SSRF

RELATIONER, GEMENSKAP OCH KONSTEN ATT KOMMUNICERA

Nya typer av relationer, gemenskaper och ett nytt sätt att kommunicera på är på väg att utvecklas, och du är en del av den utvecklingen.


Konsten att kommunicera startar med konsten att lyssna. Att verkligen lyssna är en konstform där ytterligare en dimension behöver kopplas in. Den Inre Dimensionen. I den här texten kommer jag att benämna den dimensionen för Varande.


De flesta mänskliga relationer består till största delen av intellekt som samspelar med varandra och inte av människor som verkligen kommunicerar, det vill säga som upplever äkta gemenskap.

När du lyssnar på en annan människa, försök då att inte bara lyssna på orden med ditt intellekt, utan försök att göra det till en vana att lyssna med hela ditt väsen. Det vill säga att lyssna genom ditt Varande bortom intellektet, bortom orden, bortom tankar och känslor där Den Inre Dimensionen existerar.


När du lyssnar på en annan människa genom ditt Varande skapar du ett stilla rum och villkorslöst utrymme som gör det möjligt för den andra att få vara i sitt Varande. Det är den mest dyrbara gåva du kan ge någon. Gåvan att bli sedd, hörd och bekräftad. Gåvan av att uppleva ett berättigande att existera. Ett existensberättigande som vi alla har. Den djupa förståelsen att vara värdig enbart genom att finnas till. Om du kan ge den gåvan till en annan människa, kan du konsten att kommunicera.


Den äkta konsten att kommunicera kan enbart uppstå i Varandet, bortom orden och intellektet. Du kan endast känna någon annans Varande genom ditt eget. Att förstå det är början på den djupa insikten om vad Enhet innebär, vilket är detsamma som Kärlek. På Varandets djupaste nivå är du Ett med allt som Är. Endast där kan äkta gemenskap uppstå. Att vara i kontakt med Varandet skapar äkta gemenskap i vilken relationer, av alla dess slag, kan blomstra.


Låt oss tillsammans verka för att skapa dessa ”nya relationer” genom att lära oss konsten att kommunicera med varandra på ett helt ”nytt” sätt där vi medvetet låter villkorslös Kärlek vara med i all vår kommunikation med oss själva och andra.


Den form av Kärlek jag pratar om här är den som kommer ur ditt Varande. Den är Det som kommer igenom ditt Varande till den yttre världen. Så länge du är fullständigt fångad i den yttre verkligheten kan det inte finnas någon Kärlek. Din uppgift är inte att söka efter Kärlek, utan att finna ditt eget Varande genom vilken Kärleken kan komma in. Du blir då en bro mellan Den Inre Dimensionen och den yttre verkligheten. Du blir en bro mellan Gud och världen. Det här är det tillstånd av äkta kommunikation med Källan som vissa kallar för ”upplysning”. Att besitta konsten att kommunicera är att lysa upp allt och alla som kommer din väg genom Varandet.


Kanske är det dags att avsluta allt det som inte längre är Du och som inte längre är i samklang med den Du vill vara? Du är inte densamma idag som du var för ett år sedan, eftersom Du har förändrats. Du har utvecklats!


Kanske är det dags att utveckla det mod som krävs för att kunna gå först i ledet och "lysa upp" allt och alla som kommer din väg? Ett inre mod som behövs när vägen väljer Dig. De människor som har funnit sin "kallelse" och har modet att leva sitt "kall" utstrålar en viss slags energi av mod som andra människor dras till och deras tillvaro är fylld av meningsfullhet och ett högre syfte. Den insikt de vunnit om syftet med sitt liv ger dem förmågan att glädjas åt livet när det är bra och styrka att klara av de svåra perioderna i livet.


Du behöver absolut inte gripas av panik om du ännu inte vet vad ditt ändamål är just nu, utan börja bara titta lite extra på den frågan och lita på de svar du hör från ditt inre. De inre viskningarna finns där för att leda dig till storslagna höjder.


Du läser det här just nu därför att vid något tillfälle i livet har du fått en glimt av din inre kallelse och livsuppgift, men av någon anledning valde du att inte följa den fullt ut.

Du får nu en andra chans eftersom du är redo nu. Du har nu tillåtelse att leva det liv som du vill leva.


Kom ihåg att du är välsignad, utvald, kallad och oerhört modig.

Du är den som andra människor vill följa. Det är dags nu att med full kraft anamma din inre kallelse och livsuppgift fullt ut.


Det är dags nu! Eller hur?


"Du går inte vidare för att du är redo. Du går vidare för att du växer ifrån den person du än gång var"


Text: Rosanna L. Antonsdotter


ATT SLÄPPA TAGET

Just let them.
If they want to choose something or someone over you, LET THEM.
If they want to go weeks without talking to you, LET THEM.
If they are okay with never seeing you, LET THEM.
If they are okay with always putting themselves first, LET THEM.
If they are showing you who they are and not what you perceived them to be, LET THEM.
If they want to follow the crowd, LET THEM.
If they want to judge or misunderstand you, LET THEM.
If they act like they can live without you, LET THEM.
If they want to walk out of your life and leave, hold the door open and LET THEM.
Let them lose you. You were never theirs, because you were always your own.
So let them.


- Cassie Phillips

 

Behovet av trygghet och kontroll är djupt cementerade i människan. De fungerar som överlevnadsinstinkter. Betraktat ur ett evolutionärt perspektiv finns en logik i behovet av kontroll. I människans tidiga utveckling när vi levde som jägare och samlare behövde vi varandra för att överleva. Utan gruppens samarbete och beskydd riskerade vi att svälta eller bli attackerade av vilda djur och främmande stammar. I det moderna samhället är vi till stor del självförsörjande och saknar reella fiender, men behöver likväl känna social tillhörighet och ingå i ett större sammanhang. I relation med andra lär vi oss att förstå oss själva, utvecklas på en kollektiv nivå och upprätthålla avancerade samhällsstrukturer. System som omfattar kontroll på olika nivåer för att skola, sjukvård och ekonomiska strukturer ska säkerställa vår trygghet.

