Egots roll i personlig utveckling och självmedvetenhet

Sällan som ”EGO” väcker behagliga känslor och vill ta plats med stora versaler. Snarare upplever jag hur något skaver inom oss och inte vill acceptera skuggan som en del av vår mänskliga upplevelse. Vi har därför en charmig förmåga att lättare se egot i andra än oss själva. Där möten med människor fungerar som speglar som reflekterar våra behagliga sidor liksom skuggbeteenden.

Egot som fenomen fascinerar. Som barn minns jag tydligt hur ett seriemagasin från Walt Disney med Törnrosa fångade min uppmärksamhet. En saga som både innehåller mörker och ljus. Hur alla månade om Törnrosas liv och beundrade hennes skönhet. Men jag minns med klarhet att jag var lika fascinerad av den elaka häxan. Någonting med henne trollband mig som hennes besvärjelser. Jag fann skönhet i hennes skarpa profil och markerade haka. Elden i hennes blick. Hon gjorde mig intresserad. Idag kan jag bli lite road över att jag som ung flicka i tioårsåldern kunde betrakta och möta det till synes mörka med nyfikenhet. Idag ser jag det som en gåva. Det är med det förhållningssättet jag uppmuntrar till att du läser texten som följer. Där läsaren inte dömer utan väljer att vara nyfiken och försöker relatera till egots funktion och dess strategier.

Många är rösterna jag lyssnat till för att skapa en förståelse för egots natur och funktion. Samtidigt behöver texten som följer förstås i en personlig kontext och att den här är skriven utifrån min förståelse för att inspirera till inre reflektion. Där frågan inte är om vi har ett ego utan om vi identifierar oss genom egot eller dess motsats, det som vi kallar för vårt högre medvetande. Utan kunskap om vår skugga kan vi inte få full tillgång till vårt ljus eller stå stark i vår skaparkraft. Där egot kan liknas vid en cancercell. Om den får växa ohämmat kommer den som följd skapa obalans i vår kropp. Jag vill därför visa egot ur olika perspektiv som belyser istället för skapar splittring i relation till vem vi är. Och hur självmedvetenhet guidar oss till ett liv med djup och mening.

Det finns en ambivalens i att dela in oss i två ”personligheter”, själ eller ego. En älskad och en avskydd. Något som inte är möjligt då jag har insett att allt är olika aspekter av jag. Jag är upplevelsen av livet med insikten att jag kan välja hur jag vill förstå och relatera till min verklighet i varje situation. Där egot är ett slags synsätt av hur vi bevittnar vår omgivning, ett tillstånd. Egot syftar till vårt tänkande sinne som skapar en simulerad verklighet som försöker tolka världen genom sina tankar och sedan förenklar och översätter till ett språk som vi förstår. En process i vår hjärna som skapar tankar och försöker övertyga oss om att den illusionen är vem vi är. Men egot kan bara förstå och resonera från en begränsad logik som relaterar till våra samlade erfarenheter och det vi lärt oss från yttre kunskap. Där extern information tillsammans med sensoriska sinnesintryck sedan processas till en subjektiv uppfattning av vår verklighet, men begränsas av hjärnans förmåga att förstå genom att tänka i linjär tid och tredimensionell rumsuppfattning. Jag väljer därför att kalla egot för vårt ”lilla jag” eller lägre medvetenhet.

Vi har lite komiskt gett denna process en egen identitet som livnär sig genom identifikation och ”attachments” i allt från pengar till relationer. Egot skapar en personlighetskonstruktion om vem vi är baserat på vårt namn, nationalitet, titlar, tillgångar, erfarenheter och livshistoria. Den förstår sin identitet genom dualitet, sina gillande och ogillande, vill bada i positiv bekräftelse men avskyr kritik.

Ett osunt ego marinerar sig i självgodhet och om det inte är lite bättre än alla andra så hotas dess existens. Egot vill alltid ha mer och begär positiva upplevelser samtidigt som förändring stressar eftersom egot inte uppmuntrar till möjligheter som expanderar vårt medvetande. Det hänvisar istället övertygande till sin trygga komfortzon och köpslår med kortsiktiga belöningar.

Om vi identifierar oss med egot går livet ut på att anpassa oss till att vara som vår sociala omgivning anser att vi ska vara och söker trygghet i yttre symboler. Vi lever livet utifrån och in.

Egot som struktur är slugt och utövar en mängd strategier för att säkra sin överlevnad genom att dra vårt fokus bort från nuet. Dess bränsle är energifrekvensen rädsla som uttrycks i känslor av skam, skuld, låg självkänsla, dömande, avund, behov av kontroll, motvilja, konkurrens och mer. Egot livnär sig på händelser i det förflutna och oroar oss gärna med detaljrika katastrofer om morgondagen. Det flyr nuet som är enda platsen vi kan uppleva liv och skapa i. Om vi inte förstår vårt ego kommer vi medvetet eller omedvetet att projicera våra skuggbeteenden på våra medmänniskor eller bli offer för andras projektioner. Något som bromsar en självmedveten utveckling och möjligheten att leva ett liv utan rädsla. Om vi har sår och oförlösta känslor kommer egot att agera reaktivt när vi triggas. Istället för att skapa gemenskap blir resultatet separation. Därför ska vi inte blunda utan möta egot med förståelse. Motstånd mot egot skapar bara fler blockeringar, vilket främjar egots fästen. Men borgen vi bygger skyddar oss paradoxalt mot det vi mest av allt vill ha – villkorslös kärlek, visdom och frihet. Tid i tystnad och självreflektion är därför nödvändigt för att riva de murar som egot bygger upp som skydd.

Med kunskap kan vi lära oss lösa upp egots osunda strukturer. Egot existerar bara så länge vi identifierar oss med det. Om vi inte identifierar oss med våra tankar och känslor så börjar vi komma i kontakt med vilka vi verkligen är. Men om vi väljer att tro på vår tanke-identitet (egot) så har det makt över oss. Genom att bli observatören (medvetandet) av våra tankar och känslor tar vi tillbaka kontrollen och får en djupare förståelse för vem vi är. I realiteten betyder det att vi kan vandra på en skala mellan högre och lägre medvetenhet i olika situationer. Med kunskap om egot får vi vägledning som motiverar oss att hantera dess strategier. Vi kan därmed välja att leva i en högre grad av medvetenhet och hålla en högre energi. Något som främjar vår hälsa, livet vi skapar och som i sin tur påverkar vår kollektiva existens eftersom vi alla är sammanflätade.

Egot har också en särskiljande förmåga som är kopplad till vår fria vilja, vilket betyder att vi har möjlighet att göra val som antingen är mer eller mindre medvetna där vi alltid ansvarar för vår egen respons. Det vill säga hur vi väljer att möta livet i olika situationer. Där livet är en resa i utveckling som inte kan förstås logiskt utan behöver upplevas. Vi behöver göra olika erfarenheter eftersom dessa syftar till att ge oss insikter. Egot fyller därför en funktion för vår utveckling där egot motiveras av våra begär och passioner. Vi behöver motstånd, inspiration och friktion som motiverar en förändring annars skulle vi bli bekväma, stagnera och aldrig vakna upp ur vår illusion. Egot har också en stark identifikation med kroppen där den vill säkra vår fysiska överlevnad och dess basala behov. Det hjälper oss att sätta sunda gränser medan ett undertryckt ego gör oss oförmögna att skilja mellan våra egna känslor och andras. Egot är det som avgränsar vår individualitet, oss själva som en egen person som är avskild från andra i denna fysiska dimension.

Egot är en del av vår mänskliga upplevelse. Psykoanalytikern Freud kopplade vår självkänsla till vårt ego som gör oss kapabla till att förstå våra egna behov och också intuitivt förstå gränserna som andra sätter för oss. Vi har alla unika förmågor och karaktärsdrag som vi ska tillåta oss att uttrycka. En gränslös själfull individualitet. Där du och jag bidrar till mångfald och utveckling bara genom att vara dem vi är. Det är därför viktigt att visa omtanke om oss själva. Där vi tar eget ansvar för våra tankar och känslor som påverkar vår livsenergi och hur vi mår. Där energin vi håller är den vi utstrålar, skapar och påverkar andra med. En viktig del av vår livsresa handlar därför mycket om att bejaka oss, få självmedvetenhet och uttrycka vår livsenergi. Det som är vår sanna kärna. Det som är Du.

Jag avrundar resan i vårt inre med att visa att mörkret fyller en roll i att ta fram ditt sanna Du och bli en medveten skapare av ditt liv. Där livsresan syftar till att lära känna dig själv genom erfarenheterna och bli den bästa versionen av dig själv.

