Sommarläsning

Sommarläsning - Del 2 av 6

Det är redan den andra sommarveckan i juli och snart ”Mittsommar”, som jag skrev om i del 1 att jag firar! Del 1 avslutades med att berätta att det SES-terapeutiska samtalet är en trialog, där SES-terapeuten utgår ifrån ett existensorienterat, sekulärt och själavårdande perspektiv och tillsammans med konfidenten utforskar de vad som ligger till grund för den gudomliga existensen. Jag tänkte själv på det när jag läste igenom det jag skrivit i del 1, nämligen att SES-terapin, som teoretisk modell, verkar ta Gud för givet. Och det är helt riktigt. SES räknar med en så kallad gudomlig kraft som är både högre, djupare och bredare än det mänskliga medvetandet och den mänskliga makten. Den SES-terapeutiska självkännedomen gudomliggör livet, då vi alla är del av en och samma gudomliga verklighet.

[Ett litet mellaninslag, då det har kommit frågor om boken SES-Terapi, Sekulär & Existentiell Själavårdsterapi redan har kommit ut. Svaret är nej, det har den inte gjort. Jag håller på att systematisera, korrekturläsa och redigera grundmaterialet. Målet är att boken ska ges ut i eget förlag i slutet av året.]

Det goda i SES-modellen är att den likt Anonyma Alkoholisters (AA:s) tolvstegsprogram använder begreppet Gud som en högre makt och större kraft, utan närmare beskrivningar eller vidare identifiering av termen som sådan. Medlemmarna i AA är alltså per definition helt fria att tolka termen Gud som de själva vill. AA:s program för tillfriskande från alkoholism har valt att kalla denna kraft för Gud, då Anonyma Alkoholister delvis har sina rötter i kyrkliga och kristna kontexter. Men AA i sig har likt SES ingen anknytning till någon religion. AA:s program fungerar oavsett om man har en religion, är ateist eller agnostiker, precis som hos SES. Tack vare att AA inte är religiöst så fungerar AA i alla världsdelar, kulturer och samhällen. AA:s filosofi är att sjukdomen alkoholism är själsligt, moraliskt och socialt utarmande och därför behöver medlemmarna tillfriskna genom själslig utveckling. Undertecknad författare är själv medlem i AA sedan 2008. Med stora och mycket goda anledningar har jag själv integrerat teologiskt och filosofiskt stoff hämtat från AA. Likheterna i teori och praktik är stora mellan AA och SES, men nu till ämnet för veckans sommarläsning.

Det SES-terapeutiska samtalets grundläggande natur

Den visa människan utvecklar religion

Sverige anses vara ett av världens mest sekulära länder, där många svenskar är både utan tro på en högre kraft eller lever i en större och djupare livsmening. Dessa så kallade sekulära ateister har satt sin tro till naturvetenskapens förklaringsmodeller. Inget fel i det, men naturvetenskapens uppdrag är inte att ge andliga, religiösa, filosofiska och existentiella svar, eftersom naturvetenskapen inte studerar existentiella temata som andlighet, religion, filosofi eller antropologi. Antropologi är tvärvetenskapligt, studerar människosläktet som gruppvarelse utifrån ett socialt eller kulturellt perspektiv, där kunskaper från humanvetenskap, samhällsvetenskap och naturvetenskap möts. Människan har antropologiskt utvecklats i relation till andra arter och har över tiden kommit att dominera utvecklingen på planeten jorden.

Utmärkande för den moderna människan kallad ”homo sapiens” eller ”den visa människan" är artens kombination av tvåbenthet, anpassningsbarhet, finmotorik, förmåga till abstrakt tänkande, kunna tolka språk och symboler - som allt tillsammans gjort att människan kunnat utveckla samhällen, religioner, vetenskaper, tekniker och konst. Som den visa varelse hon är, har hon skapat civilisationer och samhällen som styrts med hjälp av politik, dess kulturer och uppfattningar av omvärlden med hjälp av unika artsfenomen som religion, filosofi och den vetenskapliga utvecklingen.

