Sommarläsning

Sommarläsning - Del 1 av 6

Det är sommar och redan den andra sommarmånaden. Ljuset stod som högst i midsomras, för två veckor sedan och om två veckor är vi mitt i den kalendariska sommaren. Jag brukar fira både midsommar och det jag kallar för ”mittsommar”, som infaller 15–17 juli. I skrivande stund är vi alltså mitt mellan sommarsolstånd och sommaren 2025. Under 6 veckor kommer du som SSRF:are att få den äran att läsa valda delar ur min bok SES-TERAPI, Sekulär & Existentiell Själavårdsterapi. Boken är indelad i 6 delar (samt en inledning), så det passar bra med just 6 somriga läsdelar. Här nedan kommer den första delen att förkovra dig i. Texten är inte slutgiltig, vilket bör observeras. Läs gärna texten utspritt under hela veckan och ställ dig själv frågor om hur och vad i texten som eventuellt berör dig eller vad du själv närmare vill undersöka. Med denna första del vill jag önska en skön och behaglig början på semestermånaden juli. Då sätter vi i gång!

SES

Välkommen till dig människovårdare i ett nytt sätt att möta sökande, vilsna, hopp- och maktlösa konfidenter. Vad vill jag med denna grundbok i SES-terapi (förkortas SES)? Syftet är att skriva en grundbok, ett utbildningsmaterial, för att ge kunskap, upplysning och medvetenhet om metoder och verktyg för den blivande SES-terapeuten. Mitt ärende är att föra budskapet vidare om en terapeutisk modell och samtalsmetod i den existentiella och sekulära själavårdens terapi. Vad är SES-terapi i teori och praktik? SES-terapin grundar sig på en idéburen teologisk och filosofisk tradition. Mitt ärende är också att föra budskapet vidare till den professionelle aktören i sin relation till konfidenten. Den sekulära och existentiella själavårdens terapeutiska (SES-terapins) värde för den meningssökande människan ges genom en blandad kompott av teoretiska skolbildningar och tydliga fallexempel, vilket ger dig möjlighet att skapa och vidareutveckla din egen syn på sekulär och existentiell själavårdsterapi.

Den existentiella vägledningen i SES, behandlar områden som teologi, religionsvetenskap, filosofi, psykologi och andra besläktade ämnen som berör utbildningen till SES-terapeut. SES-terapi passar alla moderna människor, ateister, agnostiker såväl som djupt religiösa. För oavsett var och ens världsbild lever vi alla i tro. Människan vet ytterst lite om livets stora mysterier. Det ska därför påpekas i vår sekulariserade värld, att även en ateistisk eller agnostisk livsåskådning är en form av trosövertygelse, men utan gudsbild eller tro på en högre gudomlig existens än den mänskliga. Därmed kan en SES-terapeut i den sekulära och själavårdande terapin även finnas för konfidenter som i sin livs- och trosåskådning är ateister eller agnostiker. Agnostiker anser det omöjligt att veta något om någon gudsexistens eller inte. Agnosticism skiljer sig från ateism, där sistnämnda bestämt påstår att det inte finns någon gud, medan en agnostiker kan vara öppna för möjligheten att det kan finnas en gudom, men att det vare sig går att bevisa eller motbevisa.

Studiematerialet i denna grundbok är att visa på en sekulär själavårdsterapeutisk inriktning på den mänskliga existensen, som betonar både individens ansvar och frihet att själv välja hur livet ska formas och utgår därmed från den enskilde människans unika liv och situation genom det konfidentcentrerade perspektivet. Tillämpningen i denna sekulära själavårdsterapi betyder att konfidentperspektivet alltid är centralt. Ett viktigt inslag i denna bok är de coachande frågorna för själ(v)reflektion. Ge dig tid när frågorna ställs att själv reflektera över svaren utifrån ditt eget personliga perspektiv. Dessa frågor kan också läsas som instuderingsfrågor. Skriv gärna ner svaren!