Visualisera en kruka fylld med finaste guldstoft som du varje dag omsorgsfullt väljer vad och till vem du vill ge din gudomliga livsenergi. Det du skapar blir upplevelsen av ditt liv. Så uttrycker du det du vill säga? Uppfyller du dina drömmar? Lyssnar du till ditt hjärta?

Om vi lever ett liv där vi inte är sanna mot oss själva går vi egots ärenden, vilket skapar obalans, vi blir deprimerade och tappar vår livskraft. Därför behöver vi ha en sund relation till egot som inte kontrollerar oss utan som tjänar oss i vår utveckling. Ett liv där vi inte tillåter skuggan skymma vårt inre ljus utan öppnar upp för ett självförverkligande och ett liv i frihet. Där det sanna skapandet alltid utgår från hjärtat.

Text: Sandra Wikberg

Hjärtats djupa längtan eller egots flyktiga begär?

Enligt Buddhas lära finns en inneboende drivande kraft i alla människors själar som längtar efter att få uppleva två tillstånd i livet:

1. Att bli fri från allt lidande.
2. Att leva i evig lycksalighet.

Vidare uttrycker också Buddhas lära att så länge du har kvar en bindning till egots ytliga, flyktiga och övergående begär kommer du inte att kunna höra ditt hjärtas röst och förstå ditt hjärtas djupa längtan efter total inre frid, frihet, harmoni och lycksalighet.

För att kunna förstå den djupa innebörden och anamma budskapet av vad Buddha egentligen menar, behöver du nå själens nivå inom dig. Detta går inte att förstå med enbart ditt intellekt. Vägen till förståelse finns via ditt hjärta.

För att nå själens nivå inom dig behöver du först tysta ditt sinne, dina tankar och din inre ljudliga dialog. Detta kan du uppnå genom daglig andlig utövning. Genom daglig andlig utövning kommer du att steg för steg finna Din Personliga Högre Kraft. När du har funnit Din Personliga Högre Kraft så får du hjälp, av "något/någon" som är större än dig själv, med att steg för steg byta ut ditt "beroende" med andlig näring. (Beroende i den här kontexten är allt som hindrar dig från att leva det liv du vill. Andlighet är att lära sig ha tillit till en högre kraft och att lita på att det finns något som är större än vad vi själva är och som bara vill vårt bästa).

Från ett andligt perspektiv kan ett långvarigt och tvångsmässigt beteendemönster efter ett begär kallas för beroende. Ett beroende kan bo inom dig som en skenbar identitet eller delpersonlighet, ett energifält som då och då tar över dig helt och hållet. Det tar till och med över dina tankar. Rösten i ditt huvud blir då beroendets röst.

När du inte kan känna den livskraft (Gud, så som du uppfattar Gud) som ger liv åt den fysiska kroppen, själva det liv som du är, börjar du söka inte bara efter substitut för detta naturliga tillstånd av inre välbefinnande, utan också efter något eller någon som kan lindra det ständiga obehag du känner när du inte är i kontakt med den livskraften (Gud) som ständigt finns där, men som oftast blir förbisedd.

Några av de saker som människor kan känna begär till och använda som substitut är: droger, sex, alkohol, mat, TV, en viss typ utav tankar och känslor, vissa personer, all överstimulering av sinnena ex. farliga aktiviteter eller spänningsupplevelser. Till och med konflikter i relationer används som ett substitut för en äkta känsla av att vara levande. Det mest eftersökta substitutet för den ständiga bakomliggande obehagskänslan är en romantisk relation.

Från ett andligt perspektiv är det själva bindningen till några av de ovanstående ”begären” som kan utvecklas till ett beroende. Det är inte ”begären” i sig självt, utan bindningen till dem som kan skapa ett beroende. När du får denna emotionella bindning till någon eller något så träder egot in och vill få dig att tro att just ”detta” eller ”denna” kan få dig att bli lycklig, hel, fri etc. Faran är då att du lägger all din kraft utanför dig själv, istället för inom dig själv.

Varför träder egot in och vad skapar bindningen?

Allt obearbetat material i form av känslor, tankar, situationer, personer som vi inte, vid just det tillfället det inträffade, klarade av att hantera, stannar kvar som energirester inom oss. Denna psykiska obearbetade process kan skapa denna psykiska bindning. (För mer inspiration kan du även läsa "Att förlåta sig själv").

När du upptäcker detta hos dig själv och när detta tillstånd uppträder i ditt liv kan du vara säker på att en förändring av något slag är på väg att inträffa. Det är inte en fråga om NÄR, utan en fråga om HUR. Hjärtat vet vad det vill ha och vi kan inte kompromissa med det som hjärtat kräver. Det finns inga om, men eller kanske efter den punkten.

Det finns en andlig och universell lag som lyder:

Om du tror, känner och upplever djupt inom dig själv att det är möjligt för dig att nå en plats i livet där din själs storhet av fullkomlig tillfredsställelse och gudomlig glädje kan få komma till uttryck genom dig till världen och få genomsyra alla aspekter av ditt liv; så har du rätt.

Hjärtat har fem olika nivåer(djup)som varje individ behöver ta sig igenom. Dessa är:

• Det materiella hjärtat
• Det mentala hjärtat
• Det emotionella hjärtat
• Det själsliga hjärtat
• Det gudomliga hjärtat

För att kunna förstå och tolka hjärtats språk korrekt behöver vi uppnå en nivå där vi har kontakt med vårt själsliga hjärta. Jag pratar här om det själsliga hjärtat som finns på Varandets nivå. Varandet är den djupa inre dimensionen som omsluter det materiella, mentala, emotionella och själsliga hjärtat och är som en ”behållare” för dessa. På denna nivå använder det själsliga hjärtat tankar och känslor endast som redskap för att kunna nå ut i världen. Det vill säga, på den nivån har vi kontroll över våra tankar och känslor, istället för att våra tankar och känslor kontrollerar oss.

Den fullkomliga tillfredsställelsen och gudomliga glädje som utmärker det själsliga hjärtat kan endast uppstå i Varandet, bortom det mentala och emotionella uttrycket. Bortom intellekt och känsla. Att förstå det är början på den djupa insikten om vad Enhet och Sammansmältning innebär, vilket är detsamma som Kärlek. Den form av Kärlek jag pratar om här är den som kommer ur ditt Varande. Den är Det som kommer igenom ditt Varande till den yttre världen. Ditt själsliga hjärta står att finna på Varandets nivå genom vilken Kärleken kan komma in.

Vi kan inte av egen ansträngning nå det gudomliga hjärtat. Vi kan enbart smälta samman med det. Den sammansmältningen är slående lik det som händer vid det ”svarta hålet”. När man kommer inom räckvidden av dess kraftfält sker sammansmältningen spontant och utan ansträngning. För att kunna smälta samman med det gudomliga behöver vi befinna oss på det själsliga hjärtats nivå och klara av att hålla hjärtat ”öppet” oavsett vad som pågår i det inre och i det yttre. Vi har då ett ”stabilt hjärta” vilket genom Kärleken kan flöda fritt.

Det själsliga hjärtat kräver ditt fulla samarbete. Vad just ditt själsliga hjärta kräver går inte att jämföra med någon annans. Det själsliga hjärtat vill ha Kärleken som går bortom både intellekt och känsla. Du kan inte kompromissa längre när du nått denna nivå. Det hjärtat vet precis vad det vill ha och kräver att dess uttryck får genomsyra alla dina relationer, situationer och områden av ditt liv.

Det själsliga hjärtat är inte ”logiskt”. Det vill säga du kan inte logiskt resonera dig fram till vad det hjärtat vill ha. När du VET, så VET du!

Du VET innerst inne när du har nått in dit. De val du behöver göra på den nivån kan komma att verka helt ologiska och orimliga för andra. Trots det så VET du att du måste bara göra det. Det beror på att du har kommit till en punkt i livet, ett vägskäl, där du behöver bestämma dig för hur du vill leva ditt liv och vilka kvaliteter som ska dominera i alla dina relationer, situationer och områden av ditt liv. Det här är ett högst personligt val som inte går att diskutera sig fram till med andra. Det är heller inget du kan tänka eller känna dig fram till. Det är inget intellektuellt eller känslomässigt val. Det är ett själsligt val!

Det finns inga genvägar och ingen annan kan göra det åt dig. Den vägen är sällan utan svårigheter. Tvärtom är det ibland smärtsamt och till och med avskräckande. Trots det så kräver det själsliga hjärtat att du påbörjar vandringen på den vägen.

Varför?

För att det själsliga hjärtat vet att belöningen är STOR och omfattande som inte går att uttrycka med ord. Det behöver upplevas!

Det själsliga hjärtat vill se dig leva din själs storhet av fullkomlig tillfredsställelse och gudomlig glädje.

Nu undrar du säkert:

Hur kommer jag att veta när jag har nått nivån på ”Det själsliga hjärtat”, så jag kan förstå vad mitt hjärta vill ha?

