Sommarläsning

Text: Fransisko Stefan Jacobsson Condró

Sommarläsning - Del 4 av 6

Hur har din sommar varit hittills? Hur blev den första halvan av sommaren? Har du hunnit med dig själv, ditt inre själv? För visst är det så att en dag blir till en annan, sommar som vinter, vår som höst. På så sätt utvecklas det mänskliga livet – en dag i taget - och är den process med vilken själen bygger sitt livsverk, den mänskliga inkarnationen. När det mänskliga livet fullgjort sin livsuppgift bryts kroppen ner och återgår till den biologiska kedjan av sönderfall, uppbyggnad eller återuppbyggnad. Strukturen ändras hos den kropp som sönderfaller. På själens nivå är vi under en process som kan kallas för en kärnreaktion och som förändrar uppbyggnaden hos en eller flera atomkärnor. Atomkärnan som sönderfaller kallas för moderkärna, medan kärnan som blir kvar efter sönderfallet kallas för dotterkärna. Själens utveckling är som solen, moderkärnan och planeten jorden som människan, dotterkärnan.

När du nu läser denna den fjärde av sommarens sex texter, en följetong i utvecklandet av SES-terapin önskar jag dig på nytt världens härligaste sommar- och semestervecka, även om sommaren 2025 håller på att sönderfalla.

I denna sommartext (del 4 av 6) kan du bland annat bekanta dig med skillnader och likheter mellan SES (Sekulär och existentiell själavårdsterapi) och KBT (Kognitiv beteendeterapi). Psykiatrins sjukvård för psykiska sjukdomar och begreppet NPF betraktas överskådligt för att vi som SES-terapeuter ska vara medvetna om hälso- och sjukvårdens kliniska arbete, vilket inte är den form av människovård som ingår i SES-terapins arbete, men som vi - i allra högsta grad – behöver ha kännedom om.

(I den fjärde sommarläsningen skulle jag egentligen haft med inblickar i vad filosofisk etik är och besvara frågan om hur människan bäst bör leva enligt denna skola. Men när jag fortsätter att redigera boken "SES-terapi – Sekulär & Existentiell Själavårdsterapi" sker en hel del textförflyttningar och omdirigeringar och det är även så att jag gör specifika avsnitt för dig som läser dessa texter ifrån den kommande boken ovan. Totalt presenteras cirka en åttondel av bokens texter.)

Kunskapsmyndigheten för vård och omsorg

Psykisk ohälsa är ett samlingsbegrepp för olika psykiska besvär och tillstånd, alltifrån tillfälliga reaktioner på stress och påfrestningar till mer allvarliga psykiska sjukdomar. Vanliga reaktioner på psykiska besvär är olika vedermödor, livsutmaningar och tyngder i livet såsom oro, nedstämdhet, sömnsvårigheter eller kroppsliga symtom, där mer allvarliga tillstånd är depression, ångestsyndrom, ätstörningar, eller psykossjukdomar. Dock är det viktigt att komma ihåg att det inte är ovanligt att uppleva psykiska besvär som reaktion på naturliga reaktioner i livet, såsom stress, oro, sorg eller nedstämdhet. Dessa besvär kan vara övergående och minska när situationen förändras eller personen anpassar sig till den nya livssituationen.

Psykiatriska diagnoser används av vårdpersonal för att identifiera och behandla psykisk ohälsa. Dessa diagnoser baseras på specifika kombinationer av symtom och beteenden, snarare än på entydiga biologiska markörer. Diagnoser används för att vägleda behandling, planering av vård och forskning. En diagnos är en beskrivning av ett symptomkluster och inte nödvändigtvis en "sjukdom" i traditionell bemärkelse. Psykiatri är sjukvård för psykiska sjukdomar, såsom beroendesjukdomar, bipolär sjukdom, kognitiva funktionsnedsättningar, psykotiska upplevelser och frågeställningar kring könsidentitet. Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) omfattar en mängd olika sjukdomar, såsom exempelvis epilepsi, inlärningssvårigheter, neuromuskulära störningar, autism, ADD, hjärntumörer och cerebral pares. Vidare exempel på NPF är ADHD, autismspektrumtillstånd, Tourettes syndrom, språkstörningar och andra intellektuella funktionsnedsättningar samt vissa former av depression, ångestsyndrom, schizofreni och tvångssyndrom (OCD).