 

Den kontroll som jag koncentrerar denna text till berör den psykologiska aspekten som handlar om att medvetandegöra och våga släppa taget om vanor och livsmönster som inte längre tjänar oss. Invanda roller kan läggas till liksom egna och andras förväntningar på oss själva – faktorer som hindrar dig från att vara den du verkligen är och leva som du vill. Vi människor har en benägenhet att hålla fast vid relationer, beteenden och situationer som inte längre tjänar oss. Det kan omfatta allt från en osund livsstil till osunda relationer där vi gått in i anpassning, men samtidigt upplever en slags trygghet i våra val. En känsla av tillhörighet där vi får våra basala behov tillgodosedda, men inte våra psykologiska och själsliga. Där det kända och invanda invaggar oss i en illusorisk trygghet som håller kvar oss i dysfunktionella mönster som vi behöver läka för att utvecklas.

 

För att skapa förändring behöver vi börja med att medvetandegöra våra präglingar och osanningar. Sinnesrobönen kan hjälpa oss att klargöra vad vi behöver acceptera och vad vi kan förändra:

 

"Gud, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan

och förstånd att inse skillnaden"

 

Om du reflekterar över dessa meningar kommer du sannolikt inse att det enda som du egentligen kan kontrollera är hur du väljer att relatera och agera till det som händer dig. Inget annat. Kontroll handlar därför till stor del om den psykologiska upplevelsen av att kunna navigera livet i önskad riktning. Men du kan aldrig kontrollera livet eller förändra vad en annan människa tänker, säger, känner eller gör eftersom hon har en egen fri vilja. Du kan inte göra något mot någon om denna inte har en sårbarhet som gör henne mottaglig för t. ex. manipulation och tillåter det. Även om vi fysiskt begränsar någon kan vi aldrig frånta en människa hennes känsla av inre frihet och oberoende. I livets mest utmanande situationer beskriver författaren Viktor Frankl i boken ”Livet måste ha mening” att det går att skapa mening under de mest omänskliga förhållanden, något som han själv upplevde i ett koncentrationsläger. Det säger mycket om människans skapande kraft och hur hon äger kontroll över sin autonomi och integritet oavsett de yttre omständigheterna. Samtidigt äger du inte någon kontroll över det politiska läget i världen, börsens upp- och nedgångar, du vet inte heller om du kommer överleva en svår sjukdom eller om din kärleksrelation är ämnad livet ut. Du kommer inse att det inte är mycket som du egentligen kan kontrollera. Det som ligger i framtiden har du ingen kontroll över. Att investera din energi i det som du inte kan påverka stressar bara och får dig att känna att du har ännu mindre kontroll. Att praktisera acceptans är en av metoderna som hjälper dig att släppa taget.

 

Även om vi förstår betydelsen av förändring, liksom att acceptans främjar frihet och utveckling tenderar vi att hålla fast vid osunda relationer och stanna kvar på jobb som inte längre utvecklar oss. Vi vet vad vi har men inte vad vi får och är medvetna om att en förändring kräver mod och energi. Vi räds det okända som paradoxalt också ofta är där vi finner lösningen. Men motståndet kan vara stort.


Hur vet vi då när det är dags att gå vidare?


Att släppa taget handlar om en personlig utvecklingsprocess. Livet är en pågående rörelse där vi ständigt behöver kalibrera om oss och känna in var vi befinner oss. Relationer, nya möjligheter och erfarenheter förändrar oss och påverkar i vilken riktning vi väljer att gå. Det finns därför ingen given tidpunkt eller generell mall som vi kan tillämpa. Det handlar istället om att medvetandegöra och ställa viktiga frågor till sig själv där vi är sanningsenliga. Tydliga markörer när en förändring är skälig är när du börjar förlora din livsenergi, inte längre känner dig motiverad, inte utvecklas, sätter andras behov före dina egna, eller när du hör dig själv älta eller använda ord som ”borde”, ”måste” eller ”inte ha tid”. När du gör saker på rutin där hjärtat inte är med och du inte är enig med dig själv. Utbrändhet är resultatet när vi inte har lyssnat till vår inre röst i tid. Det är därför viktigt att vi avsätter stunder för vila och inre reflektion och bjuder in frågor som ”Vad vill jag? Vad behöver jag för att må bra just nu? Vad får mig att känna mig levande och glad?”

 

Att kapitulera eller släppa taget betyder inte att vi inte bryr oss eller att vi inte kan göra något, det betyder bara att vi medvetandegör var vi ger bort vår kraft och var vi behöver rikta vår energi för att skapa förändring och balans. Förstå det som vi har kontroll över. Om du fokuserar på yttre omständigheter eller drama ger du bort din energi istället för att använda den konstruktivt. Du är aldrig kraftlös men du känner dig kraftlös när du omedvetet ger bort din energi, vilket skapar en obalans i dig.

 

Lika viktigt är att acceptera när vi inte kan påverka vår yttre verklighet. Ibland möter vi utmaningar som kan involvera att vi t ex blir uppsagda på grund av arbetsbrist eller svikna i kärlek. Om vi går in i acceptans gör vi inte längre motstånd mot det som är och släpper därmed på det inre motståndet och kommer i flöde med livet igen. Det handlar inte om att förtrycka känslor av ledsamhet eller förlust som behöver läkas, men acceptans hjälper oss i det arbetet och ger en känsla av inre frid som skiftar vår inre dynamik, vilket är nödvändigt i förändringsprocessen. Negativa tankar och stress påverkar vår biokemi negativt där stresshormoner som kortisol skapar obalanser i kroppen och på sikt leder till kroniska sjukdomar. Eftersom våra tankar, känslor och kropp till stor del utgörs av energi kommer vi sänka vår frekvens, vilket motverkar läkning. Det påverkar även energin vi utstrålar och vad vi attraherar till oss eftersom energi är ett utbyte av information. Vi kan inte vara i överlevnadsläge om vi vill skapa.