Det vet du när du inte längre behöver ställa frågan.

Text: Rosanna L. Antonsdotter

Egot, vårt undermedvetna och andlig utveckling

del 1

När vi arbetar med vår själsliga utveckling behöver vi ha en förståelse för egot, vårt medvetna och undermedvetna sinne. Jag kommer i följande texter visa hur vi kan förstå och arbeta med vårt ego och undermedvetna. Det går inte att möta egot genom förnekelse eller försvar eftersom det är egots egna strategier. Vi behöver istället möta vår skugga med nyfikenhet, förståelse och tålamod. En process som är känslig och långt ifrån en quick fix. 

Vår skuggsida har engagerat psykologer som Carl Jung, Sigmund Freud och många andliga profiler. De har förstått vilken betydelse egot har för vår personliga utveckling och hur vi medvetet kan arbeta med dess destruktiva strukturer. Där egot kan förstås och beskrivas ur psykologiska, filosofiska och andliga perspektiv. Egot per definition är ingen egen identitet i sig eftersom allt är Du eller olika funktioner av dig och din mänskliga upplevelse. Eftersom vi alla har vår subjektiva förmåga att tolka föreslår jag att du lyssnar till olika röster för att hitta den förståelse som resonerar med dig. Om vi inte känner vår skugga kommer denna motverka vår andliga utveckling och begränsa oss. Egot kommer utgöra en osynlig gestalt som fördunklar din tillvaro och kontakten med alla dina delar som är Du. 

För att relatera till vårt ego kan vi använda oss av arketyper eller sagokaraktärer, vilka får gestalta rollen som den separata tankestruktur egot står för. Den repetitiva rösten som berättar vem vi är, vad vi äger, våra prestationer, vår historia, vad vi gillar och ogillar. Egot representerar våra begränsningar och är beroende av identifikation. Att ge den en slags identitet kan därför hjälpa oss att särskilja den från vad som är vårt genuina jag. Ett annat sätt att förstå kan vara att betrakta vårt ego som vår lägre och begränsade medvetenhet. Där egot i ett evolutionärt perspektiv haft som uppgift att hålla oss vid liv, göra oss trygga och skydda mot faror. Men ur ett högre perspektiv behöver vi förstå att egot även står för rädsla och alla våra begränsningar. Det som hindrar personlig utveckling och tillgången till vår fulla potential. Vi har också en benägenhet att framhålla egot i andra, men den stora förändringen och andliga utvecklingen börjar när vi uppmärksammar skuggan och obalansen i oss själva. Att vi gärna ser egot i människor omkring oss skänker en tillfällig känsla av lättnad eftersom vi projicerar det som är problematiskt i andra. När vi är trygga och erkänner egot i oss själva börjar en djupare process där vi lär oss att definiera vad som är vårt riktiga jag istället för att upprätthålla vår falska identitet. Vi får mer självdistans och blir mer bekväma med att jobba med de temporära egostrukturerna i oss själva.

Att jobba med egot är utmanande och tålamodskrävande. Egot är den del av oss som svarar an på rädsla och till stor del styrs av vårt undermedvetna. Egot är kopplat till dualitet, linjär tid och motverkar kommunikationen mellan vårt medvetna och undermedvetna sinne, vilket skapar ett avstånd och en separation till oss själva. Om vi ska lösa upp egots strukturer behöver vi därför börja med att avslöja var egot kontrollerar oss. Om du upplever motstånd i ditt liv, att saker strular till sig, tänker oroliga tankar, känner dig vilsen, rädd, upplever psykisk ohälsa eller saknar flöde i livet kan du vara säker på att egot är inblandat. Egot är en mästare på att skapa tvivel, utöva självsabotage, hindra flödet och generera negativa tankar som hämmar din kreativitet. Egot vill inte ha några lösningar eller att du ska bli medveten. Egot kan varken skapa eller förstöra, men kan göra så att du inte får kontakt med alla dina delar, tillståndet där du upplever dig som en hel och integrerad människa som står i sin egen kraft. Egots roll är därför att hålla dig i okunskap, göra dig passiv, förvirrad och hålla dig i konflikt med dig själv och livet.  

Om vi vill se var vi befinner oss i vår andliga utveckling är en metod att uppskatta hur ansvariga vi är för våra val och våra beteenden. En andligt medveten människa tar hundra procent ansvar för sina handlingar och hur hon möter livets utmaningar. Genom att medvetandegöra denna insikt kan vi accelerera vår andliga utveckling där vi förstår att vi är medskapare av vår verklighet. Om du läser den här texten är du sannolikt införstådd med att allt fler ”vaknar upp”. Ett så kallat uppvaknande kan yttra sig i att man börjar ifrågasätta osunda strukturer i samhället eller i sitt eget liv och mår dåligt av negativa nyheter. Istället vänder man fokus inåt för att hitta sin egen sanning. Kanske söker man olika andliga vägledare och läror, men upptäcker att de inte heller kan ge alla svaren eftersom du behöver förstå att allt emanerar från dig. Andliga lärare kan inspirera och ge dig verktyg och kunskap, men de kan inte lösa konflikten åt dig. Om du inte tar eget ansvar utan väljer att söka svaren utanför dig själv kommer problemen inte lösas. Du behöver förstå att du är ansvarig och lösningen måste komma från dig själv. De bästa lärarna är därför de som får dig att tro på dig själv och inspirerar dig att ta itu med dina inre konflikter. När vi på djupet förstår att vi skapar inifrån och ut och inte tvärtom kommer vi fortsätta denna process under vår livsresa. Där resan hem till dig själv går genom alla dina möten och vardagliga utmaningar. De är en naturlig del av din personliga utvecklingsplan. 

Har du reflekterat över en vanlig dag och summerat hur mycket av tiden som du går på autopilot? Där du inte är riktigt närvarande utan gör saker på rutin och samtidigt upplever krav och en massa måsten. Men brist på tid och måsten tillhör egots defensiva försvarsmekanismer som vi ogärna ifrågasätter och låter vardagen rulla på av bekväm vana. Jag vill därför dela en enkel konkret övning som du kan börja tillämpa för att avslöja var egot håller dig tillbaka. 

Skapa en daglig rutin varje gång du upplever ett inre motstånd och säg till dig själv: ”Jag gör det här därför att.…” Om du insisterar på att hålla dig vaken och gör övningen så ofta du kommer ihåg kan egot inte gömma sig för dig. Du öppnar upp en dialog inom dig där du uppmärksammar var du är sann eller osann mot dig själv. Denna övning kommer att avslöja hur stor del dagen du är omedveten, känner dig begränsad av måsten, upplever brist på tid och inte investerar din energi i aktiviteter du hellre skulle vilja göra som en konsekvens av din omedvetenhet. Detta skapar ett motstånd som tar energi från dig och får dig att förbli ”sovandes”. Du tappar kraft och tvivlar på dig själv. Därför behövs en medveten vilja för att vakna upp. Med upprepning kommer övningen över tiden göra dig medveten om ditt ego, var du lägger din energi, var du bejakar eller förnekar dig själv. Klargörande information som sedan vägleder dig att förstå var du aktivt behöver göra en konkret förändring.  

Som ett förklarande exempel: Du befinner dig i en jobbsituation som du upplever dränerande, men har räkningar att betala och därför inte möjlighet att skapa förändring där du befinner dig i stunden. Säg till dig själv: ”Jag väljer att gå till mitt jobb därför att jag just nu behöver pengarna för att försörja mig”. Du tar tillbaka din kraft genom att medvetandegöra och ta ansvar för dig själv på det sätt som bäst gagnar dig och din situation i stunden istället för att möta situationen med ett motstånd. Genom att släppa på motståndet frigörs energi som du kan använda för att aktivt börja söka konkreta lösningar på ditt problem som tar dig vidare. Samma sak om du upplever motstånd inför olika vardagssysslor: ”Jag städar mitt hem därför att min kropp mår bra av den fysiska aktiviteten och det blir fint och harmoniskt omkring mig.” Du avslöjar osanningen i dig som uttrycks som motståndet (jobbigt att städa) där du inom dig vet att du mår bra av det önskade resultatet och den fysiska rörelsen (det som är sant för dig). På det här sättet kommer du åt motståndet som håller fast dig i offerollen (egot), vilket är detsamma som att ge bort din kraft. Du transformerar motstånd till flöde i systemet. Om du gör något mot din vilja i form av ett måste betyder det att du är kontrollerad av något som du identifierar dig med, till exempel att du jämställer prestation med ditt självvärde eller sätter andras behov före dina egna. Du skapar en separation inom dig istället för att vara överens med dig själv i nuet där du befinner dig. När du uttrycker din sanna respons tar du tillbaka din kraft och får energi som hjälper dig vidare i processen. 