Det trinitariska mötets trialog

SES-terapins teori och metod uttrycks i det trinitariska mötet genom andlig utveckling, existentiell hälsa, trygghet, vård och omsorg, allt i en tillitsfylld sekretess och skyddad miljö. I det SES-terapeutiska förhållningssättet finns ansvaret hos terapeuten, som i sin profession för samtalsterapin framåt, vilket sker i det trinitariska mötets trialog. Denna SES-trialog bejakas av en intersubjektiv sanning. Intersubjektivitet handlar för det första om hur människor delar och förstår varandras subjektiva upplevelser och perspektiv. Denna gemensamma förståelse eller enigheten kring, i detta fall SES-terapin, kan vara avgörande för vidare kommunikation och konfidentrelation. För det andra är intersubjektivitet en central del av psykologisk teori, där man betonar vikten av hur den påverkar individens utveckling och välbefinnande. För det tredje är intersubjektivitet ett viktigt begrepp inom vård och terapi, där det handlar om att terapeuten är närvarande, medveten om den relationella dynamikens upplevelser. För det fjärde är teorin om intersubjektivitet relaterad till hur sociala normer och värderingar konstrueras och upprätthålls genom interaktioner, ömsesidig förståelse, delade upplevelser och förmågan att relatera till varandras subjektiva världar - intersubjektivt.

När människor drabbas av olika kriser i livet brukar existentiella frågor uppstå. Men var finns svaren? Vem har svaren på livets gåtor? Frågorna kan kännas oöverstigliga och svaren bottenlösa. Det är här det kan behövas andlig vägledning, existentiell orientering och personligt intima terapisamtal. SES-samtalet blir till en terapeutisk utvecklingspotential då konfidenten alltid står i centrum för den trinitariska relationen mellan själavårdare, konfident och Gud. Det trinitariska samtalet vilar på en medvetenhet om konfidentens psykiska status. Den terapeutiska integrerande psykologiska delen bidrar till modern kunskap om konfidentens psykiska hälsa och mentala status.

Men vad är SES-terapeutens egentliga ansvar för konfidenten? SES-terapeuter har i sin profession inte per se patienter och för ingen journal, utan varje konfidentmöte har perspektiv på andlighet, tros- och livsåskådningsfrågor samt existentiell hälsa - och inte på eventuella medicinska, psykologiska och psykiatriska sjukdomsbilder. Om SES-terapeuten finner konfidenten lida av psykisk ohälsa, är det terapeutens ansvar att säkerställa att konfidenten är omhändertagen som patient inom hälso- och sjukvården, men det är konfidentens ansvar att intyga att så är fallet.

Teknik, själavård och evidensbaserad samtalsterapi

Själavård och samtalsterapi bygger i grunden på samtal som visar konfidenten vägen framåt genom trons, hoppets och kärlekens treeniga trialogi. Själavårdens terapi angränsar i samtalsform till sekulär samtalsterapi, som utgår från samtalets psykoterapeutiska kraft i olika psykologiska behandlingar. Dock har själavården inga direkta krav på vetenskaplig korrekthet, medan bedrivande av psykoterapi och psykologisk samtalsterapi är evidensbaserad, det vill säga baserad på vetenskapliga forskningsmetoder och teorier. Själavården har dock väl beprövade erfarenheter genom sina tusenåriga anor. Beprövad erfarenhet är lika värdefull som vetenskaplig kunskap och erkänner de professionellas förmåga att bedöma vad som fungerar bäst för individer. Det finns tydliga markörer för vad god andlig vägledning och själavård är, oavsett religiös härstamning eller filosofisk inriktning. Vilka är dessa? Genom att betrakta några av historiens största och mest betydelsefulla andliga ledare kan vi få svar. Svar som idag även kan tillfredsställa den utan tro eller de som söker vägledning genom andliga samtal för att fylla det existentiella tomrummet, läka sorg och hela känslor av meningslöshet och lidande.