Även om det mesta har en djupgående grundläggande utforskning inom olika delområden, så är allt skrivet i en tolkande kontext, vilket innebär att textmaterialet och tankegodset i denna bok enbart kan tolkas av dig själv. Två människor kan läsa samma textmassa och komma fram till helt olika slutsatser, med differenta åsikter om texternas innehåll och uppfatta innehållets kvalitet diametralt olika. Jag vänder mig till dig som uppskattar innehållet, med målet att berika den själavårdande samtalsterapeuten och alla andra människovårdare som är intresserad av andlig och existentiell vägledning. Existensorienterande perspektiv på själavård kommer att presenteras i boken tillsammans med kulturella, naturvetenskapliga, historiska, filosofiska och religiösa nedslag. Genom olika fallexempel ges du möjlighet att skapa, vidareutveckla och medvetandegöra din unika SES-tolkning. Du lär dig SES-hantverket genom tydliga fallexempel, coachande frågor och kunskapsteorier

Det levda

Principer och regler för logiskt tänkande är ett ämne inom filosofin. Etisk idealism behandlar och bestämmer högre andliga normer. Den filosofiska idealismen kan förenas med den kristna teologin, främst genom just synen på det andliga. Den själsliga essensen av det kroppsliga kan ses som idealism, genom det som människan uppfattar med sina sinnen. Det mänskligt levda är dock för själens endast ett återsken av denna enda reella verkligheten. Det är essensen av det mänskligt levda som är så åtråvärt för själen. Det levda är livets nektar. Alla mänskliga upplevelser och erfarenheter i det levda, är heligt tankegods för själen. Om existensen är liktydigt med det faktum att människan finns till är essensen vad människan blir. På så sätt föregår existens essensen. Inom den filosofiska fenomenologin är ”det levda” en del av människans existerande i det som är ”här och nu”.

Vilka perspektiv på människan har SES-terapeuten att ta hänsyn till? I Sverige har själavård och terapi historiskt avskilts, men SES är en integrering av själavård och samtalsterapeutisk behandling. Denna bok är den första i sitt slag genom att själavården utgår ifrån en sekulär själavård i en behandlande terapi. SES övergår från traditionellt religiösa former till postmoderna perspektiv på själavård, nämligen en grundläggande existentiellorienterad själavård med fokus på individ och inte en samfundsbestämd organisering av själavården.

Du kanske undrar hur och var det sekulära temat kommer in i det SES-terapeutiska sammanhanget? SES-terapin orienterar sig inom den existentiella hälsan och ställer sig neutral i fråga om religion och religiösa övertygelser. Det sekulära livet i sig är det levda livet i betydelsen frikopplat från organiserad religion eller inblandning i statliga kyrkor och religiösa samfund. I en sekulär stat är religionen separerad från staten, de styrande institutionerna och det offentliga livet. Det innebär att staten är neutral i religiösa frågor och att religionen inte ska påverka lagar eller beslutsfattande.

Sekularism

En sekulär stat ska vara neutral i religiösa frågor och inte gynna eller missgynna någon religion. Separationen av stat och kyrka är en grundläggande princip inom ”sekularismen”, där religion och stat hålls åtskilda. I Sverige ägde skilsmässan mellan stat och kyrka rum år 2000. Den 1 januari 2000 upphörde Svenska kyrkan att vara en statskyrka och blev ett trossamfund likställt med andra. Sekularism handlar vidare om att religionen inte ska styra lagar, politik eller samhällsbeslut, och att individer ska ha frihet att utöva sin religion eller inte utöva någon religion alls - utan statlig inblandning. En grundläggande princip inom sekularismen är att staten inte ska vara bunden till eller gynna någon särskild religion. Detta innebär att religionsfrihet råder, men att religionen inte ska vara en del av statens officiella angelägenheter. Sekularismen betonar att religion är en privat angelägenhet och att individen själv ska bestämma över sin religiösa tro eller brist på sådan. För precis som det finns en stor mängd religiösa och andliga samfund, organisationer, kyrkor, tempel och heliga platser, finns det också för varje människa ett unikt individuellt sätt att tro, se på och uppleva existensen.

Själavårdsterapi eller terapeutisk själavård?