Utöver denna övning reflektera om du kan ge exempel på var egot saboterar i ditt liv. Skriv gärna ner vad du kommer fram till. I nästa text fortsätter vi att jobba med att lösa upp egots strukturer.  

Läs del 2

Text: Sandra Wikberg

Egot, vårt undermedvetna och andlig utveckling

del 2

Läs del 1

"He who conquers himself, is the mightiest warrior." 

~ Konfucius 

Den sista striden kommer inte äga rum ute på slagfältet utan handlar om hur vi besegrar vårt ego. Self-mastery. Det tålamodskrävande arbetet vi gör med omtanke om oss själva för att läka våra trauman och avslöja våra begränsande tankar och trossystem. Resan som omvandlar oss till kraftfulla krigare på livets slagfält där vi eftersträvar sanning och kärlek. Vägen dit går genom att bli den genuina versionen av oss själva där vi skalar bort våra präglingar och egostrukturer. Att vara sann är fundamentet som öppnar upp vårt medvetande för högre kunskap och flöde i livet. Till skillnad från egot som försvarar sina lögner, plagierar, skyr förändring och utveckling. Där att vara sann har en djupare betydelse och inte enbart handlar om vad du säger utan står upp för vem du är, dina värderingar och vad du vill skapa. Något som kan låta som en självklarhet, men där vi alla i olika sammanhang upptäcker att vi inte alltid klarar av att stå i vår sanning. Det är ett arbete vi behöver lära oss att mästra över tiden. 

För att jobba med egots strukturer kommer jag att ge förslag på hur du ställer olika frågor till dig själv. Frågor som får dig att reflektera över hur du agerar i olika sammanhang där du utmanas och hur du skulle vilja agera. Det blir mer konkret om du skriver ner dina frågor, reflektioner och hur du vill jobba för att uppnå en förändring. Du kan dela in frågor i olika grupper som till exempel berör jobb, relationer och personlig utveckling. Det kan vara klokt att jobba med en fråga i taget även om vi sannolikt upptäcker att alla delar påverkar varandra i ett sammanhang. 

En öppen och grundläggande fråga är om du känner att du kan uttrycka din sanning och lever ditt liv som du önskar? Sen kan du välja att precisera dina frågor för att uppmärksamma var du har en konflikt inom dig. Om du upplever utmaningar i relationer kan du fråga dig om du är beroende på något sätt i någon relation? Kan du uttrycka din sanning utan att attackera? Är det funktionellt att umgås med människor vars värderingar inte resonerar med dina egna om det rubbar din inre balans? Är det ett sant förhållningssätt att inte uttrycka det du innerst inne känner? Kan du hämta kraft i dina strategier och vem gynnas i situationen? Det har stor betydelse att du ställer rätt frågor till dig själv där du känner in vad du söker på djupet. Den som efterfrågar en ”större och bättre” bostad kanske egentligen söker efter ett kärleksfullt hem eller vill komma hem till sig själv. 

När vi arbetar med vår skugga behöver vi komma ihåg att där vi är passiva, undviker, känner skuld och skam eller inte vågar uttrycka oss tillhör egots strategier. Om vi låter andra köra över oss och har svårigheter att sätta gränser bottnar beteendet sannolikt i ett lågt självvärde, vilket betyder att du inte står upp för din egen sanning. Vi behöver förstå att vi alla är lika värda och ansvariga för hur vi agerar i olika situationer. Genom att sätta gränser för oss själva visar vi också andra hur vi vill bli behandlade. 

Allteftersom vi jobbar med egots strukturer kommer vi gå djupare och djupare i takt med att vi klarar av att mästra olika situationer. Där lager för lager av osanningar och motstridiga tankar skalas bort. Vi blir mer medvetna och nya frågor växer fram där vi behöver möta oss själva. Vi har nog alla känt oss besvikna på människor och uttryckt att någon sårat oss. Vi upplever en känsla av ledsamhet eller svek som den andre tillfogat oss. Det är i alla fall vad egot vill klargöra. Du har därmed lagt ansvaret utanför dig själv igen och håller en annan människa ansvarig för dina känslor. Men om du reflekterar över sanningen i det påståendet så kan ingen göra oss illa på ett medvetet plan. Ingen kan få oss att tänka eller känna i någon riktning. Du behöver i så fall acceptera dessa tankar och känslor som dina egna och uttrycka dem. Ingen kan tänka och känna åt dig. Om vi säger att någon annan fått oss att känna en viss känsla eller tänka en viss tanke har vi ännu inte riktigt förstått. Lika viktigt är att inte döma oss själva i processen utan omfamna vår mänskliga sårbarhet och försöka förstå de knutar som vi försöker förlösa. 

Att vakna upp är att ta ansvar för våra tankar, känslor och handlingar. Det är det som essensen av vad frihet innebär. Att till hundra procent ta ansvar för våra liv. Jag kan triggas av omvärlden och välja att inte låta någons försvarsmekanismer påverka mig negativt. Där jag förstår att ingen hel och harmonisk person gör sårande saker. En person som skadar andra gör det för att känna lättnad i stunden och försöker undgå ansvar. Kanske upplever vi att någon stjäl vår idé på jobbet och gör något bättre än oss. En omedveten och reaktiv reaktion är att vi går till attack eller väljer hämnd. Men då agerar från samma perspektiv. Vi följer egots röst. 

Det är sådana här situationer vi behöver medvetandegöra och lära oss att behärska om vi vill bli fria från vårt ego. Vara sanningsenliga och fråga oss om vi är redo att ta det fulla ansvaret? Konflikterande tankar kan liknas vid ett dåligt förhållande där man behandlar varandra illa och blir beroende av förövaren och inte inser att densamme långsamt förgiftar en eller tvärtom. Vi behöver erkänna motstridiga tankar inom oss som skadar oss själva och andra.  

Om vi vill komma åt egot är det viktigt att uppmärksamma var vi upplever triggers och motstånd. Allt i din omvärld som du har en relation till är en del av dig. Reflektera därför över hur du känner för ditt jobb, hem och hälsa? Hur gör du med samtal med människor du känner obehag för eller räkningar, träning och annat som kräver din tid? Vill du prokrastinera eller tar du tag i det som behöver göras? Det som vi inte vill göra och upplever som smärtsamt skjuter vi gärna upp. Men det är ingen klok lösning eftersom när vi skjuter upp något så skapar vi mer rädsla och obehag för det som vi vill överkomma. Vi förlorar energi. Om du vill undvika något, gå istället rakt på utmaningen och ta bort avståndet som egot skapar. Var kreativ, gör något positivt av situationen, se den som utvecklande, förlösande eller bagatellisera problemet i tanken för att ta bort rädslan. Det är den enklaste och kortaste vägen. 

När egot är upplöst är dualiteten, separationen och all rädsla borta. Vi kommer i flöde med livet och blir mer levande och närvarande. Det är därför vi behöver förstå vårt ego för att kunna lösa upp dess strukturer. Det kan vara en utmanande resa där de svåraste såren ligger närmast vårt centrum och som vi sparat till sist. Därför behöver vi vara omtänksamma om oss själva och varandra i processen. Våga vara sårbara och trygga hjälper oss att överkomma egot. Dela våra erfarenheter och försöka ha självdistans. Använda vår kreativa förmåga och göra livets utmaningar lite roligare. Ha humor och ta till allt som underlättar.  

För att hålla den inre balansen jobbar vi med fördel med den läkande och skapande processen parallellt. När vi är kreativa och skapar håller vi energin flödande och arbetar i en högre frekvens, vilket hjälper oss i läkningsarbetet. Skapandet får oss att känna välmående och tar fram kraften inom oss. Förståelsen om att livet vill oss väl gör också resan lättare att ta sig an utmaningarna där vi strävar efter att bli mästaren i vårt eget liv. Jag avrundar med att påminna om att vi på ett utvecklingsmässigt plan har accepterat uppdraget. Vi har alla ljuset, styrkan och visdomen inom oss för att avancera i vår andliga utveckling. Kom ihåg att vi gör resan tillsammans och strävar mot samma mål var och en i sin egen takt. 

I tredje texten om andlig utveckling förklarar jag det undermedvetnas roll i processen. Det undermedvetna där många ledtrådar och nycklar finns gömda som du behöver komma åt för att hitta fram till svaren i dig själv. 

Läs del 3

Text: Sandra Wikberg

Egot, vårt undermedvetna och andlig utveckling

del 3

Läs del 1

Läs del 2

”Every day I try to be in communication with the universe in an unconscious way.”

~ Paulo Coelho

Vi behöver ha kunskap om vårt medvetna och undermedvetna sinne när vi relaterar till vårt ego eftersom vårt sätt att tänka, känna och agera till stor del är präglingar som finns i vårt undermedvetna. Ofta har vi ett inlärt sätt att bemöta olika situationer som inte alltid gynnar oss. Det kräver att vi medvetandegör dessa ”felinlärningar” för att kunna skapa nya sätt att relatera till livet på.