Dessa tillstånd påverkar hjärnans sätt att fungera och kan leda till olika svårigheter i vardagen, såsom koncentrationssvårigheter, problem med socialt samspel och kommunikation samt intellektuella utmaningar.[1] Det är vanligt att en person har flera NPF-diagnoser samtidigt. Samsjuklighet kan göra vardagen mer utmanande och det är viktigt att förstå varje individs särskilda behov för att få rätt stöd. NPF är en heterogen grupp av tillstånd och diagnoser som pekar på samband med en annorlunda utveckling av hjärnans mognad, struktur och funktion. NPF innebär alltså att vissa delar av hjärnan fungerar på ett annorlunda sätt än hos andra. Behandling av NPF bör innehålla både psykosociala och pedagogiska insatser och även läkemedelsbehandling kan vara aktuellt. Fortbildning om NPF, psykologisk behandling, kognitivt stöd eller stöd i hemmet är A och O för behandlingspersonal.

Men det finns också andra faktorer som kan påverka risken för NPF. Det kan till exempel vara vissa infektioner, sjukdomar eller viss medicinering under graviditeten, komplikationer under förlossningen eller mycket för tidig födsel. De flesta barn som har varit utsatta för någon riskfaktor utvecklas dock helt normalt. Symptomen kan ta sig olika uttryck beroende på ålder, kön och vilken funktionsnedsättning det gäller. Forskning visar att NPF kan vara ärftligt. Många med NPF har anhöriga och släktingar med liknande svårigheter. NPF ökar risken för att drabbas av psykisk ohälsa.

Psykisk ohälsa påverkas även av arv och miljö. Socialstyrelsen tar fram nationella riktlinjer för behandling av sjukdomar och andra diagnoser, bland annat för vård vid depression och ångestsyndrom, för vård och stöd vid ADHD och autism, för vård och stöd vid missbruk och beroende, för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd och för vård vid ätstörningar. Socialstyrelsen beskriver en god psykisk hälsa som grundläggande för att människor ska kunna förverkliga sina möjligheter, hantera livets svårigheter och bidra till samhället. Psykisk ohälsa får konsekvenser på många olika sätt. Det orsakar stort lidande i människors liv och påverkar hela samhället, både socialt och ekonomiskt, menar Socialstyrelsen.

Eftersom jag själv arbetat för Socialstyrelsen har jag blivit medveten om denna mycket viktiga kunskapsmyndighet för vård och omsorg. Genom samarbete, oberoende experter och pålitlig kunskap styr, stödjer och utvecklar Socialstyrelsen hälso- och sjukvården samt socialtjänsten. Socialstyrelsen beslutar om legitimationer för 21 yrkesgrupper, bland annat apotekare, läkare, naprapater, psykologer och tandläkare. Socialstyrelsen ansvarar också för ärenden till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN). Riksdagen och regeringen bestämmer vilken inriktning Socialstyrelsens arbete ska ha. Psykisk hälsa och suicidprevention är ett prioriterat område för regeringen och myndigheterna, där Socialstyrelsen ansvarar för att stödja hälso- och sjukvården och socialtjänsten med bästa tillgängliga kunskap om psykisk ohälsa genom att ta fram råd och regler för dem som behandlar psykisk ohälsa och förebygger suicid.[2]

Själavård vs. terapi

Utgångspunkten är att själavård ofta utgår från en religiös eller filosofisk förståelse av livet, medan terapi utgår från psykologisk teori och forskning. Men det är möjligt att kombinera både själavård och terapi, även om de har olika kontexter. Båda är kompletterande former av stöd som kan vara till hjälp vid psykiska, andliga och existentiella utmaningar. Beroende på den enskilde individens situation och behov har det varit vanligt att valet mellan själavård och terapi fått avgöras av den hjälpsökande, ofta med ekonomiska förutsättningar som styrmedel. Om en person upplever problem med sin psykiska hälsa eller behöver hjälp med att hantera specifika psykologiska problem kan psykoterapi vara det bästa alternativet. Om personen däremot upplever en andlig kris eller behöver stöd i sin tro och existentiella frågor kan själavård vara ett bättre val. Det kan ställas frågor om vilken typ av terapi som avses, eftersom det kyrkliga själavårdssamtalet inte utgör en terapeutisk behandling i egentlig mening. Själavården ger bot och kan innefatta bikt och förlåtelse för synder. Ofta är det präster, diakoner eller andra personer med själavårdsutbildning som erbjuder detta stöd.