Nu till begreppet själavård i SES. Det finns en mängd olika former av själavård. Här beskrivs ett nytt sätt att både se och bedriva själavård, nämligen sekulär och existentiell själavård, som förenar både traditionell själavård, olika psykologiska samtalsterapier samt existentiell filosofi. Själavård och terapi har många beröringspunkter med bland annat det enskilda samtalet som kommunikationsmedel. SES kan ses som själavårdsterapi där det jordiska förenas med det andliga i ett existentiellt perspektiv. Utifrån människans livsåskådningsperspektiv och verklighetsuppfattning ges själavårdens terapi. SES kan även betyda terapeutisk själavård, där behandlingsmetoden syftar till att belysa, läka och hela det som blivit trasigt i en människas liv, den människa som drabbats av sorg och lidande med emotionell smärta och mentala störningar som följd.

Både själavårdsterapin och terapeutisk själavård orienterar sig mer inom den existentiella hälsan än den rena psykiska hälsan. SES ställer sig neutral i fråga om religion och religiösa övertygelser. Själavårdsterapin eller terapeutisk själavård utgår ifrån den enskilde personens hela liv med dess utmaningar, livshändelser, betydande relationer och vilka existentiella problem och frågeformuleringar som finns i alla dess mänskliga dimensioner - inte bara psykologiska, emotionella, mentala eller sociala, utan även andliga, filosofiska eller teologiska. Återigen poängteras att tolkningsföreträdet i självuppfattning och personlig världsbild står den hjälpsökande, det vill säga konfidenten, själv för. Konfidenten äger alltid rätten till synen på sitt eget liv och livet i stort, jämsides med rätten att själv tolka omvärlden. Själavårdsterapeuten eller den terapeutiska själavårdaren har ingen offentlig religiös organisation bakom sig, utan har precis som den hjälpsökande rätten till sin egen unika och skräddarsydda livs- och trosåskådning.

Ytterligare mål med den själavårdande terapin eller den terapeutiska själavården är att stödja och hjälpa konfidenten till ett högre och vidgat medvetande - till sig själv, samhället, omvärlden och livet självt och sist men inte minst att vidga det existentiella perspektivet. Detta sker genom terapeutiska och pedagogiska metoder och system, såsom andlig och existentiell vägledning, psykologisk behandling, filosofiska perspektiv och ett coachande förhållningssätt. SES betraktar människan både ur en jordisk tredimensionell verklighet och ur ett mångdimensionellt medvetandeperspektiv för en utökad verklighetsuppfattning. SES införlivar kunskapen om människans psyke (eller själ) och möter konfidenten i dennes konkreta livssituation med tankar, känslor och upplevelser av både det immanenta livet och den transcendenta existensen.

Viktiga begrepp inom SES är området för kunskapens etik och moralfilosofi, där konfidenten tillåts och ombeds att både värdera och omvärdera sin etiska och moraliska personliga förklaringsmodell i mötet med sig själv, nära och kära och människor i allmänhet. Existentiella frågor om ”gott och ont”, ”rätt eller fel”, ”liv eller död” är grundläggande samtalsämnen i mötet med konfidenten och för dennes medvetandeutveckling. SES förenar alltså traditionell kyrklig själavård med moderna psykologiska samtalsterapier. Därmed är kraven högt ställda på en SES-terapeut - med fortlöpande kompetensutveckling inom själavård, teologi, filosofi, psykologi och olika samtalsterapeutiska modeller.

AAPC

Pastoral rådgivning framträdde som en distinkt disciplin i Nordamerika under första hälften av 1900-talet, då religiösa organisationer började integrera insikter och metoder från psykiatri, psykologi och socialt arbete i prästutbildningen. Idag finns hundratals psykiatriska center med kopplingar till specifika religiösa traditioner över hela Nordamerika. År 1963 grundades American Association of Pastoral Counselors (AAPC) för att tillhandahålla professionell certifiering för pastorala rådgivare och själavårdscenter. Dessa grupper använder traditionella religiösa resurser som bön, skriftläsning och deltagande i gudstjänster och gemenskap för att stödja klientens helande och tillväxt.