 

I relationer handlar släppa taget om förståelsen av att låta andra att göra sina egna val utan behovet att vilja förändra någon. Vi skapar då utrymme för den andra parten och oss själva där vi kan reflektera, göra våra egna erfarenheter och komma till insikter som kommer från oss själva. Att ge varandra frihet kan därför vara nödvändigt och skapa starkare band. Vi får tid att känna in var vi befinner oss i livet, vad som är sant, meningsfullt och vad som behöver förändras. Vi tillåter oss att ha olika åsikter och respekterar varandras behov, till skillnad om vi försöker forcera fram något som gagnar en personlig agenda. Så låt människor göra sina egna val och insikter och koncentrera dig på vad som är viktigt och meningsfullt för dig i din inre process. Det stärker din egen energi och förändrar dynamiken i relationen som tar hänsyn till båda parter. I utrymmet kan du medvetet välja vilka tankar du vill ge din energi, koncentrera dig på vad du behöver och vad som representerar dina värderingar. Du tar hänsyn till dina drömmar, ger uttryck för din naturliga respons och integrerar allt som får dig att känna dig hel utan behov av yttre validering från en partner. Du väljer en naturlig relation till livet där du accepterar att allt är i en föränderlig rörelse bortom din kontroll. Du väljer tillit som är motsatsen till kontroll - förmågan att släppa taget och agera i en önskad riktning utan fokus på ett specifikt resultat. Du förstår att allt är del av en större helhet där du tar eget ansvar och låter livet visa dig vägen.

 

Vad du väljer att fokusera på bestämmer hur du mår. Inte specifikt vad som händer dig. Ingen av oss vet hur vår morgondag ser ut. Genom att fokusera och ge din tid till det som är viktigt tar du tillbaka din kontroll. Att vara närvarande där du är oavsett omständigheterna. Du är den som bestämmer hur yttre omständigheter påverkar dig. Tar du ansvar för din inre balans och hur du hushållar med energi? Det är inte din uppgift att rädda världen eller ta på dig ansvaret för andras känslor. Din uppgift är att ansvara för din egen balans och utveckling. Ju mer vi arbetar med oss själva, desto bättre blir vi samtidigt på att sätta hälsosamma gränser och förstår hur vi hjälper andra på ett medvetet sätt. Vi håller en högre energi och utvecklar förmågan att läsa av människor och situationer där vi kan bedöma när någon är hjälpt av vår vägledning eller behöver ta eget ansvar för att lösa sina livsläxor. Vi kan aldrig göra det inre arbetet åt någon annan. Alla är inte heller redo att ta eget ansvar där de befinner sig, men genom att släppa taget om hur vi förväntar oss att andra ska agera skapar vi utrymme för förändring. Om vi känner oss trängda t. ex. genom kritik, press och motsatta åsikter har vi svårt för att lyssna utan att gå i försvar. Den del av hjärnan som vill lyssna och förstå stänger ner. Du ödslar därför din energi på människor som inte är mottagliga för vägledning som främjar utveckling om vilja och motivation saknas - oavsett om din intention är god. Genom att lära oss att jobba med principerna för mänskligt beteende istället för att motarbeta dem kommer vi vidare. Människor kan bara förändras när förståelsen kommer inifrån dem själva.


Text: Sandra Wikberg


KREATIVITET OCH GUDOMLIG INSPIRATION

"Creativity is intelligence having fun"

~ Albert Einstein

 

Inspiration är gnistan som tänder den kreativa glöden inom dig. Gnistan som får dig att vibrera av vitalitet och lyskraft. I en ingivelse känner du dig full av liv och medvetenhet som om du vaknat upp ur en slumrande dvala. Plötsligt befinner du dig i ett vidsträckt landskap med gränslösa möjligheter. En transformerande känsla som tar dig bortom alla begränsningar. Något har inspirerat dig. En tanke, en känsla, en sällsam melodi, en vacker solnedgång eller ett möte. Något har slagit an en djupare känsla som fattar tag i dig och får ljuset inom dig att vilja expandera – solen, din inre skaparkraft. En oväntad insikt av klarhet infinner sig likt en slöja som fladdrar till i vinden och avslöjar något mer. En känsla börjar bubbla inom dig och dina steg blir dansanta. Något har kallat på din uppmärksamhet. Du känner att du vill skapa.

 

Inspiration är den gudomliga gnistan som väcker något djupare inom oss. Som övermannar oss när vi är obeväpnade och inte i kontroll. Som uppmuntrar oss att skapa bortom begränsande ramar. Kreativa lösningar och stora uppfinningar skapas inte primärt när vi använder vårt logiska intellekt utan när vi befinner oss i ett avspänt tillstånd. När vi vilar i solstolen eller promenerar i naturen tömmer vi huvudet på krävande tankar och sätter vårt behov av planering och kontroll åt sidan. Det är då som vi också tillåter vårt undermedvetna att avslöja sina hemligheter och sällsamma juveler. Det är i tystnaden som vi hör vår egen röst. En röst som kan uttrycka sig i bilder, i en längtan, symboler, ord av poesi, sällsamma toner, geometriska former eller matematiska ekvationer. Einstein förklarade att fantasi är viktigare än kunskap. Kunskap har sina begränsningar medan fantasin är gränslös. Med din fantasi kan du bygga katedraler, göra tidsresor och besöka avlägsna galaxer. Einstein kom inte fram till sin kända relativitetsteori enbart genom att kalkylera fram sina ekvationer. Han begav sig på en inre fantasifull resa som ledde till flera genialiska idéer och minnesvärda citat. Han utstrålade en busig pojkes energi i en fysikers kropp med vitt yvigt hår och tjock mustasch. Han vågade vara sig själv. Han inspirerade oss.

 

Även i våra drömmar skapar vi. Efter mycket arbete skulle till sist visionen av en fungerande symaskin komma till Elias Howe i en nattlig dröm. I drömmen uppenbarade sig krigare med spjut vars form utgjordes av en ögla vid spetsen som senare blev till en funktionell symaskinsnål. Med dessa levande exempel kan jag relatera till min egen kreativa resa. Mina djupaste insikter har inte kommit till mig när jag varit kontrollerad eller fokuserat arbetat med något projekt. Fröna till mina skapelser har börjat gro när jag tillåtit mig vilsamma, lekfulla och meditativa stunder. Däremot har själva formen och den fysiska skapelsen vuxit fram med hjälp av mitt logiska intellekt. En process som blev tydlig när jag växlade inriktning i livet från en akademisk och kravfylld livsstil och tonade in mig på ett mer inkännande och naturligt sätt att leva på. Ett holistiskt perspektiv där långpromenader har blivit en av mina viktiga meditativa aktiviteter som gör mig klartänkt och balanserar upp min energi. Sköna strövtåg där jag upptäckt nya smultronställen och njutit av lekfulla skepnader och symboliska tecken som talat till mig i en ordlös kommunikation. Stunder där den intensiva närvaron har gjort mig medveten om mig själv och livet omkring mig. Känslan var som om kliva ur en begränsad bubbla och träda in i en tillåtande och levande dimension fjärran från vardagens hektiska brus.