Skillnaden på själavård och terapi i ett svenskkyrkligt perspektiv är att terapi är en betalande behandling med ett tydligt mål att hantera psykiskt lidande och psykisk hämning, såsom stress, depression, ångest, utbrändhet, någon form av psykiskt lidande och där olika psykoterapier är behandlingsmetoder, precis på samma grunder som man får behandling för andra sjukdomar. En kyrklig aspekt på själavården är att den ska vara kostnadsfri för att få hjälp att fördjupa relationen till Bibeln, Jesus Kristus och kyrkan, även om kyrkliga själavårdare inte alltid inkluderar Bibeln, Gud, Jesus eller helig ande i själavården.

Anledningen till att SES-terapi överhuvudtaget existerar är den kyrkliga själavårdens förtjänst. För den traditionella kyrkliga själavården har separerat själavård och terapi, men som båda - de facto - är olika typer av samtalsstöd, exempelvis med psykosociala, andliga eller existentiella grunder. Själavård fokuserar ofta på religiös andlighet och trosfrågor, medan terapi vanligen syftar till att behandla psykologiska problem och psykiatriska diagnoser, som sagt.

Med andra ord så bottnar själavårdens samtalsprocess på lyssnande och den kyrkligt anställde samtalar med konfidenten om religion i allmänhet och kristendom i synnerhet, existentiella frågor, livskriser, och tro, som är stödjande, men inte terapeutiskt behandlande. Skillnader i korthet är vidare fokus, där själavård fokuserar på det andliga innehållet och existentiella trosfrågor, medan terapi fokuserar på psykologiska problem och psykisk ohälsa. Till sist skiljer sig utbildningarna sig åt genom att själavårdare kan ha olika formella bakgrunder, medan terapeuter är utbildade inom psykologi och har specifik psykoterapeutisk utbildning.

Den traditionella själavården använder sig av kyrkliga metoder som rättesnöre genom bikt, bot, samtal, lyssnande, bön, medan terapi använder sig av olika psykologiska metoder och psykoterapeutiska medel. Målet med den kyrkliga själavården är kyrkans omsorg om hela människans inre hälsa – den andliga, existentiella och psykiska - och kan handla om att stötta människor i frågor som meningen med livet, om vad som händer efter döden, om det finns en Gud och om att stötta personer som känner sig ensamma, är i kris eller bär på sorg. Metoderna handlar traditionellt om att tala om tro, förlåta synder, be och läsa ur Bibeln. Den kyrkliga själavården har sin grund i Bibeln. Prästen eller diakonen utgår ofta ifrån Jesus där tron på den kristna treeniga Guden är självklar och för dem finns kyrkans Gud med i samtalsrummet under själavården. En viktig skillnad är att terapeuten nästan aldrig för andliga samtal om en verklig Gud, utan begreppet Gud är endast en så kallad mental eller kognitiv gudsbild, likt andra psykologiska föreställningar och kulturella symboler.

Vad gör en KBT-terapeut

KBT-terapi är en evidensbaserad behandlingsmetod som fokuserar på hur tankar, känslor och beteenden samverkar och hur man kan påverka dessa för att må bättre. KBT-terapeuten lägger tonvikten på att hjälpa människor minska psykologiska problem genom att lära nya beteenden och tankemönster. Målet är att exempelvis svåra tankar, obehagskänslor, ångesthantering, sömnsvårigheter, depression eller stress ska kunna minska. En terapeut inom kognitiv beteendeterapi arbetar vidare med att kartlägga tankar, känslor och beteenden genom samtal och övningar och på så sätt hjälpa klienten att identifiera och förstå hur dessa faktorer påverkar varandra och bidrar till problematiska mönster.

En KBT-terapeut hjälper också klienten att ifrågasätta och ersätta negativa och orealistiska tankar med mer positiva och konstruktiva tankar genom övningar och hemuppgifter för att träna på nya sätt att tänka och agera i olika situationer. KBT-terapeuten kan fungera som en stödjande guide under hela behandlingsprocessen och hjälper klienten att implementera de nya beteendena och tankemönstren i sin vardag. Inom KBT förväntas klienten eller patienten själv vara aktiv och engagerad i hela behandlingskedjan, både under sessionerna och mellan mötena genom att utföra hemuppgifter och övningar. Där terapeuten i sig är en resurs och stöd, men det är klientens eget arbete som är avgörande för resultatet.