Vårt medvetna sinne är det som vi har direkt tillgång till och använder i vår vardag för att tänka, resonera och fatta beslut. Vårt medvetna sinne fungerar som kaptenen på ett skepp och är den som fattar besluten. Det medvetna sinnet karaktäriseras av logik och kritiskt tänkande. Det är aktivt när vi är fullt vakna och fattar beslut baserade på rationellt tänkande och aktuell sensorisk information från våra fem fysiska sinnen. Det är också här som vårt korttidsminne finns och håller den information vi för tillfället behöver och använder.

Det undermedvetna sinnet opererar bakom scenen och kontrollerar våra känslor, vanor, trossystem och beteenden. Båda delarna av vårt sinne är nödvändiga och genom att förena dem kan de ha en stor påverkan på våra liv eftersom vi får tillgång till en större del av oss själva. Det undermedvetna kan beskrivas som det djupa vidsträckta havet som med sina underströmmar påverkar skeppets kurs. Det agerar underifrån och innehåller information som inte är direkt tillgängligt till skillnad från kunskapen i vårt medvetna sinne. Det fungerar som lagret där vi förvarar våra långtidsminnen, vanor och djupt förankrade uppfattningar. Det är denna del av vårt sinne som triggar känslomässiga responser som påverkar våra beteenden baserade på tidigare erfarenheter och inlärda mönster. Där vi behöver förstå att även om kaptenen ställer in kompassnålen på nordlig riktning, men underströmmarna drar mot väster så kommer vi hamna ur kurs.

Vårt medvetna sinne utgör isbergets synliga del och vårt undermedvetna den massiva kroppen som döljer sig under ytan. I siffror brukar man uppge att vårt medvetna sinne representerar 5 procent medan vårt undermedvetna står för 95 procent. Allt vi läst och alla erfarenheter vi gjort finns lagrat i vårt undermedvetna. Även sådant som vi förträngt. Därför finns många ledtrådar och en stor del av vår potential gömd här som vi vill komma åt. Samspelet mellan dessa två delar av sinnet är konstant. Det medvetna sinnet fattar besluten och baserat på de besluten reagerar vårt undermedvetna. Denna reaktion påverkar sen våra framtida medvetna beslut. Det skapar en pågående loop av påverkan (influence) och reaktion. Med denna förståelse kan vi lägga grunden för att förena dessa två delar av vår personlighet. En medveten process som kan påverka vår andliga utveckling och framgång i livet.

När vi upplever motgångar, oro, nedstämdhet, ohälsa och brist på flöde i livet behöver vi uppmärksamma våra tankar, känslor och beteenden. När vi inte agerar i enlighet med vad vi i hjärtat önskar kan det bero på att vårt medvetna och undermedvetna sinne inte är överens. Det kan yttra sig i en känsla av att sitta fast och komma till uttryck som självsabotage, dvs. destruktiva beteenden där vi kommer i obalans med oss själva och livet. Inkonsekventa beteenden och beslut där vi hela tiden ändrar kurs och fattar beslut som står i konflikt med våra önskningar och mål är tecken på att vårt undermedvetna vill dra oss i en annan riktning. Vi underminerar vår egen ansträngning att nå våra mål p.g.a. rädsla eller att vi inte är värdiga. Känslor som kan ligga i vägen för vår utveckling och det vi vill manifestera. Våra beteenden är inte förenliga med våra medvetna intentioner. Vi håller inte en tydlig kurs, vilket skapar ett avstånd mellan vad vi önskar och det vi gör. Ett gap som behöver uppmärksammas för att kunna överbryggas. Där sjökaptenen behöver observera styrkan och riktningen på underströmmarna för att framgångsrikt navigera sitt skepp. Vilket innebär att uppmärksamma signalerna från vårt undermedvetna och tillåta oss att agera i enighet med det vi vill skapa.

Vår känslostämning är en viktig indikator om vi är i enighet med oss själva. Ihållande negativa känslor som ilska, ledsamhet, oro, disharmoni och rastlöshet indikerar att vi inte lever som vi önskar. Likaså om vi upprätthåller destruktiva mönster och vanor. Om vi är fast i dessa är det ett tydligt tecken att våra undermedvetna värderingar inte är förenliga med våra medvetna önskningar. Det är vårt undermedvetna som försöker hävda sig för att uppmärksamma oss på obalansen. Vi blir guidade i områden i vårt psyke som behöver vår uppmärksamhet. Inre konflikter som hindrar vår utveckling. Om vi ignorerar dessa signaler blir vi vilsna och otillfredsställda.  

I nästa del kommer jag klargöra några metoder som hjälper oss att komma i kontakt med vårt undermedvetna.

Läs del 4

Text: Sandra Wikberg

Egot, vårt undermedvetna och andlig utveckling

del 4

Läs del 1

Läs del 2

Läs del 3

"The moment you accept what troubles you´ve been given, the door will open"

~ Rumi

När vi jobbar med att öppna portalen till vårt undermedvetna behöver vi ha tålamod. Att förena vårt undermedvetna med vårt medvetna sinne är en lång och tidskrävande process där vi ska fira varje framsteg. Uthållighet är en viktig nyckel. Var snäll mot dig själv i processen. Präglade uppfattningar och beteenden där vi lärt oss hur vi ska relatera till livet kan vara djupt cementerade även om de står i kontrast till vem vi är. Genom att tillämpa olika metoder kan vi få tillgång till vårt undermedvetna där jag kort ska beskriva några som du kan utforska djupare och göra på egen hand.

Bra rutiner. I processen för att integrera kommunikationen mellan vårt undermedvetna och medvetna sinne behöver vi skapa dagliga vanor som skapar harmoni mellan båda krafterna inom oss. Det gör vi genom att träna upp vår förmåga att vara medveten under dagen i allt vi gör och skapar tid för meditation och inre reflektion. Vi behöver uppmärksamma och tillkännage när vi går emot oss själva och eftersträva att skapa balans på alla nivåer: mentalt, känslomässigt och själsligt i en sund kropp. Att medvetandegöra och acceptera situationen som den är utgör första steget för att kunna skapa förändring.

Information och kommunikation. De första åren i livet präglar våra föräldrar, skola, kultur, media och olika normer vår uppfattning om oss själva och hur vi förväntas relatera till livet. För att vi ska kunna lära om behöver vi lära känna oss själva och veta vad vi vill skapa. Vi behöver bli medvetna om vad vi konsumerar och ifrågasätta all den information vi matas med som kräver vår personliga tid och distraherar oss. På djupet reflektera över vilken påverkan negativa nyheter, sociala medier och konflikter har på vår sinnesstämning. Prioritera vem du lyssnar på och vad du läser. Var konsekvent och välj det som utvecklar, inspirerar och läker. Var också medveten om vad du delar och hur du pratar om andra människor. Om du dömer eller försöker förstå. Det vi säger och gör mot andra uppfattar vårt undermedvetna att vi gör mot oss själva.

Meditation och inre reflektion är viktiga verktyg som hjälper oss att bli självmedvetna. Meditation fungerar som en portal till vårt undermedvetna. När vi mediterar lugnar vi våra tankar och möjliggör en djupare kontakt med oss själva. Vi observerar och stillar tankebruset som håller fast oss i ältande och oro för framtiden. Det finns olika tekniker och kroppsterapier, till exempel andningsövningar och yoga som hjälper oss att främja vår body-mind-connection och ger välmående. Ofta behöver vi prova olika metoder innan vi hittar den som passar oss bäst. När vi tränat upp vår förmåga kan vi välja att vara i ett meditativt tillstånd (som egentligen är vårt naturliga tillstånd). Men i vår fysiska verklighet med mycket information och distraktioner behöver vi öva oss i att hitta tillbaka till detta tillstånd. I ett meditativt tillstånd är vi medvetet observerande och bortom dömande.

Mindfulness (medveten närvaro) handlar om att träna upp förmågan att vara så närvarande som möjligt i vardagen. Enkla övningar där du med dina fem fysiska sinnen hjälper dig själv att bli mer närvarande i din kropp, i dina sysslor och relationer. Mindfulness syftar till att du ska vara i nuet så mycket som möjligt, den enda plats du kan uppleva liv och skapa i.

Affirmationer är positiva budskap som vi ger oss själva. Tysta motiverande samtal som påverkar vårt undermedvetna i form av stimulerande meningar, vilka stärker vårt självförtroende. Genomtänkta affirmationer i vår dagliga rutin hjälper vårt undermedvetna att omprogrammera. Vi ersätter på så sätt felaktiga uppfattningar med påståenden som är sanna och främjar vårt välmående och utveckling. Det är viktigt att du inte enbart mentalt upprepar stärkande ord till dig själv utan att du känner känslor som är förenliga med det du önskar manifestera. Du ska göra budskapen till din sanning.