 

Längs mina promenader utvecklades även min skrivande process. Texter började ta form genom fragmentariska ord, citat, bilder, idéer och ämnen som inspirerade mig. Ofta fick jag till mig orden som blev rubriken eller temat för mina texter. De gjorde inte särskilt mycket väsen av sig förutom att de lyckades slå an en klar vibration i mig som uppmuntrade till ett utforskande i mig själv och ett behov av att uttrycka det som kom till mig. En lågmäld och lekfylld energi som gjorde mig uppmärksam på den gränslösa potential som fanns inom mig. Upplevelsen påminde om en lekkamrat som vill locka med sin vän på ett gränslöst äventyr.

 

På kvällen när jag placerade mig vid datorn var känslan som om texten redan var skriven. Jag skulle bara hämta hem och formge den med mitt personliga uttryck. Som om jag hade tilldelats uppgiften att komponera något som skulle inspirera andra utan att jag hade någon färdig version i mitt huvud. Bara en stark intention att jag ville skapa något av det som kom till mig. Det var själva skapandet som var motivationen och syftet. Det räckte med att jag skrev rubriken eller första meningen så kom jag i flow. Ur varje ord jag skrev föddes nästa och sen nästa. Jag blev förundrad. Det var som en dominobricka som knuffar till nästa bricka och skapar en kedjereaktion. Skrivandet kom ansträngningslöst. Tid och rum upphörde. Jag upphörde. Det fanns ingen gräns mellan mig och det som jag skapade. Jag var min egen skapelse. Det vita arket var min målarduk, tangentbordet min pensel. Där jag med yviga penseldrag målade bilder, skapade berättelser och sammanhang. En känsla av gränslöshet och gudomlig skaparkraft. Det fanns aldrig någon brist på ämnen. Ju mer jag skapade, desto mer fanns det att ge liv till. Jag upptäckte att ju sannare och mer sårbar jag var, desto större flöde. Det var som om jag hämtade orden ur en outsinlig källa. I den stunden förstod jag var Einstein och alla hämtade inspiration, kunskap och närde sina talanger. Vi öste och hämtade inspiration från samma källa. Val av ämne eller uttryck är vårt eget beslut där den kreativa processen tycks syfta till att sporra till en personlig och djupare utveckling.

 

Den skapande processen transformerar oss och fungerar som en smittsam lek. Där varje strimma av inspiration lyser upp vägen för nästa sökande själ som har en inneboende önskan att skapa. Det är den källan till inspiration som jag vill att Du ska hitta inom dig. I den processen behöver vi skapa utrymme för meditativa stunder. När vi stressar och befinner oss i överlevnadsläge är vi inte kreativa. Fokus koncentreras då till att klara av att hantera den vardag och stress som vi lever i. Därför innebär den kreativa processen ett överlämnande. Du kan inte vara i kontroll utan behöver tillåta det som vill komma till uttryck genom dig. Om vi tror att vi är supereffektiva när vi multitaskar och spenderar ändlösa timmar med att jobba på ett projekt med vårt logiska intellekt gör vi oss själva en stor otjänst. Mycket av din potential finns lagrad i ditt undermedvetna som du kommer åt genom att avleda uppmärksamheten från ditt logiska sinne.

 

Einstein tog korta tupplurar och promenader för att stilla tankarna i sitt logiska intellekt. Han menade på att vägen till nya upptäckter inte gick genom intellektet, mental tystnad var nödvändig för kreativ inspiration. Det beror på att vårt logiska intellekt har en benägenhet att lägga sig i och hindrar vårt kreativa skapande liksom tillgången till djupare insikter. Vi behöver därför bege oss ut i det okända om vi vill utvecklas. Våga lämna vår mentala box där tankarna formar våra mentala strukturer och är det som skapar boxen. Tankar kan därför vara begränsande på bekostnad av vad vi kan upptäcka i det outforskade. Det som finns i utrymmet mellan orden. När vi befriar oss från avgränsande tankar och bristande självkänsla kan vi skapa med vår fulla potential.

 

Konst och kreativitet försätter oss i ett parasympatiskt tillstånd, vilket gör oss avslappnade och tillåter oss att komma i kontakt med vårt högre medvetande och det esoteriska. Om vi vill leva ett kreativt liv behöver vi förstå essensen av att bege oss ut i det okända. Det är inte enbart en poetisk metafor utan visdom. Ha modet att vara sanna i våra val och lita till vår intuition utan att tveka, döma, förkasta eller rationalisera bort känslan med logiska tankar. Det är då vi lätt går vilse. Din fantasi har inga sådana begränsningar. För att öppna upp det kreativa flödet kan vi ta promenader, lyssna på musik, jobba med färger, skriva, njuta av naturupplevelser, vara lekfulla, nyfikna och skratta. Naturliga verktyg som finns tillgängliga när vi väljer att använda dem. Den kreativa resan är en konstform där du genom skapandet skulpterar fram ditt sanna jag. Ibland kan det viktiga uttryckas med ett par enkla meningar. Därför låter jag dramaförfattaren George Bernard Shaw poetiskt sammanfatta essensen av skapandets funktion:

 

“You use a glass mirror to see your face. You use works of art to see your soul”

 

Text: Sandra Wikberg


SKRIVANDET - MIN KREATIVA HEALER

Mitt i livet när vardagens ekorrhjul snurrade som snabbast behövde jag en paus från mitt yrkesverksamma liv. Jag var på god väg att bränna ut mig och min livskraft hade runnit ur mig. Då det fanns utrymme att bygga på min utbildning till en magister och jag hade 30 valfria högskolepoäng till förfogande såg jag en möjlighet till välkommen vila, utveckling och självreflektion. Det var något som skavde inom mig och pockade på min uppmärksamhet. Jag kände inte längre igen mig själv och insåg att jag stod inför ett nytt vägskäl i livet. Jag hade kunnat fördjupa mig i ämnen som låg i linje med mitt kliniska yrkesutövande, men min själ ville något annat. Efter ett år i samtalsterapi hade olika frågor börjat jobba med mig på djupet. Något inom mig hade börjat transformeras, där nu en rad synkroniciteter på ett lite märkligt vis började bana väg för en ny inriktning i livet. Jag sökte något djupare mer kreativt och lekfullt och ansökte därför till en av högskolans mest populära kurser – kreativt skrivande.