Vad gör en SES-terapeut?

När vi nu kortfattat fått en sammanfattning om hur och med vad en KBT-terapeut arbetar, är det dags att syna SES-terapin, som bland annat har sin grund i den kristna själavården, den psykologiska samtalsterapin, anonyma alkoholisters tolvstegsprogram, akademiskt psykosocialt arbete samt hälso- och sjukvårdens existentiella hälsa. En stor skillnad mellan SES och KBT är att det sistnämnda (KBT) arbetar med klienter (eller patienter) som har psykiska problem, medan det förstnämnda (SES) behandlar olika former av existentiella problem. En SES-terapeut skulle även kunna kallas för själavårdsterapeut.

Själavårdsterapi, även kallad pastoral rådgivning, är en form av terapi som integrerar teologi, psykologi och andlighet för att hjälpa individer som står inför livskriser eller personliga utmaningar att hantera frågor relaterade till deras tro och livets mening. Det är en process som syftar till att stödja människor i deras andliga och emotionella välbefinnande, ofta i relation till deras religiösa eller andliga övertygelser. Själavårdsterapi kombinerar insikter från psykologi och teologi för att ge ett holistiskt perspektiv på mänsklig erfarenhet. Det är särskilt användbart för individer som upplever livskriser, existentiella frågor eller förluster, där deras tro kan vara en viktig del av deras återhämtningsprocess. Själavårdsterapi utforskar individens relation till sin tro och andlighet, och hjälper dem att hitta mening och syfte i sina upplevelser. Processen innefattar ofta samtal och rådgivning där terapeuten lyssnar, stöttar och hjälper individen att utforska sina existentiella känslor, tankar och trosfrågor. Målet är att hjälpa individen att hitta mening, hopp och helande genom att integrera andlighet och tro i deras liv.

Självkännedomens medvetandeutveckling

Självkännedomens medvetandeutveckling utvecklas i det trinitariska själavårdsexistentiella samtalet. Självkännedom kan identifieras existentiellt, andligt, religiöst, filosofiskt, sekulärt med betoning på en medborgerlig, samhällelig och kulturell livsgrund, utan inblandning av direkt organiserad religiös samfundscentrering, även om kanske många eller fler kommer direkt från denna den organiserade religionens spektra av samfund. Denna självmedvetna revolution förvandlar själavårdaren inifrån och ut, till en ny livsinriktning på väg till existens allomfattande Gud, kanske också till en helt ny människa.

Självkännedom finns naturligt inneboende hos människan genom vår förmåga ett ställa existentiella frågor till livet, om livet och genom livet. Om denna naturliga förmåga inte får komma till uttryck kan dessa existentiella frågor göras sig påminda vid allvarliga sjukdomar och känslomässiga förluster av nära och kära. SES-terapeutens huvuduppgift är att hjälpa, stödja, trösta och läka människor som upplever själslig tomhet, outgrundlig sorg, lidande och emotionell smärta, men också finnas för alla de som söker mening med sitt liv, genom en djupare självkännedom.

SES vs. KBT

Detta avsnitt beskriver skillnader och likheter mellan SES (Sekulär och existentiell själavårdsterapi) och KBT (Kognitiv beteendeterapi). Syftet är att åskådliggöra SES-terapeutens arbetsdomäner. Att observera extra noggrant ännu en gång är att en SES-terapeut vanligtvis inte sysslar med psykologisk terapi, eller psykoterapi, som är behandlingsformer för att hjälpa patienter att hantera psykiska problem och förbättra sitt psykiska välbefinnande. Sekulär och existentiell själavårdsterapi, SES-terapi, ska inte förväxlas med ”schema- och emotionellt stabiliserande terapi”, som även förkortas ”SES-terapi”. Men schema- och emotionellt stabiliserande terapi är mera känt som dialektisk beteendeterapi eller DBT, en form av psykoterapi som kombinerar element från schematerapi och emotionellt stabiliserande terapi.