Visualisering. Vårt sinne svarar starkt på bilder. Genom att visualisera våra mål och önskningar kan vi påverka vårt undermedvetna i den riktning vi vill sträva. Skapa visioner och känn positiva känslor som är förenliga med dina inre bilder.

Skrivande. När vi skriver skapar vi en inre dialog med oss själva när vi läser orden på pappret. Det blir mer konkret än att enbart jobba med tankarna i huvudet. Skrivande kan vara renande, terapeutiskt och transformerande. Det hjälper oss att föra våra djupaste tankar till ytan och processa dem med klarhet och intention där vi får en djupare insikt om vad som påverkar vårt liv. Att praktisera tacksamhet, drömtolkning och flödesskrivande är kraftfulla verktyg. Flödesskrivning eller expressive writing innebär att skriva ocensurerat under korta perioder, t ex 5-10 minuter utan att stanna upp och analysera vad du skriver. Pennan eller skrivandet på tangentbordet ska hållas i en pågående rörelse för att ditt logiska och medvetna sinne inte ska lägga sig i och påverka dig. Du kan välja att skriva om en känsla, ett ord eller en fråga du söker svar på. Efteråt reflekterar du över vad du skrivit. Att skriva dagbok är också ett verktyg för att komma i kontakt med ditt sanna jag.

Att överkomma motstånd. Se över distraktioner och yttre påverkan. Andras förväntningar kan driva oss bort från vårt sanna jag. Att adressera obearbetade trauman, vilka kastar en lång och mörk skugga över våra liv triggar ofta reflektiva responser i oss som är i konflikt med det vi önskar. Kognitiv beteendeterapi och exponeringar kan vara hjälpsamma verktyg, liksom att jobba med cementerade trosföreställningar och en negativ självbild. Vi behöver först adressera och tillkännage dessa föreställningar för att kunna förändra dem. För den som vill söka professionellt stöd, kan prova hypnoterapi. Tillsammans med en tränad hypnoterapeut beger man sig på en transformativ resa med syfte att utforska psyket för att komma åt vår inre potential och manifestera positiv förändring. Hypnoterapi innebär en djup avslappning som möjliggör healing och personlig utveckling. Det går också att träna sig i självhypnos på egen hand.

Upprepade positiva handlingar. Vårt undermedvetna sinne är ett väsen som svarar an på repetition och att man är konsekvent. En förståelse du behöver integrera om du vill uppnå framgång. Goda konsekventa vanor och positiv förstärkning kan kultivera vanor som stärker våra medvetna intentioner.

Sammanfattningsvis vill jag lyfta betydelsen av att vårt undermedvetna är en djup källa till kunskap som möjliggör transformation. Jag har bara kort nämnt några metoder som du kan utforska och använda dig av. Det är klokt att börja arbeta med en eller ett par av dessa och känna in vad som resonerar med din känsla. Var nyfiken och omtänksam om dig själv i din personliga process.

Text: Sandra Wikberg

Egots utveckling till ett upplyst självmedvetande

del 1

Denna insiktstext berättar självmedvetandets väg genom egots utveckling till den upplysta människan, Homo luminous. Upplysning beskrivs i denna kontext som ett tillstånd i mystikens varande och dimensioner. Inledningsvis kan sägas att termerna mystik och mysterium har gemensamma rötter i vad som är hemlighetsfullt och dunkelt. Det mystika livet ses som självmedvetandets djupaste erfarenhet. Mystik betecknar ett personligt perspektiv att närma sig det absoluta och det gudomliga. Mysterium kännetecknar en individs invigning i en delvis dold kontext, hemlig för utomstående. Vad mystik och mysticism är och innebär fördjupas i en av författarens utbildningsgrenar, vilket utbildar studenten både teoretiskt och praktiskt till ett liv i mystikens dimensioner. (Se vidare information inom kort via Själavårdsakademin & Själavårdsinstitutet)

Egots själsliga utveckling började redan i övergången från det människoliknande rovdjuret till den moderna vilddjursmänniskan. Innan beskrivningen av medvetandeutvecklingen till jagets upplysning, börjar vi med att beskriva begreppet ego. Men först ett observandum, en uppmärksamhetsinformation som gäller egots utveckling till självmedvetenhet. Precis som evolutionen har många utvecklingsvägar, har även det mänskliga jaget sina väger till upplysning. Även om nedanstående beskrivning till stor del är hämtad ur den judisk-kristna religiösa och filosofiska traditionen, finns det flera filosofiska och religiösa skolor som påvisar liknande konvergenta jag-utvecklingar. Med konvergent menas att vitt skilda utvecklingslinjer oberoende av varandra utvecklar likartade strukturer och former.

Vad är egot?

Evolution är ett centralt begrepp inom biologin. Jagets utveckling sker parallellt med den biologiska evolutionen, den om hur organismer förändras och anpassas, allt enligt den naturvetenskapliga evolutionens modell, i gränslandet mellan biologisk mångfald och ekologi. Ett av vetenskapens viktigaste mål är att förstå orsakerna till dynamiken i biologisk mångfald och att öka medvetenheten om artrikedomens betydelse. Den mänskliga mångfaldens rikedom sker i jagets utveckling genom en polariserande moralisk modell. Teorin påvisar två modeller, som i dubbel bemärkelse dels kallas begär och lidandecykeln, dels behov och lustscykeln. Moraliska jag-utvecklingar sker i ett evolutionärt dualistiskt utformat elektromagnetiskt spänningsfält. Modellen påvisar jagets utveckling mellan dysfunktionella begär och funktionella behov. Dessa moraliska medvetandepoler uppträder som ett enhetsfält i mänsklighetens evolution, som i sig har dubbla syften. Det första syftet i jagets medvetandeevolution är att utveckla mänskliga andliga, fysiska, emotionella och intellektuella förmågor. Det andra blir det fortsatta utforskandet av den eviga och oändliga gudsskapelseprocessen.

Människans utveckling befinner sig i ett spektrum av jagmedveten intelligens, från tidiga stadier av egoerfarenhet och egoutveckling till jagets högsta form av upplysning, Homo luminous. Egots mänskliga jag-processer höjer och expanderar sitt medvetande i flera språng, från total omedvetenhet in i ett begränsat självmedvetande för att så småningom ta det gudomliga språnget för att återupptäcka och förenas med sitt gudomliga ursprung, det eviga och oändliga själsmedvetandet. Egot finner alltså sig själv genom denna jag-utveckling, där den mänskliga evolutionens artrikedom har förädlats alkemiskt.

Alla nu levande människor tillhör arten Homo sapiens genom gruppen primater, vilken i biologisk bemärkelse innebär att människan inte är ett rovdjur. Men rovdjur kallas djur som dödar andra djur för att äta upp dem och enligt den definitionen är människans jag-natur fortfarande rovdjurslikt. Detta rovdjursbeteende är en kvarleva i den moderna människans egoutveckling. I moraliskt avseende har människan fortsatt att utvecklas från vilddjur till flockboskap i nyare kontexter av filosofisk och religiös fostran. Denna förståelse av jagets utveckling har i vetenskaplig kontext därefter övergått till psykologins domäner.

Psykologi som vetenskap studerar själslivet som inkluderar intelligenser, beteenden, medvetande, mentala och kognitiva processer, känslor samt tänkande hos människor och grupper. Psykologins kunskap används ofta vid utvärdering, diagnosticering och behandling av psykiska störningar och mentalsjukdomar. Den allvarligaste graden av psykisk störning är psykos, där jaget och kognitionen brutit samman. Den mänskliga jag-inkarnationen är psykiskt mycket känsligt och kan bli hårt ansatt av psykisk ohälsa, lidelser och vanvett. Ansatser och strävanden att förstå människans psyke, själsliv och beteende kan spåras ända till forntida civilisationer, men under 1800-talet präglades och formades detta kunskapssökande om själslivet främst av tyska filosofer och psykologer. 

Den psykodynamiska psykoterapins ego

I Sigmund Freuds (1856-1939) strukturmodell över termen ego står detta för psykets mänskliga jag. ”Detet, jaget och överjaget” är termer som används inom den dynamiska teoretiska modellen. I strukturmodellen är jaget eller egot det ”medvetet erfarna”, som påverkas av överjaget och detet, och är kommunikatören mellan dessa båda storheter. Freud betonade icke medvetna aspekter av personligheten. Detet (eller Id), är den omedvetna delen av psyket, styrt av instinkter och drifter. Överjaget (eller Super-Ego), är människans överordnade samvete. I modellen är jaget viljan som pendlar mellan detets och överjagets till synes oförenliga verklighetsaspekter.