Själavård å ena sidan är en process där präster, pastorer, diakoner och andra professionella själavårdare ger stöd och vägledning baserat på sin samlade kunskap och erfarenhet. Detta inkluderar att lyssna, ge råd, erbjuda omsorg och hjälpa individer att hantera livets utmaningar och kriser. Den själavårdande processen kan vara samfundsstyrd eller konfidentstyrd. Beprövad erfarenhet inom själavården innebär att den kunskap som erhållits genom praktiskt arbete och reflektion över dessa erfarenheter har visat sig vara effektiv för att stödja och hjälpa klienter, konfidenter, församlingsmedlemmar och andra till en klarare tros- och livsåskådning. Beprövad erfarenhet kompletterar vetenskaplig forskning, genom att ge en praktisk förankring och insikt i hur teorier och forskningsresultat omsätts i verkligheten. Exempel på beprövad erfarenhet inom själavården är även olika strategier för att hantera ångest, stress, vilsenhet, finna mening och hopp i livets svåra situationer. Detta är en viktig del av själavårdens praktik och kompletterar och berikar den vetenskapliga grunden för området.

Den västerländska psykoterapin å andra sidan utvecklades under den andra halvan av 1800-talet. Konceptet ”psykoterapi” avsågs då vara en metod att använda sinnet för att läka kroppen, genom hypnos och genom användandet av behandlingsmetoder för mentala sjukdomar. Psykoanalysen skapades i början av förra sekelskiftet av den österrikiske läkaren Sigmund Freud (1856-1939). Freud betraktas som en av 1900-talets mest inflytelserika tänkare. Psykoanalysens generella teori om människans själsliv har satt djupa spår i den vetenskapliga och intellektuella världen. Dess behandlingsmetoder för psykiskt lidande har påverkat framväxten av den psykiatriska vården. Grundtanken i psykoanalysen är att det psykiska lidandet är subjektiva problem och indikationer på livsproblem som har sin grogrund i personens livshistoria. Användning av termen ”psykoanalys” har vidareutvecklats till en mängd system av teorier och metoder och som senare klassificerats som psykodynamisk psykoterapi. Grundtanken i psykodynamisk psykoterapi är att människan har ett omedvetet inre liv som huvudsakligen formats av nära och viktiga relationer under uppväxten, och att relationer och anknytningen till andra fortsätter att vägleda under livet.

Den beprövade erfarenheten inom själavården tar med sig de vetenskapliga strategierna att hantera psykiska problem och är en viktig del av SES-praktik, som grund för utforskandet av konfidentens meningsbärande och trosskapande system. I den narrativa själavården belyses vikten av både konfidentens och terapeutens berättelser. SES-terapeuten kan med fördel berätta delar av sitt liv för konfidenten, såsom det kan se ut i tolvstegsrörelsen med så kallade sponsorer (andliga vägledare), som vägleder den så kallade ”sponsien” (konfidenten).

När SES-terapeuten delar egna erfarenheter kan konfidenten upptäcka livsmönster som inte konfidenten själv tidigare upptäckt. Lyssnandets narrativa praktik kan därför inte nog poängteras och genom att Gud är närvarande i SES-terapins trialogi, blir det bokstavligt talat ett treenigt möte mellan SES-terapeut, konfident och Gud. En viktig utveckling att observera är hur detta treeniga möte kan ske med teknikens hjälp. Frågor om hur vi kan säkerställa att denna SES-terapi, med hjälp av teknikens under, inte blir vare sig avlyssnad eller hackad är av allra största vikt. Det skulle vara förödande om konfidentiella möten skulle bli offentliggjorda, eftersom våra röster är personliga och därmed identifierbara. Denna teknologiska utveckling är ändå till fördel för oss SES-terapeuter, då konfidenterna under pandemiåren lärde sig att mötas online, vilket frigör terapeutens arbetsplats, var hen vill leva och bo.

Fallexempel: Självkännedomens existentiella samtal

I nedanstående fallexempel följer du SES-terapeutens praktik för att medvetande- och synliggöra konfidentens själ(v)kännedom genom utforskandet av dennes meningsbärande och trosskapande system. Detta blir en fiktiv lektion i hur den sekulära och existentiella själavårdsterapin kan praktiseras. SES-terapeuten kallas för (S) och konfidenten för (K). Observera att detta fallexempel kan ske både fysiskt och online.