 

Fler händelser följde med denna resa som skulle göra mig medveten och uppmärksam. Veckan innan mitt antagningsbesked dimper ner i brevinkastet har jag en dröm som är påfallande verklig. I drömmen sitter jag med svarskuvertet i min hand. Nervös och oändligt förväntansfull. Jag följer instruktionerna där jag uppmanas att gå in på antagningsenhetens webbsida. Tiden tycks stå stilla. Jag tvekar samtidigt som jag vill veta. Fokuserar och ber till alla högre krafter jag kan komma på och viskar ”Snälla ge mig den här möjligheten att skriva.” Jag håller andan och tar slutligen mod till mig. Med ett lätt knapptryck läser jag på skärmen ANTAGEN med gröna versaler. En vecka senare utspelas hela förloppet med samma känslor och upplevelse som i drömmen. Jag är förundrad och överlycklig. Vet inte riktigt vad jag ska tro. Men svaret är lika tydligt som i min dröm. Det står ANTAGEN med gröna versaler.

 

Kursen i kreativt skrivande skulle visa sig bli början på en djupare transformerande resa och den livsväg som är min att vandra. Jag förstod det inte då. Det enda jag visste var att jag följde min djupaste önskan. En kurs som för alltid har transformerat mig på djupet och som människa. Där jag idag delar mina kunskaper och min personliga resa för att inspirera fler att göra modiga val och få tillgång till sin inre potential. En skrivkurs där jag i sällskap med andra kreativa själar bytte ut den kliniska vardagens begränsande strukturer till ett gränslöst skapande i en sällsam dans med lekfulla ord, metaforer och allegorier. Människor omkring mig sa att jag var förändrad, glad och levande. Jag befann mig i ett parallellt universum och kände att jag hade hittat hem.

 

En av kursens många skrivövningar som har haft stor betydelse i mitt skrivande och liv är flödesskrivande, vilket är översatt från engelskans free writing eller expressive writing. En tvådelad process där den första delen syftar till att flödesskriva i kortare intervaller där pennan eller skrivandet på tangentbordet ska hållas i gång utan uppehåll med syfte att undvika att det medvetna och logiska intellektet ska lägga sig i. På så sätt kommer man förbi den skrivkramp som många författare kämpar med. Processen hjälper oss att komma i kontakt med en djupare röst inom oss. Den plats inom oss som håller den kreativa och helande visdomen. Den gudomliga källan där alla möjligheter och vår potential vilar. Och för att vi ska få tillgång till den kunskapen hänvisar vi vänligt vårt logiska intellekt till väntrummet i den första fasen.

 

I den andra fasen bjuder vi in vår logiska tankeförmåga som vi nu ger tillåtelse att analysera orden på pappret och frambringa något av dem. Det som utgör den skapande processen. Det är nu vi kan skapa en struktur där vi får utveckla våra djupare tankar, radera, omformulera meningar, skapa stycken, sätta rubrik, använda parenteser och skiljetecken. Den första delen av processen kan liknas vid den dialog vi har i huvudet när vi observerar våra tankar, pratar och uttrycker oss naturligt. I den andra delen bör vi vara medvetna om att när vi skriver så har vi en tendens till att lättare censurera och korrigera våra meningar om vi inte medvetet tränar upp förmågan att flödesskriva. Det är viktigt att vi förstår dess kreativa och terapeutiska betydelse. Det är i den flödesskrivande fasen som vi gör det grundläggande jobbet. Arbetet som syftar till att ta fram vår sanna essens.

 

Berättelser fyller en betydelsefull funktion i vårt lärande. Genom berättandet kan vi skapa ordning på våra tankar, bearbeta trauman och främja en bättre hälsa på olika nivåer. Skrivandet kan fungera som personlig terapi. När vi skriver ner våra tankar och berättelser på papper inleder vi en djupare dialog med oss själva där vi blir vår egen terapeut. Så lite som tio minuters konsekvent flödesskrivande per dag kan göra skillnad. Formen är inte lika viktig. Studier från bland annat forskaren Melanie Greenberg har visat att det är lika läkande att skriva fiktion som självbiografiskt. Det kan handla om kortare eller längre texter. Prosa, poesi eller dagboksanteckningar. Fokus ligger i att komma nära dig själv, inte att texten nödvändigtvis ska nå en läsare. Det du skriver ska varken bedömas eller vara en prestation. Syftet är att du ska få tillgång till en större del av dig själv. Vad som är grammatiskt korrekt eller vilka värderingar som är etiskt riktiga ska inte begränsa skrivandet. Flödesskrivandet syftar till att ta upp de djupaste tankarna, drömmarna och känslorna inom dig. Du ska ta fram den ocensurerade delen av dig själv som tillåter allt från det mest smärtsamma, förbjudna, rädslor och bortglömda till det kreativa, lustfyllda och gudomliga. Skrivandet ska ta dig till platsen där du skyddar dina naturliga gåvor och din gömda potential.

 

Idag många år senare kan jag se hur jag tillämpar den tvådelade processen med en läkande del och en skapande, både i livet som helhet och i mitt skrivande. Där flödesskrivande som namnet avslöjar skapar ett flöde. Vi startar upp och möjliggör olika processer inom oss som vi sedan kan utveckla. Jag ser också att skrivandet ytterligare får en dimension när jag delar och kan bära mina texter med mitt eget uttryck. Jag beger mig på en utforskande expedition i det okända där jag inte enbart skriver för min egen skull utan i syfte att hjälpa andra. När jag inspirerar och har en ärlig intention att vägleda människor till en djupare kontakt med sig själva tar skrivandet mig djupare i min egen process. Kunskapen jag lär ut integreras djupare i mig själv. Där formen eller plattformen jag delar mina ord inte är vad som är det essentiella utan det är min relation till skrivandet som fyller en djupare funktion, oavsett om det är i form av en dagboksanteckning, ett personligt mejl eller en publicerad text. Jag upplever att skrivandet hjälper till att klargöra tankar, skapar sammanhang, läker inre processer, utvecklar, ger mening, skapar flöde och öppnar upp för glädje och kreativitet där jag lär känna mig själv på en djupare nivå. Skrivandet bidrar till att göra mig till en mer integrerad människa.