Den kyrkliga själavården i Sverige har i väsentliga delar blivit synonymt med den vetenskapliga psykoterapin, där själavårdaren idag liknar en psykolog eller psykoterapeut som till den moderna människan ger det som förr gavs av kyrkan. Det finns en mängd olika former av både själavård och samtalsterapier. Själavård och terapi har många beröringspunkter med bland annat det enskilda samtalet som kommunikationsmedel.

Terapeutisk själavård och själavårdande terapi finns i USA och benämns Pastoral Psychotherapy (pastoral psykoterapi), även känt som pastoral rådgivning, som kombinerar traditionell psykoterapi med inslag av religion och andlighet. Pastoral rådgivning är en gren av rådgivning där psykologiskt utbildade pastorer, rabbiner, präster, imamer och andra personer tillhandahåller terapitjänster. Pastorala rådgivare integrerar ofta modernt psykologiskt tänkande och metoder med traditionell religiös utbildning i ett försök att ta itu med ”psykospirituella” frågor, utöver det traditionella spektrumet av rådgivningstjänster.

Pastorala terapeuter har vanligtvis en kombinerad utbildning inom teologi och psykologi, eller ett relaterat beteendevetenskapligt område. En pastoral terapeut är alltså expert inom både psykologisk samtalsterapi och teologisk själavård och integrerar dessa kunskaper för att hjälpa individer att bearbeta psykiska problem och finna mening i livet. Pastoral psykoterapi strävar efter att se individen som en helhet, med både psykologiska och andliga behov. Terapeuter inom detta område är utbildade att integrera psykologiska insikter med religiösa och andliga värderingar för människor som söker mening och tröst i sin tro under svåra tider. Målet är att hjälpa klienten att finna balans och harmoni i livet.

Fortsatt utveckling av SES-terapin

För oss moderna SES-terapeuter som lever och verkar i det tredje årtusendet, finns flera nya dimensioner att möta konfidenterna i. Den moderna tekniken gör att SES-terapeuten bokstavligt talat kan finnas på ena sidan jordklotet och konfidenten på den andra sidan. Därför kommer här en del insikter, handledning och undervisning om hur du som SES-terapeut kan möta dina konfidenter enligt SES alla möjligheter, men också i dess eventuella begränsningar. Existentiell hälsa i det SES-terapeutiska perspektivet är intimt förknippat med de existentiella frågor människan ställer sig, de om meningen med livet i allmänhet och inte minst om meningen med konfidentens eget unika liv i synnerhet. Den existentiella hälsan har ett brett perspektiv och finns som begrepp även inom hälso- och sjukvården. SES-terapin inkluderar många tidigare former av själavård och inkluderar den kerygmatiska själavården genom att förmedla Guds ord till den enskilda människan. I den kerygmatiska själavården är själavårdaren den som tydligt leder samtalet. Med ett pluralistiskt perspektiv på begreppet Guds Ord kan dessa gudomliga ord innehålla många religiösa språkformer, tros- och livsåskådningar, teologier och filosofier. Det blir SES-terapeutens uppgift att leda samtalet på så sätt att konfidenten själv blir medveten om vad som menas med Guds Ord för denne själv.

Bibeln, koranen eller andra religiösa och heliga böcker kan självklart inte ses som de enda urkunderna för Guds Ord. Även om varje religion har sina egna heliga skrifter som utgör grunden för dess lära. För SES-terapeuten finns många användbara samtalsnycklar för den pragmatiska själavården, med en mängd samtalsterapier. Exempelvis kan inte behaviorism inom psykologin ses som den enda psykologiska metoden för samtalsterapi och svenskkyrklig själavård är inte allena för religiös eller teologisk själavård.

Inom hälso- och sjukvårdens behandlingsmetodik är alltid patientperspektivet personcentrerat. Den konfidentcentrerade SES-terapin är också alltid personcentrerat och blir till en utvecklingspotential inom SES, då konfidenten alltid står i centrum för den så kallade trinitariska relationen mellan SES-terapeut, konfident och Gud. Terapeuten ska givetvis utgå från konfidentens livserfarenheter och mottaglighet för den trinitariska själavården, men har också själv både rättigheten och skyldigheten att berätta hur det har sett ut i terapeutens egna liv med exempel tagna från personliga berättelser, både privat och professionellt.