S: Välkommen på själavårdande terapi igen bäste K. Nu när vi har träffats några gånger och du har fått landat i din egen livs- och trosåskådning, hur du ser på religion och andlighet, tänkte jag att vi idag ska fördjupa oss i självkännedomens existentiella samtal.

K: Visst. Vad menar du med det, förresten?

S: Självkännedomens existentiella samtal genom SES-terapi är en metod att medvetandegöra dig själv, den du i sanning är. Vi utforskar dina meningsbärande och trosskapande system.

K: Spännande. Vem är jag då?

S: Precis… Jag vet vem jag är. Jag vet också vem jag inte är, men det kommer vi till under sessionen.

K: Hm… Vem jag inte är…?

S: Eftersom jag även är livs- och livsstilscoach, meditationslärare och mental tränare, tänkte jag använda en del av de förhållningssätten och metoderna idag. Är det OK?

K: Visst.

S: Då ber jag dig blunda och sitta så skönt och bekvämt som möjligt. Fokusera på dina andetag. In-och-ut-andetag i din egen takt. Ett andetag i taget…

(Under x-antal minuter fortsätter S med avslappningsmetoder, så att konfidenten hamnar i ett alternativt medvetandetillstånd, AMT. De instruktioner som ges och den fortsatta mentala processen beskrivs inte nedan, utan endast det S säger. Dock kan det sägas att S talar monotont och långsamt med mycket pauser. Det är också av vikt att veta att K får mycket god tid på sig att svara på frågorna. Svaren sker tyst inom K).

S: Du kommer nu att få vara med om en existentiell resa, till existensens kärna och livets centrum. När du nu har din fulla uppmärksamhet inåt, så får du visualisera och uppleva din inre värld… Vad ser du…? Vad vill du se…? Titta dig runt… Lyssna... Känn efter... Vad känner du…? Vad tänker du…? Var är du…? Sätt dig i det inre rum du är i. När du sitter ner, bjuder du in några viktiga personer som en och en kommer att berätta hur de ser på ditt mänskliga liv… De tre personerna tackar för sig och lämnar ditt inre rum. Istället reser du på dig och tittar runt i ditt inre rum. Leta efter en dörr där det står ”till mig själv”. Öppna dörren och gå in genom den... Nu får du möjlighet att upptäcka vad som finns på andra sidan dörren … Nu när du upptäckt dig själv i det innersta av dina inre rum, tar du med upplevelserna och erfarenheterna… Du kan nu börja att komma tillbaka till vårt yttre gemensamma rum, här och nu… Ge dig själv tid och när du är redo att komma tillbaka öppnar du ögonen och kanske sträcker lite på dig…

K: Wow, magiskt. Herregud, vad häftigt…

S: Vill du berätta?

K: Absolut. Det är så mycket bara…

S: Börja var du vill. Jag lyssnar andäktigt.

K: Där satt jag, mitt i… mitt i mitt eget universum. Först kom Jesus in. Sedan kom Buddha in. Sedan dröjde det ett tag… så kom Dalai Lama in. Jesus pekade på hjärtat. Buddha på tredje ögat och Dalai Lama visade att jag skulle vandra…

S: Vandra vart K?

K: Lustigt, för precis då uppmanade du mig att öppna dörren till mig själv. Det gjorde jag. Och… Jag kom in i kosmos. Där var jag länge, kändes det som. Det kändes också som att jag var en stjärna, bland andra stjärnor. Jag trivdes att vara där…

S: Hur känns det just nu K?

K: Jag känner mig lugn och glad. Som att jag hittat en skatt, vad det nu är. Vet inte…

S: Det kommer du att veta. Kanske du själv är din egen skatt K?

K: Du menar att jag hittar mig själv, i mig själv?

S: Ja…

K: Men vad hittar jag, det vet jag inte…

S: När Jesus pekade på hjärtat, vad menade han då? Vad sa han till dig?

K: Följ ditt hjärta, sa han.

S: Det tror jag också. Hur följer du ditt hjärta K?

K: Det vet jag inte…

S: Då tar vi reda på det. Vad menade Buddha när han pekade på det tredje ögat?

K: Det har jag verkligen ingen aning om. Jag vet ingenting om det tredje ögat, mer än att det sitter mellan ögonbrynen. Vet du S?