 

Jag ska därför dela en praktisk övning i flödesskrivande för den som vill prova detta fantastiska verktyg som gett mig och många andra stor glädje.

 

* Bestäm dig för att skriva 10-15 minuter varje dag, under fyra dagar. Skriv om något som känns viktigt för dig. Det kan vara en relation eller ett problem som du söker en lösning på. Kanske något som du vill skapa. Du kan också välja en känsla, ett ord eller en fråga du har.

 

* Du väljer själv om du vill skriva med papper och penna eller på din dator.

 

* Det är viktigt att du håller skrivandet flödande utan att stanna upp och reflektera. Om du upplever att du fastnar och inte vet vad du ska skriva så skriv ”jag vet inte vad jag vill skriva, jag vet inte vad jag vill skriva” tills du kommer vidare, likaså om det är ett specifikt ord du fastnar på eller om du kanske uttrycker vad som händer känslomässigt, tankemässigt och fysiskt inom dig under övningen. Du ska helt enkelt uttrycka det som spontant kommer upp i ditt huvud utan att forcera något, döma, stryka över eller förkasta några ord. Kom ihåg att det är en omtänksam process där du ska öva dig i att tillåta och utveckla dig själv.

 

* Om du vill ha förslag på en konkret tvådelad övning kan du börja med att flödesskriva om vad rädslan skulle vilja berätta för dig. Läs, reflektera och känn in vad rädslan har för budskap till dig. Sedan tackar du rädslan och skriver vad du vill berätta för rädslan.

 

Det här är ett första steg att prova på en metod som kan utveckla dig djupare. Jag uppmuntrar dig till att ha en nyfiken och lekfull attityd till processen, vilket stimulerar skrivandet. Om du känner att flödesskrivande är något för dig kan du sedan välja att gå vidare och konstruktivt utveckla kunskapen som kommer till dig i den skapande delen av processen.

 

Text: Sandra Wikberg


SJÄLAVÅRDANDE INSPIRATION OCH KREATIVITET

Del 1 av 3

Denna insiktstext blir ett fiktivt fallexempel i inspirerande själavård och själavårdande kreativitet. Men först lite bakgrund: Termerna kreativitet och inspiration går ofta hand i hand. Orden kreativitet och inspiration är härledda dels från latinens ”creō” (att skapa), dels från inspiro (att inblåsa, väcka liv i). Kreativitet och inspiration är även sammankopplade till människans så kallade ”psyko-energetiska centra” som i de gamla kulturerna sågs som kosmisk, biologisk eller psykisk energi. Dessa energier handlar inte endast om filosofiska betraktelser eller om biologiskt praktiska metoder, utan i vårt fall som själslig energi. Utforskande av psykisk energi är egentligen den livsenergi som finns i varje människa. I alla levande väsen finns en kreativ psykisk energi som i sig andas livet. Denna livsenergi kallas i Kina kallas energin chi och i Indien prana.


Det finns en mängd metoder och praktiker för hur denna livsenergi kan stimulera människans psyko-energetiska centra. Det finns en uppsjö av läror och utbud, kanske förvillande för många, som lär ut hur dessa energiströmmar har inflytande på den själsliga inkarnationen. Yogaställningar och andningsövningar är metoder som kan hjälpa till med ”rening och kontroll” av energin, som vid regelbunden träning leder till en sund hälsa och klarvaknare medvetandetillstånd.

 

Kreativitet anses vara ett resultat av tre funktioner i samverkan; kunskap, motivation och fantasi. Kreativitet kan exempelvis vara en metod för problemlösning. Inspiration är ett begrepp som även härrör från den antika idétraditionen. Under den antika epoken (800 f.Kr. till 500 e.Kr.) kännetecknades både kreativitet och inspiration av ett mycket stort kulturellt inflytande och utgjorde referenser inom konst, vetenskap och filosofi, inte minst på den kristna teologin med sitt historiska och klassiska arv både från Grekland och Rom.

 

Hur kan då en inspirerande själavård och själavårdande kreativitet se ut?


Nedanstående fiktiva fallexempel visar hur själavårdaren (S) kan möta konfident/klient (K) i själavårdande inspiration och kreativitet.

 

(S): Hej bäste (K). Välkommen hit. Jag har förstått det som att du har livsproblem?

 

(K): Ja, jag fick en rekommendation från en vän att kontakta dig. Hon sa att du var kreativ och kunde lösa mina livsproblem.


(S): Det var ingen dålig rekommendation från din vän. Vi ska se hur jag kan leva upp till dina förväntningar. Vill du börja med att berätta om ett livsproblem du anser dig olöst.

 

(K): Jag känner mig förvillad och har tappat livsgnistan.

 

(S): Då vill jag börja med att fråga om du sökt hjälp inom hälso- och sjukvården för dina problem?

 

(K): Ja, det har jag. Jag går hos en psykolog. Jag får hjälp och jag tar även läkemedel mot min psykiska ohälsa.

 

(S): Tack för ditt svar. Då är vi på det klara med att du inte kommer hit som en hälso- och sjukvårdsbehandlande patient, utan som en konfident. Vet du vad en konfident är?

 

(K): Njae…

 

(S): En konfident är själavårdens klienter, helt enkelt. Jag kommer därför att redan nu vara noga med att säga att jag inte behandlar psykisk ohälsa, utan arbetar med själavårdande existentiell hälsa. Du kommer hit för att du vill må bättre existentiellt, eller hur?

 

(K): Vad menas existentiellt?

 

(S): Om jag svarar på vad existentiell hälsa är, så är det korta svaret en konfidents förmåga att tro på, ta vara på, förhålla sig till och känna en mening med livet. Detta som ett skolboksexempel på svar, men nu ska vi praktisera bättre existentiell hälsa genom kreativ och intuitiv själavård.

 

(K): Wow! Jag är med…

 

(S): Då kör vi mot bättre tider min vän. Vad är motsatsen till förvillad?

 

(K): Klarsynt eller tydlig, kanske…?

 

(S): Precis. Och om jag frågar vad motsatsen är till att ha tappat livsgnistan, vad svarar du då?