Freuds psykoanalytiska resonemang bildar skola för att förklara olika psykologiska tillstånd, både patologiska och icke-patologiska. Detet är som ovan nämnts människans ursprungliga och primitiva biologiska drifter som i självbevarelse- och fortplantningsdrifter. Detets psykiska apparat formades först, före jaget, och har begär som drivkraft genom lustprincipen. Enligt den freudianska psykoanalysen är lusten driftstyrd genom psykiska sinnesretningar.

Lustprincipen eftersträvar att neutralisera psyket genom att antingen avlägsna olusten eller bejaka lusten. Överjagets samvete och ideal håller detet (Id) i schack genom regler, normer, konventioner och attityder. Enligt den freudianska teorin är libidon en av människans två viktigaste drifter, och motiv till människans handlande och valmöjligheter. Sexuella instinkter som härrör från detet är det som dikterar överjagets form och struktur. I den så kallade freudianska libidon kan många av våra moraliska problem faktiskt ha ett sexuellt ursprung.

Överjaget bearbetar krav och förväntningar på oss själva genom förmågan till skuld- och skamkänslor för att identifiera den sanna självkänslan. Sammanfattningsvis förklarar Freuds psykologiska strukturmodell ego som jagets ”psykiska apparat” som påverkas av ”överjaget” och ”detet” och som är kommunikatören mellan den omedvetna delen av psyket och människans överordnade samvete. I Freuds psykoanalys är jagets utveckling en funktion som ansvarar för individens självbevarelse genom minneslagring av kunskap.

Det kvantmekaniska egot

Den världsberömde indisk-amerikanske författaren Deepak Chopra (född 1946) är förespråkare för ett holistiskt förhållningssätt till Well-being (välbefinnande). Well-being är en väg till ökat självmedvetande och omfattar en livskvalitet och en förmåga att bidra till världen med en känsla av mening och syfte. Chopra är bland annat känd för hur människan kan uppnå "perfekt hälsa", ett tillstånd fritt från sjukdom, åldrande och död, då hans världsbild bygger på en "kvantmekanisk kropp" som i grunden är ren energi och information. Egot är, enligt Chopra, människans identifikation med sina tankar, känslor, åsikter, mentala föreställningar, och förhållningssätt. Egot ger därför en förvrängd bild av verkligheten, likt en mental illusion och en reflektion av självet.

Egot söker, enligt Chopra, tvångsmässig bekräftelse, har ett tvingande begär av att kontrollera, ett tvångsmässigt kontrollberoende av att döma och försvara och har slutligen tvingande förväntningar på sin omgivning. Frihet från ego uppnås, enligt Chopra (även om egot alltid kommer att vara en del av människan), genom inre frid, frånvaro av rädsla och en högre medvetenhet om att egot inte är den du egentligen är. Egot tror, enligt Chopra, att den är sig själv, det vill säga människan själv. Fri från egots grepp kan människan bli genom att avidentifiera sina tankeprocesser och känslor från sig själv. Resultatet blir som sagt inre frid, som bygger på frånvaro av rädsla. Människan är inte sina tankar och känslor, utan människan är den kvantmekaniska medvetna energin och information som har byggt vår mänskliga varelse, erfar slutligen Chopra.

Kommunikatör mellan det medvetna och omedvetna

Etymologiskt kommer termen ”jag” från latinets ”ego”. Ego och jag har därmed samma grundbetydelse.  Människan har utvecklats från rasande vilddjur till flockboskap, fortfarande behövande fostras i moraliskt avseende. Begreppet ”ego” är i grunden alltså det upplevda jaget, det vill säga självet, i betydelsen "jag som person". Det individuella självet är ekvivalent med det personliga jaget. De första kristnas själavård handlade om individens moraliska liv och vägleddes av en själavård genom insikten om hur värdefullt det är med inre frid som försvar mot begär, ängslan och människans egoism. Dessa kristna lärde sig vägledas genom själavård som försvar mot egots begär. Inom Tolvstegsprogrammet beskrivs även egot som ett begär. Tolvstegs-egot är hårt ansatt av psykisk ohälsa, lidelser och vanvett.

Undertecknad utgår fortsättningsvis från att begreppet ”ego” i grunden är det upplevda jaget, det vill säga självet, som i betydelsen "jag som person" och den individuella människan. ”Persona” (latin för teatermask) svarar i olika former för människans roller och för det moraliskt korrekta beteendet i sociala sammanhang. Det individuella självet är alltså det personliga jagets hela människa i alla olika interna och externa former. Ego betyder vidare i författarens förklaringsmodell helt enkelt den unika och individuella människan i sin helhet genom kropp, sinne, ande och själ eller det fysiska, mentala, emotionella och existentiella. Gud skapade människan till sin avbild. Det innebär att jaget är en avbild av ”Jag Är”, som är den bibliska gudens egennamn. Jaget är den tidsliga och rumsliga människan, född, levd och död. ”Jag Är” blir då det eviga och oändliga gudomliga medvetandet, ofött och ”odött”.

En sammanfattning av begreppet ”ego” utifrån psykodynamiska och kvantmekaniska aspekter är att egot kan tolkas alltifrån någon outgrundlig dysfunktionell entitet som verkar leva sitt eget parasiterande liv i människans psyke till en kommunikatör mellan olika, delvis medvetna, delvis omedvetna, delar av psyket. Jaget kan också ses som en avbild av Guden ”Jag Är”. De första kristna lärde sig vägledas genom själavård som försvar mot egots eller jagets begär. Om detta och om den fortsatta utvecklingen av människans självmedvetande kommer i den andra delen av denna utläggning om vad egot är (och inte är) samt hur vi kan vandra vägen till ett upplyst självmedvetande genom livets mystika världsordning. 

Läs del 2

Text: Fransisko Condró

Egots utveckling till ett upplyst självmedvetande

del 2

Läs del 1

De kristnas och alkoholisternas ego

Jesus av Nasaret var även en mystiker som personifierade gudomen ”Jag Är”. Han utvecklade nya moraliska tolkningar från judiska religiösa traditioner. I sin undervisning visade han att kärleken till Gud går före bokstavstron på de tio budorden, synden och sabbatslagen för att nämna några judiska kategorier av budens auktoritet och lagarnas tillämpningar. Enligt judisk tro har Gud själv gett det judiska folket Torahn (Läran) med alla bud att följa, men som därefter har gett upphov till många tolkningar och diskussioner. Torah är en skrift som ingår i Tanakh, av kristna kallad Gamla testamentet. Torahn innehåller de skrifter som de kristna kallar de fem Moseböckerna eller Pentateuken.

Den judiska läran beskriver allmänmänskliga villkor för ett av Gud utvalt folk och sammanfattar årtusenden av mänsklig erfarenhet och djupa insikter hur det är att vara människa inom sin egen gemenskap, tillsammans med Gud, andra folkslag och kulturer. I judendomen finns inte något system av lärosatser. Tron på Gud ska bli omsatt i handling och vägen till frälsning sker genom goda moraliska gärningar. Även om judendomen i sig inte är dogmatisk, blev judarnas förpliktelser, regler och lagar med tiden allt tyngre livsbördor.

Jesus kom som en frälsare och vände sig främst till de sjuka, utsatta, fattiga och till samhällets syndare med lågt anseende i det judiska samhället. På så sätt visade Jesus vägen till den enskilda människans förnyade värdighet, med möjlighet att genom tro och kärlek till Gud rena judarnas skuldfyllda och syndiga jag. Genom Jesu förnyade läror fick judarna på nytt möjlighet att reflektera över etiska och moraliska frågor i relationen till Gud och medmänniskorna och på samma gång avbörda sig tusenåriga patriarkaliska lagar och rigida regler.

Som försvar mot egots eller jagets sjukliga begär vägleddes de första kristna i dåtid och tolvstegsfolket i nutid av en gudomlig själavård mot demoniska angrepp, anfäktelser, lidelser och vanvett. Begreppet ”ego” blir i denna beskrivning likt en djävulsk parasiterande personlighet. Inom Tolvstegsrörelsen brukar alkoholen i sig liknas vid djävulen, en egen entitet; listig, falsk, stark, gåtfull och mäktig. Även kyrkan har demoniserat denna djävulska kraft till en egen entitet, varande Guds motståndare, en åklagare - Satan och Djävulen, en personifikation som Lögnens Fader och roten till allt ont.

Egots själavård

Jesus av Nasarets andliga vägledning mot egots vanvett blev en själavård som bestod av förtroliga bönesamtal och inbegrep en inbjudan att leva av djup tro på Guds kärlek i livets alla sysslor. Men även exorcism var på Jesu tid en religiös och andlig själavårdande praxis för att fördriva det onda. Grunden för den exorcistiska formen av själavård beskrivs i evangelierna och finns nedtecknat som en del av Jesu verksamhet. Den involverade även lärjungarnas spridande av de goda nyheterna om Jesus som Messias.