S: Det tredje ögat är kopplat till tallkottkörteln eller epifysen, mitt i hjärnan.

Tallkottkörtelns anatomi styr de drömliknande upplevelsefunktionerna samt reglerar sömn och dygnsrytm. Tallkottkörteln bildar hormonet melatonin, som hjälper till att styra kroppens dygnsrytm. Filosofen René Descartes, som levde på 1600-talet ansåg att epifysen var sätet för själens interaktion med kroppen, alltså länken mellan kropp och själ. Inom Hinduismen och Buddhismen är det kunskapens öga, en öppning till ett högre medvetande. De forntida egyptierna talade om Horus öga. Horus, i falkgestalt, var en himmelsgud och en av de främsta gudarna. Hans ögon utgjordes av solen respektive månen.

K: Vad du vet mycket S… Ok, om jag tolkar det du säger så… Så är det länken mellan min kropp och själ, är det så?

S: Jag frågar dig K, är det så för dig?

K: Jo, så är det nog… Men vad ville Dalai Lama visa mig?

S: Ja, vad ville Dalai Lama visa dig?

K: Vägen till… Till mig själv. Men hur kommer jag till mig själv nu igen. Nä, nu börjar det att snurra.

S: Vi tar det lugnt K. Till nästa gång får du hemuppgiften att skriva ner dina upplevelser under den guidade meditationen. Gör det gärna ikväll senast, medan du har allt klart för dig K.

K: Absolut. Spännande som fan. Oj, då ursäkta svordomen.

S: Ingen fara K. Det ska bli jättespännande att se dig igen nästa vecka. Kom ihåg att ta med dina noteringar.

K: Kommer nog skriva ner allt direkt, när jag kommer hem. Vi ses nästa vecka samma tid. Tar med mig det jag skrivit.

Utvärdering av fallexempel: Självkännedomens existentiella samtal

Med detta fallexempel, i en fiktiv SES-session, utvärderas självkännedomens existentiella samtal. Den röda tråden handlar om att upptäcka livsmönster och utforskandet av konfidentens meningsbärande och trosskapande system. SES-terapeuten fortsätter att stötta, hjälpa, coacha, utbilda, utveckla, hela och läka konfidentens andliga liv till bättre existentiell hälsa. Med bättre existentiell hälsa i detta fallexempel använder SES-terapeuten alla de medel han eller hon har till sitt förfogande. Det står alltså terapeuten fritt att använda de metoder och verktyg hen själv har och själv blivit hjälpt av i själavårdande och terapeutiska sammanhang. Detta kan sägas vara väl beprövad erfarenhet, där ändamålen helgar medlen, även om kanske en del traditionella själavårdare skulle höja på ögonbrynen och ifrågasätta om detta verkligen är vård av själen. Men själens vård kommer från Gud och Gud ger frikostigt. Att vara sekulär och existentiell själavårdsterapeut är modigt, sant och meningsfullt och den som lever sin livsuppgift lever i nåd, glädje och tacksamhet att få hjälpa sina konfidenter till ett mer upplyst liv. Det finns alltså en mängd metoder du kan inkorporera i SES-terapin. Självkännedomens existentiella samtal är fortfarande trinitarisk, med tre parter – Gud, konfident och terapeut…

Här väljer jag att runda av denna andra av sex sommartexter och låter dessa valda sidor och delar av innehållet ifrån kapitel 2 i den blivande boken SES-terapi – sekulär och existentiell själavårdsterapi bli en fortsatt inspirationskälla för att själv upptäcka djupet, höjden och bredden av den nydanande SES-terapin. Vi ses igen om en vecka, där texten handlar om den nya tidens människovårdare och om vilka psykologiska, existentiella, sociala, religiösa, andliga och andra människovårdande praktiker och teorier SES-terapeuten kan använda sig av i sin yrkesroll?

LÄS DEL 3

God fortsättning på högsommaren,

Fransisko Stefan Jacobsson Condró

Teolog & Religionsvetare

Se ARKIVET för fler Veckans Insikt & Inspiration

SSRF | Centrum för Själavård & Samtalsterapi

ssrf.nu