I den narrativa (berättande) själavården belyses vikten av både konfidentens och terapeutens berättelser, så som det exempelvis ser ut i tolvstegsrörelsen med så kallade sponsorer (andliga vägledare), som vägleder den så kallade ”sponsien” (konfidenten). I berättelserna kan konfidenten upptäcka livsmönster som inte konfidenten själv tidigare upptäckt. Genom att Gud är närvarande i SES-terapins trinitariska samtal blir det bokstavligt talat ett treenigt möte mellan terapeut, konfident och Gud.

Själavården i sig tar idag stora kliv mot en sekulär eller världslig själavård som övergår från samfundstrogna religiösa former till övergripande andliga och existentiella mänskliga uttryck samt har mer fokus på individ snarare än på organisation. Självkännedom genom det sekulära och existentiella själavårdssamtalet sker genom den kraft som verkar i trialogin. Vad är trialogi? Utmärkande för den SES-terapeutiska trialogin är självkännedomens verklighetsförankring utifrån trinitarisk teologi, även känd som affektiv teologi, där relationen till Gud eller varje människas högre makt och kraft utgår ifrån hjärtats språk. Genom hjärtats språk träder Gud i trialog med människor. Ett språk som vid en mänsklig dialog inkluderar den tredje parten, Gud, den högre makten eller kraften, i trialogi.

Självkännedomens trialogi

Terapeuten, konfidenten och Gud (eller den högre makten och kraften) bildar en treenig verklighet. Terapeuten använder konfidentens egna inre resurser för andligt helande och existentiellt läkande. Denna själavårdsterapeutiska inriktning på den mänskliga existensen betonar som tidigare nämnts dels individens ansvar och frihet att själv välja hur livet ska formas och utgår alltid från den enskilde människans unika liv och situation genom det konfidentcentrerade perspektivet.

Självkännedom finns naturligt inneboende hos människan genom vår förmåga ett ställa existentiella frågor till livet, om livet och genom livet. Om denna naturliga förmåga inte får komma till uttryck kan dessa existentiella frågor uppstå vid allvarliga sjukdomar och känslomässiga förluster av nära och kära. SES-terapeutens uppgift blir att hjälpa, stödja, trösta och läka människor som upplever en själslig tomhet, outgrundlig sorg, lidande och emotionell smärta, men också finnas för alla de som söker meningen med sitt liv genom en djupare självkännedom.

Det SES-terapeutiska samtalet blir en trialog i första hand därför att terapeuten utgår ifrån existensorienterat, sekulärt och andligt perspektiv. Tillsammans utforskar SES-terapeuten och konfidenten vad som ligger till grund för den gudomliga existensen. Genom självkännedom gudomliggörs livet, för alla är del av en och samma gudomlighet. I ett accepterande och icke dömande klimat, där SES-relationen upplevs som trygg, kan konfidenten våga berätta om sin egen existens, livs- och trosåskådning, vilket leder framåt till en djupare självkännedom. Genom att SES-terapeuten placerar konfidenten mitt i existensens centrum, ställer frågor om konfidentens själv-, världs- och trosbild samt medvetandegör dennes trosföreställning får konfidenten möjlighet att spegla SES-terapeutens världsbild mot sin egen. En del av SES-terapin kan mycket väl ske i tystnad, kontemplation och meditation. Om konfidenten är troende kan terapeuten låta konfidenten be en bön, eller om denne så önskar, själv be tyst eller högt och på så sätt integrera det själavårdsterapeutiska rummet i en anda av trialogins läkande kraft.

Låt dessa inledande sidor och innehåll ifrån kapitel 1 från den blivande boken SES-terapi – sekulär och existentiell själavårdsterapi bli en inspirationskälla för att själv upptäcka djupet, höjden och bredden av den nydanande SES-terapin.

Vi ses igen om en vecka med temat: Det SES-terapeutiska samtalet,

LÄS DEL 2

Fransisko Stefan Jacobsson Condró

Teolog & Religionsvetare

Se ARKIVET för fler Veckans Insikt & Inspiration

SSRF | Centrum för Själavård & Samtalsterapi

ssrf.nu