Viktigt att poängtera är att lära sig kunna skilja på andlig vård och psykisk hälso- och sjukvård, även om den andliga vården är en aktiv del av den svenska hälso- och sjukvården. Den andliga vården i SES-terapi kan ta avstamp ifrån hälso- och sjukvårdens andliga vård, men den exkluderar en religiös samfundsstyrning av den andliga vården till förmån för en individuell konfidentcentrerad andlig vård. Att lida av själslig sorg, emotionell smärta, andlig vilsenhet och en existentiell ohälsa är inte sjukdomar, utan naturliga mänskliga upplevelser och erfarenheter. Sedan kan obehandlad sorg, emotionell smärta och en existentiell ohälsa leda till psykisk ohälsa.

Det finns olika typer av psykologisk terapi, såsom kognitiv beteendeterapi (KBT), psykodynamisk terapi (PDT) och mentaliseringsbaserad terapi (MBT), vilka bedrivs individuellt, i grupp eller via internet. Legitimerade psykologer, psykoterapeuter och läkare kan utföra psykologisk behandling. Här ser vi att SES-terapeuter inte tillhör denna grupp av psykologiska människovårdare. Även om SES-terapi innehåller kunskaper och metoder grundat på olika psykologiska terapier behandlar SES-terapeuten inte psykiska sjukdomar. SES-terapeuten kan givetvis ha patienter som behandlas av hälso- och sjukvården. Oavsett psykologiskt funktionell status behandlar vi individer som önskar hjälp med att förstå sin egen plats på jorden, sitt syfte med det mänskliga livet och vilken plats själens boning har i den mänskliga inkarnationen. Denna behandling (terapi) använder existentiell medvetenhet, andlig kompetens och gudomlig närvaro som instrument för mänskligt helande och läkande. Det innebär att den SES-terapeutiska behandlingen helar och läker, men på vilket sätt?

Vi SES-terapeuter praktiserar den trinitariska trialogen som läkande behandling för våra konfidenter. På det sättet liknar SES-terapin mer den traditionella själavården än den psykologiska samtalsterapin. Men som sagt – SES-terapi är en integrerad metod med psykoterapeutiska modeller och själavårdande grunder och metoder. En SES-terapeut har ingen skyldighet att föra journalanteckningar. Det är endast legitimerade terapeuter som, enligt hälso- och sjukvårdslagen, är skyldiga till journalföring.[1] Denna skyldighet regleras i patientdatalagen och syftar till att säkerställa en god och säker vård samt att ge patienter information om sin vård. SES-terapeuter följer dock god tystnadsetik, vilket motsvaras av sekretess och tystnadsplikt, som innebär att yrkespersonen inte får avslöja eller sprida information om enskilda personers personliga förhållanden. Det finns dock undantag, som när en person samtycker till att uppgifter lämnas ut eller när det finns en skyldighet att anmäla brott, som exempelvis misstanke om att barn far illa.

Konfidenten ska känna sig säker och trygg att inga anteckningar förekommer. Att observera är att du vid ett första konfidentmöte kan ta reda på grundläggande uppgifter och eventuell sjukdomshistoria, som konfidenten får bekräfta muntligt. Sjukdomshistoria eller anamnes är en redogörelse och sammanställning av information av vikt för dig som SES-terapeut. Anamnesen innehåller vanligen konfidentens egen redogörelse för sina aktuella besvär, uppgifter om tidigare och kroniska sjukdomar, fysisk och emotionell hälsa samt sociala förhållanden. Exempel på information som kan efterfrågas är:

[namn, personnummer, längd och vikt, tidigare sjukdomar - viktiga genomgångna eller kroniska sjukdomar, levnadsvanor - fysisk aktivitet, fritidsaktiviteter, tobak, alkohol, sömn, sociala förhållanden - närstående, boende, yrke, aktuella läkemedel och pågående medicinering. Du kan också behöva bli medveten om konfidentens ekonomiska status, vilket kan påverka den existentiella hälsan.]

Evidensbaserade behandlingsmetoder

KBT-terapin är, till skillnad från SES-terapin, en evidensbaserad behandlingsmetod. Detta innebär att inom KBT används behandlingsmetoder som har visat sig vara effektiva genom vetenskaplig forskning och beprövad erfarenhet, vilket handlar om att fatta beslut om vård baserat på bästa tillgängliga kunskap, patientens egna erfarenheter och önskemål, samt den specifika situationen. Inom KBT tar den professionelle och väger samman den vetenskapliga evidensen, patientens erfarenheter och den kliniska expertisen för att välja den mest lämpliga behandlingen. Varför är evidensbaserad vård viktigt?