Exorcismen lever kvar även idag, bland annat inom den katolska kyrkan, och är specifika former av böner som kyrkan använder mot djävulens makt. Ur ett själavårdsperspektiv är skillnaden mellan exorcism och enskilda samtal stora. Exorcism är den religiösa eller andliga praxisen att fördriva demoner. Praktiken är urålderlig och en del av trossystem inom många kulturer och religioner. Människor som anses vara besatta anses inte onda i sig själva, därför betraktas exorcism mer som ett botemedel än ett straff. I enskilda själavårdssamtal fördrivs inga demoner, utan praktiken blir ett möte med Gud mestadels under tystnad, bön, kontemplation och meditation.

Inom katolicismen utförs exorcism i Jesu Kristi namn och ska hjälpa en person som behöver skyddas mot Djävulens ondska och att denna djävulska makt dras tillbaka genom att den besatte, i Jesu Kristi namn, kan få skydd och befrielse. I den katolska riten för en formell exorcism, uppmanas prästen dessförinnan att noggrant avgöra att den anfäktade personens tillstånd inte beror på psykologisk eller fysisk sjukdom. I den kristna erans två första århundraden ansågs exorcismens kraft vara en speciell gåva som kunde ges till vem som helst. Därefter gavs detta endast till en speciell klass kallade exorcister vilka anförtroddes denna speciella själavårdsfunktion. De demoniska krafterna som exorcisten vill ta bort kan idag ses som jagets anfäktande av fysiska åkommor, psykologiska sjukdomar och diverse psykiatriska diagnoser. Sammanfattningsvis kan sägas att de mänskliga förmågorna att både förstå och hålla ondskan i schack och förstå dess natur, leder till ökad självmedvetenhet.

Självmedvetandet tar nya former

Till skillnad från exorcism är botens själavård en rituell handling genom vilken den troende visar sin ånger, bekänner synder och tar emot Guds förlåtelse. Botens sakrament kan också kallas försoningens, förlåtelsens, biktens eller omvändelsens sakrament och innefattar att den kristne syndaren gör en inre botgöring, en metod för att rena samvetet.

Under 200–800-talet e. Kr. utvecklades teologiska själavårdsdoktriner, som med tiden blev en själavård som främst bestod av tröst, men som också bidrog till att väcka de kristnas sociala samvete. Självkännedomens utveckling kan i detta ljus ses som en del av själavårdens historia och kan beskrivas som religiösa traditioners andliga vägledning för det mänskliga jagets helande och läkande. Frågan kan ställas vad det egentligen är som behöver helas och läkas? Själavårdens svar på frågan har varit att fortsätta uttrycka den moraliska betydelsen för individens personliga läkande och därmed jagets helande från lidande, ondska, sjukdom och död.

Genom prästen och teologiprofessorn Martin Luther (1483-1546) försvann själavårdens egentliga innehåll till den själavård han själv bedrev - samtal, brev och bön. Luther undervisade i filosofi och etik och fick på nära håll bevittna kyrkans moraliska förfall. Genom Luthers reformation utformade han rättfärdiggörelseläran där han kritiserade kyrkans tolkning av relationen mellan tro och gärningar. (År 1999 nådde lutheraner och katoliker enighet om huvudpunkterna i rättfärdiggörelseläran). Denna lutherska form av själavård utvecklades med tiden till de filosofiska och de psykologiska metoderna för själens upplysning och läkning som finns idag.

Egots moraliska självmedvetandeutveckling

Människan uppfattar det yttre livet genom hennes fem sinnen, hjärna och centrala nervsystem. Allt som människans kunskapsorgan kan förnimma kan därför erfaras, medan vad som finns bortom vår upplevelse av världen har vi ingen möjlighet att veta. Även om människan rent teoretiskt skulle kunna förstå detta genom olika existentiella, religiösa och filosofiska modeller av det mångdimensionella universumet, är det ändå det mänskliga livets upplevelser för självkännedom som står oss närmast. När vi förstår oss själva och utvecklar vår självmedvetenhet förstår vi hela världen, likt ett kantianskt kategoriskt imperativ. Beskrivningen ovan skulle kunna vara 1700-talsfilosofen Immanuel Kants (1724-1804) filosofiska slutsats med etiska principer som formulerades och identifierades för att ange moralens högsta princip. Kants kategoriska imperativ är mycket likt Jesu ord i Bibeln, där Mästaren sammanfattade hela skriftens budskap i det så kallade ”dubbla kärleksbudet”:

Jesus svarade:
Du ska älska Herren, din Gud, av hela ditt hjärta,

av hela din själ och av hela ditt förstånd.

Detta är det första budet, och också det största.

Det näst viktigaste liknar det första:

Du ska älska din medmänniska som dig själv.

-Matteus 22:37-40

I Jesu ord ovan finns den gyllene regeln att behandla andra som dig själv. Människan enligt Kants kategoriska imperativ bör handla på ett sätt som hon också vill att andra ska agera efter och formulerades också så att varje människa inte ska behandla andra för sitt eget syfte, utan även med tanke på andras eget väl. Kant var i särdrag en upplysningstänkare med en kombination av filosofisk individualism och universalism, där världens former och fenomen, hur vi uppfattar världen och tänker om den, beror på oss själva. Detta leder till att jagets utveckling sker på bekostnad av hur vi begriper den värld vi alla lever i.

En kombination av individualism och universalism kan pröva vilken av två motstridiga uppfattningar som är den moralisk riktiga, den för det egna jaget i synnerhet eller den för människan i allmänhet. Den enskilda individen formar på så sätt moralisk kunskap, men eftersom alla individer, enligt Kant, i grunden är lika, kommer vi alla förr eller senare att nå fram till samma etiska principer - individuellt och universellt.

Egoism vs. Utilitarism

Upplysningstidens naturvetenskapliga genombrott placerade människan som en unik och egen centralfigur, i ett jag som självmedveten och fri varelse och berövade därmed den kristna kategorin sin kristendom. Hur då? 16- och 1700-talets utveckling ledde till att människans världsbild förändrades. Jordelivet styrdes av naturvetenskapliga lagar och i mindre mån av Gud. Människan kunde också själv förbättra sina levnadsvillkor. Livets mening fanns här och nu, inte i ett kommande evigt liv i himmelriket eller i helvetets hades och gehenna.

Kants filosofiska konsekvens bidrog med en vilja att praktisera den politiska, historiska och religiösa filosofin för att reflektera över människans individualitet. Personligen ser jag denna kantianska utveckling, inte som att kristendomen avsakraliserades, istället profanerade och sekulariserade filosofin den religiösa dogmatiken och på så sätt blottlade jagets natur för begynnande psykologisk utforskning.

Kants etiska filosofi framhävde den mänskliga personens unika värde, även om den autonoma personen överskrider människans individualitet till förmån för universalitet. Detta kantianska embryo till utilitarism eller nyttoetik föreskriver att den rätta handlingen är den som maximerar nyttan, det vill säga maximera utfallet av lycka och minimera utfallet av lidande. Utilitarism är inriktad på etik och moraliska frågor. Egoism som moraliskt system överväger konsekvenserna endast för sig själv, medan utilitarism beaktar konsekvenserna för människor i stort. Både egoism och utilitarism är moraliska system som försöker maximera vissa konsekvenser av det mänskliga livets motstridigheter.

Nyttofilosofin medför att utpekade grupper i samhället inte döms på godtyckliga grunder. Utilitarismen som filosofi, i stället för andra värdegrunder som till exempel religiösa, skapar riktlinjer kring vad som är moraliskt försvarbart utifrån den gemensamma nyttan. Likväl kan utilitarismen fungera med motsatt effekt, där det blir svårt att avgöra var gränsen går mellan en upplyst och en självisk människa.

Den fortsatta utvecklingen av människans självmedvetande går från jagets outvecklade rovdjursinstinkt via religiösa regler om hur människan ska behandla sin nästa, djur och natur. Jesus av Nasaret förvandlade lagens religiösa moral med kärleken till sin nästa genom att förkroppsliga orden ”Ego sum”, det vill säga ”Jag Är”. Självmedvetandets högsta potential upplevs genom det gudomliga varandets Ego sum och leder in i nya dimensioner av mysticism och mytisk, där den vetgiriga människan blivit en lysande människa.

Ni är världens ljus.
Inte kan en stad döljas, som ligger på ett berg.
Inte heller tänder man ett ljus och sätter det under skäppan,
utan man sätter det på ljushållaren, så att det lyser för alla i huset. 
Låt på samma sätt ert ljus lysa för människorna,
så att de ser era goda gärningar och prisar er Fader i himlen.

-Matteus 5:14-16

Text: Fransisko Condró