi en gång som människobarn vandrade i all oskyldighet. Denna gång kan vi återkomma hem av egen fri vilja. Hur kommer vi tillbaka till paradiset? Vägen tillbaka går via helvetets skärseldar på jorden. Detta helvete har människan själv skapat.

Genom den fria viljans attribut som spänner över ett medvetandefält av totala valfriheter mellan gott och ont, rätt och fel, ljust och mörkt kan människan, när hon mognat i sin kärlek, låta moralens kompassnål vara kärlek. Skillnaden är bara den att vi människor har olika uppfattningar om etik och moral och om vad som är rätt eller fel. Vi kanske också har olika uppfattningar om vad kärlek är? Med den fria viljan väljer människan sitt liv, men ofta förstår hon konsekvenserna av sina handlingar först senare, och då är skadorna redan skedda. Det finns ett glapp mellan orsak och verkan, mellan handling och konsekvens. Så mycket älskade dock Gud människan att Gud lät henne själv välja sin väg, men att Gud alltid hade en återvändande väg tillbaka hem. Gud älskar människan villkorslöst.

Omoral och fri vilja hör också ihop. Ingen fri vilja, ingen omoral. Hur kan människans olika moralsyn, oavsett hur vi uppfattar den, leva som goda grannar?  Kärlekens Agape är svaret, så som jag ser det. Agape har jag tidigare skrivit om i mina texter (läs här). Agape, ett grekiskt ord som betyder kärlek, är det första av kärlekens sju underverk. Agape uttrycker en kärleksrelation mellan Gud och människan. Den latinska motsvarigheten till agape är caritas; den oegennyttiga kärleken uttryckt i handling. Det är denna kärleksrelation som var meningen när Gud satte människan i paradiset för att råda över Guds skapelseverk.

Slutligen vill jag säga att det är genom kärlek vi blir moraliska individer. Genom vår fria vilja väljer vi att leva ett rättrådigt liv. Vi lever freden, vi svarar ont med gott och vi förstår varför människosläktet har behövt vandra lidandets väg under flera tusen år. Att vi är skapade till Guds avbild kan vi redan nu visa genom en tro som kan förflytta berg, ett hopp som överlever döden och en kärlek som är gudomlig. För kärleken är den fria viljans fanbärare.

Läs även insiktstexten "Nutidens själavård och den fria viljans attribut" för mer inspiration till insikt.

Text: Fransisko Condró

Att välja kärleken

”Det andliga livet kan sammanfattas i ordet kärlek. Man älskar inte för att man vill göra något gott eller för att hjälpa eller skydda någon. När vi handlar så har vi börjat betrakta vår nästa som ett simpelt föremål, och vi har börjat betrakta oss själva som visa och generösa. Det här är inget som har med kärlek att göra. Kärlek är att förenas med den andre och att hos denne upptäcka en gnista av Gud.”

-Thomas Merton

I kärleken finns det frö som får oss att växa. Ju mer vi älskar, desto närmare kommer vi den andliga upplevelsen. Den andliga upplevelsen är framför allt en praktisk upplevelse av kärlek.

Kärleken är en andlig princip och en gudomlig lag. Vi kan försöka följa en handbok, kontrollera våra känslor, lägga upp en strategi för hur vi ska bete oss, men i kärlek existerar inga sådana regler. Den sanna kärleken är en handling där vi överlämnar oss villkorslöst. Det finns bara en regel, en princip och en hake. Vi måste villigt och med vår fria vilja välja kärleken. Välja att överlämna oss villkorslöst till kärleken. Välja att inte försöka med vårt intellekt förstå den. Välja att inte kontrollera den. Välja att inte stå i vägen för den. Välja att inte ha en färdig handlingsplan. Välja att inte ha ett utsatt mål. Välja att slappna av, släppa taget, överlämna och låta Gud sköta resten. Allt du behöver göra är att villigt med din fria vilja välja kärleken. Detta är först och främst ett inre val, som sedan kommer att spegla ditt yttre liv. Du blir då ett redskap för kärleken och en bärare av den.

Vi har nått en punkt då mänskligheten kommer att färdas i ena eller andra riktningen. Vi har nått en punkt då varje enskild individ tvingas välja riktning, av sin egen fria vilja. Vi har nått en punkt då vi tvingas välja väg. Rädslans Väg eller Kärlekens Väg. Vi har nått en punkt då vi antingen låter oss färdas i riktning mot mörkret, eller så väljer vi att färdas i riktning mot ljuset.

Hur konstigt det än kan låta så utgör rädslan en bekvämlighetszon. Vi tror fortfarande att ljuset ska komma utifrån och lysa på oss. Vi går fortfarande och väntar på att kärleken ska komma till oss. Håller vi oss kvar vid det tankesättet så kan vi vänta hur länge som helst. Ljuset kan inte lysa på oss och kärleken kan inte komma till oss. Ljuset och kärleken finns inom oss och kommer därför från oss.