Genom att använda beprövade metoder ökar chansen att patienten eller konfidenten får behandling med minsta möjliga negativa effekter och ineffektiva behandlingar. Med evidensbaserad metod menas att vetenskapliga forskning skett med randomiserade kontrollerade studier, där man jämför effekten av behandlingen med en kontrollgrupp. Vad har då SES-terapin för existensberättigande, då den inte randomiserats eller använts inom vården och inget patientperspektiv finns? SES-terapin kan anses evidensbaserad dels genom att behandlingsbeslut baseras på tydliga och transparenta skäl, vilket ökar förtroendet för terapeutisk metod, dels att SES utvecklats ur väl beprövade metoder inom traditionell själavård och vetenskapligt grundade samtalsterapier. Genom att använda beprövade metoder ökar chansen att patienten eller konfidenten får behandling med minsta möjliga negativa effekter och ineffektiva behandlingar.

Om du läst ända hit, är du troligtvis intresserad av både kunskap och fortbildning inom det människovårdande perspektivet som den sekulära och existentiella själavårdsterapin bidrar med. I nästa avsnitt (del 5 av 6) kommer du bland annat att få läsa om kampen mellan ljus och mörker, det människan kallar gott och ont och det kanske ur ett mer ovanligt perspektiv. Vi människor behöver balans och harmoni i livet. Genom att lära sig hantera dessa två motstridiga krafterna blir vi lika moder jord som lever i balans. För när det är sommar och ljust på det norra halvklotet är det vinter och mörkt på den södra delen.

Ett kärnkraftverk är som en atombomb i en reaktor medan fusion är som solen i en reaktor. På den mänskliga nivån är själen likt solens kärnkraftverk som frigör energi i solens inre. Solens värme och ljus används för att generera livgivande energi till oss här på jorden. Själens utveckling är som solen och ger näring för att det mänskliga livet i sin tur ska berika livet andligt och existentiellt. För vad vore det själsliga livet utan människor?

Gud sade: ”Låt oss skapa människor till vår avbild, till vår likhet, så att de kan härska över fiskarna i havet och fåglarna under himlen, över boskapen och alla vilda djur och över alla varelser som rör sig på jorden”. Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han dem; hane och hona skapade han dem. Gud välsignade dem och sade till dem: ”Var fruktsamma och föröka er, uppfyll jorden och lägg den under er. Härska över fiskarna i havet och fåglarna under himlen och över alla levande varelser som rör sig på marken”. Gud sade: ”Jag ger er alla fröbärande växter på hela jorden och alla träd som bär frukt med frö i. De skall vara era till föda. Och åt alla djur på jorden och alla fåglar under himlen och alla varelser som rör sig på marken, allt som har livsande i sig, ger jag alla gröna växter till föda”. Och det blev så. Gud såg allt som han hade gjort, och det var mycket gott. Och det blev kväll och det blev morgon, den sjätte dagen.[4]

LÄS DEL 5

Med somriga och soliga hälsningar från

Fransisko Stefan Jacobsson Condró

Teolog & religionsvetare

[1] Vad menas med psykisk hälsa och ohälsa? https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/omraden/psykisk-ohalsa/vad-menas-med-psykisk-halsa-och-ohalsa/, 2025-07-23.

[2] Psykisk hälsa är ett prioriterat område hos Socialstyrelsen: https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/omraden/psykisk-ohalsa/, 2025-07-21.

[3] Personer som är skyldiga att föra patientjournal: Den som har legitimation eller särskilt förordnande och den som jobbar som kurator i den allmänna hälso- och sjukvården är skyldig att föra patientjournal, så kallad journalföringsplikt. https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/regler-och-riktlinjer/juridiskt-stod-for-dokumentation/patientjournal-personer-som-ar-skyldiga-att-fora-patientjournal/, 2025-01-02.

[4] Översättning från New International Version: Genesis 1:26-3.

Se ARKIVET för fler Veckans Insikt & Inspiration

SSRF | Centrum för Själavård & Samtalsterapi

ssrf.nu