 

(K): Hm, det var svårare… Kanske att känna mening med livet? Jag vet inte…

 

(S): Mycket bra (K). Vad du egentligen vill (K) är dels att vara klarsynt och tydlig, dels att känna mening med ditt unika liv, stämmer det…?

 

(K): Ja, det stämmer.

 

(S): Det finns en själavårdsmetod som kan stimulera människans så kallade psyko-energetiska centra. Det finns en uppsjö av läror och utbud, ska du veta, som lär ut hur dessa energiströmmar har inflytande på den själsliga inkarnationen, det vill säga du själv. Yoga och andningsövningar är metoder som kan hjälpa till.

Kreativ själavård samverkar genom kunskap, motivation och fantasi. Kreativ själavård och själavårdande inspiration hjälper konfidenterna för andlig och existentiell problemlösning.

 

(K): Spännande…

 

(S): Vad vi tillsammans, du och jag, kommer att göra är att blåsa in livsanden i dig. Livsanden kommer att återuppväcka dig till liv, bildligt och bokstavligt talat. Vill du veta vad det handlar om (K)?


Läs del 2


Text: Fransisko Condró


SJÄLAVÅRDANDE INSPIRATION OCH KREATIVITET

Del 2 av 3

Läs del 1

Denna insiktstext fortsätter med det fiktiva fallexemplet i inspirerande själavård och själavårdande kreativitet. (Läs del 1)


(S): Vad vi tillsammans, du och jag, kommer att göra är att blåsa in livsanden i dig. Livsanden kommer att återuppväcka dig till liv, bildligt och bokstavligt talat. Vill du veta vad det handlar om (K)?

 

(K): Ja, självklart. Visst. Absolut.

 

(S): Är det OK att jag använder Bibeln som ett rättesnöre i vår sekulära och existentiella själavård, förresten?

 

(K): Ja, för fan… Ops, ursäkta svordomen…

 

(S): Det är lugnt. Själv brukar jag svära medvetet, som jag säger. Det sker några gånger per år, för att understryka starka känslor. Vad bra att jag kan använda mig av Bibeln, för jag tänkte fortsätta på det spåret under den andliga övning du och jag snart kommer att göra. Orkar du höra på en stunds längre andlig undervisning baserat på Bibeln?

 

(K): Visst. Jag har idel öra. Kör på…

 

(S): I alla levande väsen finns en kreativ psykisk energi som i sig andas livet. Kreativ har i vårt fall innehållet av skapande. Vi människor är medskapare till livet. Vi är avbilder från det högsta skapande originalet, som många kallar Gud. Utforskande av psykisk energi är den livsenergi som finns i varje människa. I alla levande väsen finns alltså denna kreativa psykiska eller själsliga energi. Livsenergi kallas i Kina chi och i Indien för prana. I Bibelns gamla testamente kallas denna livskraft för ruach. Bibeln är till största delen skriven på hebreiska och grekiska. Det grekiska ordet pneuma och det hebreiska ordet rụach, bägge i betydelsen att ande antas komma från en rot som har en gemensam betydelse. Grundbetydelsen av båda orden är andedräkt. Orden kan också betyda vind, levande skapelsers livskraft, en människas ande och Guds verksamma kraft eller heliga ande. Dessa betydelser har något gemensamt, då de avser något osynligt för människoögat och som vittnar om en kraft i rörelse. En sådan osynlig kraft kan åstadkomma synliga verkningar. Det jag nu ska berätta har med det mest grundläggande i livet att göra. Vad skulle det kunna vara (K)?

 

(K): Ingen aning, verkligen…

 

(S): Andningen.

 

(K): Aha, just det, självklart, nu när du säger det.

 

(S): Visst, så är det. Det mänskliga livet är från hennes första till sista andetag. Andningen står i ständig kontakt mellan vårt inre och yttre liv, mellan oss själva som enskilda individer och alla övriga varelser här på jorden. Andningen är kreativ, inspirerande och transpirerande. Inicio är det latinska ordet för inspirera. Det betyder också början. Traditionell handledning och själavård förresten, inspirerar till tryggt lärande. Som nu (K). Känner du dig lugn och trygg?

 

(K): Ja, för fan…

 

(S): Bra. Respiration, från latinets respiraʹtio, av respiʹro betyder andas, är en vetenskaplig term för andning. Så både inspirera och kreera, alltså att vara kreativ, har med varandra att göra. Livskraften upprätthålls primärt genom respiration, andningen. Och här kommer jag till poängen. Guds heliga namn är inbyggt i denna primära livskraft.

 

(K): Shit. Är det sant? Hur då? Eller, skojar du nu?

 

(S): Jag talar sanning… Enligt Bibeln skapade Gud det materiella universat med hjälp av sin ande, sin kreativa kraft. Denna kraft är källan till allt liv och är till sin natur kreativ och inspirerande, som i bibliska sammanhang vittnar i det som är till, frambringat under inflytande av en övermänsklig livskraft eller ande. Uttrycket ”inspirerad av Gud” betyder ordagrant ”gudandad” eller ”av Gud utandad”, det vill säga inblåst. Vet du att Bibeln berättar om att Gud har ett namn? Och vet du vilket det namnet är…?

 

(K): Svåra frågor… Hm… Jesus kanske?

 

(S): Det skulle man kunna tro, men det är Jahvé. Yahweh, Yahveh, Jehovah är de bästa översättningarna av "Jahvé" till engelska. Namnen är försök att uttala gudsnamnet från hebreiskans יהוה, J H V H i original och som betecknar namnet på Israels Gud, den gudom som tillbeds inom judendomen, kristendomen och islam. Egennamnet kan härledas till det hebreiska verbet hāyāh, "att vara" och gör att Guds egennamn på vissa ställen i Bibeln översätts ”jag är”. Gudsnamnet förekommer över 6800 tillfällen i de bibliska förlagorna, men judarna ansåg att gudsnamnet JHVH vara så heligt att de till slut inte vågade uttala namnet. I den hebreiska bibeln spelar Jahvé rollen som skapare, laggivare, upprätthållare och absolut auktoritet det vill säga allsmäktig. Enligt hebreisk tradition skapade Jahve människan efter sig själv som förebild. Till skillnad från "den högste guden" i många andra religioner tar Jahvé aktiv del i sin skapelse men att hans skapelsemästerverk, människan, har både stor handlingsfrihet och fri vilja. Under historiens lopp har Jahvé försökt vägleda människorna genom sina profeter…

 

(K): Men då var väl Jesus en profet, eller hur?