Vi står på randen till att ta ett jättekliv in på Kärlekens Väg, inte bara som individer utan också som art. Vi kan alla känna detta, mer eller mindre. Ändå håller vi fortfarande tillbaka på något sätt. Vi kan alla uppleva även detta motstånd, mer eller mindre.

Om vi är ärliga mot oss själva inser vi att motståndet inte beror på att vi hålls tillbaka av mörkret på grund av rädsla, utan det beror på att vi undviker ljuset och kärleken. Vi motsätter oss, medvetet eller omedvetet, en aktiv utveckling till ett bättre och sundare JAG. Vi motsätter oss då också att utvecklas till de ”andliga storheter” vi är menade att bli och vara.

Någonstans djupt inombords vet vi redan det här. Eller hur?

Världen lockar oss ständigt att tänka på rädsla istället för på kärlek. Den vill ständigt övertyga oss om att rädslan är verkligt och att kärleken inte är det. Mänskligheten tycks ha fastnat i rädslan, trots alla upplysta mästare med budskap om kärleken som kommit fram under historiens gång. Varje religion är en möjlig port till kärleken, ändå förblir den porten ofta stängd. Låt oss då komma ihåg att de stora mästarna, oavsett religion, förverkligade den gudomliga kärleken inom sig själva.

En gudomlig kärlek som finns inom oss alla.

Kärleken kräver ditt fulla samarbete. Kärleken går bortom både intellekt och känsla. Du kan inte kompromissa längre när du nått denna nivå. Kärleken vet precis vad den vill ha och kräver att dess uttryck får genomsyra alla dina relationer, situationer och områden i ditt liv. Om du undviker kärleken kommer du oundvikligen att uppleva lidande i dess ställe.

Kärleken är inte ”logisk”. Det vill säga du kan inte logiskt resonera dig fram till vad kärleken vill ha. När du VET, så VET du!

Du VET innerst inne när du har nått in dit. De val du behöver göra på den nivån kan komma att verka helt oförnuftiga och ibland orimliga av andra. Trots det så VET du att du måste bara göra det. Det beror på att du har kommit till en punkt i livet, ett vägskäl, där du behöver bestämma dig för hur du vill leva ditt liv och vilka kvaliteter som ska dominera i alla dina relationer, situationer och områden av ditt liv. Det här är ett högst personligt val som inte går att diskutera sig fram till med andra. Det är heller inget du kan tänka eller känna dig fram till. Det är inget intellektuellt eller känslomässigt val. Det är ett själsligt val. Det är kärlekens val. Det är kärleken som väljer åt dig och du tillåter dig själv att följa.

Den vägen är sällan utan svårigheter. Tvärtom är det ibland smärtsamt och till och med avskräckande. Trots det så kräver kärleken att du påbörjar vandringen på den vägen. Om du undviker kärleken, om du undviker att påbörja den vandringen på grund av rädsla så är det också ett val. Att öppna dörren till kärleken är även att öppna dörren till lidandet. Det är därför vi undviker att öppna dörren till kärleken, vi vill undvika att lida. Vi lider därför att vår kärlek inte accepteras. Vi lider därför att vi tycker att vi ger mer än vi får tillbaka. Vi lider därför att vi inte lyckas genomdriva våra regler och principer. Kärlek och lidande är två sidor av samma mynt, fast med två helt olika kvaliteter.

Så länge vi stänger medvetandet för lidandet, så stänger vi även medvetandet för kärleken. Lidandet är ofrånkomligt och kommer alltid att bryta igenom våra uppresta försvarsmurar. Vi kan inte ens börja vårt sökande efter frihet, frälsning, upplysning eller självförverkligande förrän vi har fullt ut accepterat det lidande som finns överallt runt omkring oss och inom oss. Vi skulle kanske helst vilja tränga bort det och låtsas som om lidandet inte rör oss. Men, om vi gör det förblir vi instängda i en sämre version av oss själva, eftersom det är också lidandets funktion att förlossa oss själva och världen. Det är denna inre rörelse av kärlek genom lidandet som också frälser oss och skänker oss inre frihet.

Det allra högsta en människa kan välja att göra med sin fria vilja är att överlämna den till den gudomliga viljan.

"Ske Din Vilja, inte min"

Kärleken, via hjärtat, är den trånga porten vi måste igenom för att kunna förmå oss att överlämna vår vilja till den gudomliga viljan och vägen dit är att älska. Att ta oss igenom den trånga porten är detsamma som att smälta samman med det gudomliga, och vi kan bara sammansmälta med någon som vi älskar.

Slut nu ögonen en stund. Blunda, andas djupt… Ta ytterligare ett djupt andetag. Slappna av, släpp taget… och lyssna.

Lyssna uppmärksamt i ditt högra öra. Det är din skyddsängel som viskar:

”Jag älskar dig!”

Läs även insiktstexten "Hjärtat vet vad det vill ha" för mer inspiration till insikt.

Text: Rosanna L. Antonsdotter