 

(S): Jag ser det så, ja. Men nu kommer vi till det förunderliga och kanske mystiska. Vill du att vi blir lite mystiska ett tag (K)?

 

(K): Jag älskar allt mystiskt… 


Läs del 3


Text: Fransisko Condró


SJÄLAVÅRDANDE INSPIRATION OCH KREATIVITET

Del 3 av 3

Läs del 1

Läs del 2

(S): Bra. Vill säga att det är en differensskillnad mellan mysticism och det mystika. Orden mystik och mysterium har gemensamma rötter, men används numera vanligen på helt olika sätt. Mystik betecknar ett personligt, oförmedlat sätt att närma sig det absoluta eller det gudomliga; mysterium kännetecknas av att individen invigs i en grupp och därigenom får tillgång till kunskap som förutsätts hållas hemlig för utomstående. Orden har, utöver sin betydelse i filosofisk och religionsvetenskaplig terminologi, under 1800-talet fått en allmän betydelse av "vad som är hemlighetsfullt och dunkelt". Mystik av latin mysticus "som hör till mysterierna", även "hemlighetsfull", från grekiskan mystikos, "invigd", "som hör till mysterierna", "hemlighetsfull". betecknar en religiös eller filosofisk åskådning vars anhängare söker nå förening med det översinnliga eller gudomliga eller kännedom om den sanna verkligheten genom att kontemplativt fördjupa sig i den inre erfarenheten. Hänger du med (K)…

 

(K): Jag lyssnar. Det mystika till skillnad från mysterium… Förstår…

 

(S): Ordet mystik används även om psykisk inriktning, om själsupplevelse och dylikt varigenom en dylik förening eller kännedom förberedes eller uppnås. Ordet betecknar också erfarenheter av sådana möten med en yttersta verklighet tolkade som gudomlig eller en personlig, andlig relation till det absoluta eller gudomliga. Ofta beskrivs detta som den mystika enhetsupplevelsen. Mystik anses förekomma i alla världsreligioner, även om relationen till institutionaliserad religion ibland kan vara ansträngd. En drivkraft bakom mystiken är att sökaren inte anser att den traditionella religionens vägar och breda allmänna förklaringsmodeller räcker till. Man vänder sig från "det yttre" mot kontemplation som direkt, oförmedlat, omedelbart, anses kunna ge kunskap eller enhetsupplevelse. Mystik är inte detsamma som en fördjupning i jaget. Ja, detta var en hel del fakta, som jag läste ifrån Wikipedia, så vet du…

 

(K): Jag gillar kunskap och fakta, tack. Brukar själv använda mig av Wikipedia, även om den källan inte är godkänd inom högre utbildningar. Visst är det så, (S)?

 

(S): Precis, så är det. Tycker precis som du att Wikipedia är bra. Som jag sa så vågade judarna inte uttala Guds namn. De vara rädda att missbruka gudsnamnet och ersatte Jahvé med termen Adonai, på svenska Herren. Det finns dock en del svenska bibelöversättningar som använder gudsnamnet och namnet JHVH finns i cirka 800 kyrkobyggnader i Sverige. Med detta vill jag säga att gudsnamnet inte är bortglömt och jag märker teologiska studier som undersöker gudsnamnet ökar globalt.

 

(K): Tycker gudsnamnet verkar coolt, men vad är det för bra med det namnet? Behöver jag veta allt det här (S)?

 

(S): Allt det jag berättar för dig (K), har ett syfte och det syftet är att minska dina livsproblem, tända din livsgnista och att du känner mindre förvillelse och mer klarhet, visst var det så?

 

(K): Ja.

 

(S): Jag kommer inte, som vi kom överens om, att bemöta dig som patient. Det har jag inte behörighet till, utan både du och jag förlitar oss på att hälso- och sjukvårdens behandling för dig som patient gör sitt jobb för dina psykiska problem?

 

(K): Ja, som jag sa, så går jag hos en psykolog och tar läkemedel mot min psykiska ohälsa. Men jag känner mig fortfarande vilsen och förstår inte hur du kan hjälpa mig, egentligen.

 

(S): Hur länge har du gått till psykolog och tagit läkemedel?

 

(K): Länge, länge. Jag har bytt psykologer och läkare. Jag har också bytt behandlingsmetoder och läkemedel.

 

(S): Jag förstår. Låt oss göra så här (K)… Vår tid idag är nästan slut. Vad säger du om att du tar med dig allt från vårt själavårdsmöte idag. Du kan känna efter om du vill ge mig en chans till. Nästa gång kommer vi att göra den andningsövning jag har börjat berätta för dig om. 

 

(K): Kan du inte ge mig en andningsövning nu. Min vän sa att hon provat den hos dig och var överväldigad.

 

(S): Självklart. Jag har ju sagt att jag finns för dig. Vi gör det enkelt. Instruktionerna är följande: Vi sitter tillsammans i ett par tre minuter och andas in och ut, i vår egen andningstakt. Du får gärna blunda. När du andas in och ut säger du tyst för dig själv ”jag är”. Med inandningen säger du tyst i ditt inre ”jag” och när du andas ”är”. Så gör vi så tillsammans i några minuter, tills jag säger till.

 

(K) och (S) gör denna andningsövning tillsammans. (S) sätter på en rofylld bakgrundsmusik och gör själavårdsrummet mörkare.

 

(S): Nu kan du långsamt sluta med din andningsövning och komma tillbaka till rummet och tiden. Hur kändes det (K)?

 

(K): Det kändes uppfriskande. Blev lite syresatt…

 

(S): Fint. Tänkte att du kan göra denna enkla andningsövning hemma några gånger, gärna ett par gånger per dag, tills vi ses nästa gång och fördjupar denna andningsövning.  Och begreppet ”jag Är”.

 

(K): Visst. Det kändes bra att få en övning och öva nu. Den vill jag göra. Vi ses nästa vecka.

 

(S): Ja, samma tid och kanal, det vill säga här. Då kommer du och jag att fördjupa andningens mirakel, som är sammankopplat med guds egennamn Jahvé. Vi tar det lugnt (K). Rom byggdes inte på en vecka… 


Text: Fransisko Condró


Privacy policy

OK
unsplash