Sommarläsning

Text: Fransisko Stefan Jacobsson Condró

Sommarläsning - Del 3 av 6

I skrivande stund är vi mitt i den svenska semestern. I år firade jag ”Mittsommar” i Oslo, där min dotter med pojkvän bor och jobbar! (Mittsommar är, som sagt, inte att förväxla med midsommar). Vanligtvis brukar jag fira mittsommar den 15–17 juli, som är exakt mitt i sommarens kalendariska 92 dagar eller tre sommarmånader - juni, juli och augusti – om man så vill. Älskar att fira i dagarna tre och i år blev det mellan den 14–16 juli i stället, för att passa in i den road tripp vi gjorde och firade min mammas 80-årsdag. Grattis mamma och hurra!

Förra veckans sommarläsning rundades av med att förklara att det står SES-terapeuten fritt att använda de metoder och verktyg hen själv har och själv blivit hjälpt av i själavårdande och terapeutiska sammanhang. Jag berättade också vad det innebär att vara en sekulär och existentiell själavårdsterapeut, där vi som är kallade i själavårdens tjänst är modiga, sanna och känner en meningsfullhet genom att vi lever vår livsuppgift i nåd, glädje och tacksamhet. Vi har fått kallet att få finnas för våra konfidenter till ett mer upplyst liv genom självkännedomens trinitariska samtal.

Denna vecka dyker jag ner i det tredje kapitlet från den kommande boken SES-terapi - Sekulär & Existentiell Själavårdsterapi. Frågeställningar om hur den nya tidens människovårdare beter sig i sin yrkesroll och vilka psykologiska, existentiella, sociala, religiösa, andliga och andra människovårdande praktiker och teorier SES-terapeuten har och kan använda sig av, behandlas också. Jag utelämnade dock delar av kapitel två som handlade om på vilket sätt Gud kommer in själavårdsterapin. I fallexemplet som gavs ges konfidenten möjlighet att möta sig själv genom sitt högre jag. I en mängd traditioner ses det högre jaget som en direkt koppling till den gudomliga själen. Eftersom det finns så många sätt att nå sitt högre jag på, är det upp till SES-terapeuten att hjälpa konfidenten bli medveten om sitt existentiella eller högre jag.

De inre bilder människan ser medvetandegörs genom symboler och arketyper hon känner till, annars blir bilderna suddiga, otydliga och den medvetna upplysningen och den högre meningen uteblir. Människan lever så att säga i en symbolisk och nominalistisk idévärld. Nominalism är en filosofisk riktning som hävdar att generella termer som exempelvis "svensk" eller färgen "blå" inte motsvaras av självständigt existerande ”universalier”, utan dessa beteckningar är allmänbegrepp för de inom en kultur, grupp eller samhälle och endast "tomma ord" för utomstående. Nominalismen som teori är av den uppfattningen att allmänbegreppen inte har någon objektiv existens utan enbart är namn (nomina). Dessa nomina blir till genom gemensamt sociala, kulturella och allmängiltiga psykologiska och sociala koncept, värdeteorier och entiteter. Eftersom de inte har en självständig existens utanför språket och tanken skapas de kulturellt.

Det finns en del av psykologin som studerar hur enskilda människor och grupper växer in i det kulturmönster där de lever och verkar i, kallad kulturpsykologi och som undersöker hur det mänskliga psyket och kulturen tillsammans skapar sig själva i varandra. Människans psyke och hennes kultur kan inte separeras från varandra, precis som vi själva svårligen kan separeras från vårt arv och vår miljö. Därför behöver människan komma bort från sin invanda miljö för att till fullo förstå den. Å ena sidan påverkar kulturen det mänskliga psyket genom det sammanhang, de betingelser, den omgivning och de förhållanden vi befinner oss i. Å andra sidan producerar människan kultur genom de praktiker, handlingar och preferenser hon har och detta kan med SES-terapins metodglasögon sammanfattas i självkännedomens existenssekulära trialog.

Målet med denna gren av SES-terapin blir i praktiken att medvetandegöra konfidentens eget själv utifrån dennes psykosociala och kulturella liv, med eller utan religion. Detta ”själv” tolkas i SES-terapin konfidentcentrerat, eftersom varje människas kulturella och psykologiska sammanhang är unikt. Ett observandum: En stor lyhörd och vakenhet behöver SES-terapeuten kultivera för att nå och förstå konfidentens unika själv.

I förra veckans exempel använde SES-terapeuten alla sina förmågor och kunskaper som medel och metod för att det trinitariska SES-mötet skulle bli till en medveten återkoppling av konfidentens högre jag, det vill säga självet i livets centrum. Frågor som SES-studenten kunde ställa sig för egen kunskapsinformation är: Hur gjorde terapeuten för att utveckla konfidentens andlighet till en mer utvecklad och rikare existentiell hälsa? Vilka metoder och verktyg kan terapeuten själv använda i SES-sammanhang? Vad är målet med självkännedomens trinitariska samtal och på vilka sätt kan terapeuten anses vara en förebild för konfidenten?

Konfidentcentrerad SES-terapi

Utan konfident ingen själavårdsterapi. I den existensorienterade och sekulariserade själavårdsterapin är mottagaren av SES, som vi lärt oss, en konfident, vilket översatt från latin betyder ”den som anförtror sig”. Att för SES-terapeuten anförtros en konfident innebär både plikt och nåd, detta i en unik treenig relation - den trinitariska trialogin. En fråga som kan uppstå är hur det är med rätten och möjligheten att få betalt för andlig och existentiell människovård?

Traditionellt sett har den kyrkliga själavården inte kostat konfidenten privata pengar direkt ur fickan, utan den har betalats av alla skattebetalares kyrkoskatt. Staten tar genom Skatteverket upp såväl kyrkoavgift som begravningsavgift. Riksgenomsnittet för kyrkoavgiften 2025 är beräknad till drygt en krona per intjänad hundralapp. Den totala intäkten från kyrkoskatten år 2025 beräknas till 17 miljarder kronor.[1] Begravningsavgiften ska täcka kostnader för den löpande begravningsverksamheten.[2] Med denna bakgrund kan du själv svara på frågan om rätten till lön för utfört andligt arbete. Jag svarar tydligt och undervisar att du som läser denna text och som redan på något sätt är eller ska bli privatpraktiserande människovårdare - genom sekulär och existentiell samtalsterapeutisk själavårdande behandling eller andra andliga terapier och metoder - inte behöver fundera mer på den fundamentala frågan om ersättning för utfört andligt arbete.

Självklart är det inte fel att få betalt för utfört arbete, tvärtom. De kyrkligt anställda har redan sin fasta lön och är en del av den trygga välfärdsstaten. Generellt sett är det likadant för människovårdande behandlingspersonal för alla sektorer inom hälso- och sjukvården. Patienter betalar både ur egen ficka och genom välfärdssamhället för deras patientvård. Allt detta är givetvis bra, men vi som är privatpraktiserande människovårdare behöver som alla andra egenföretagare eller småföretagare skapa våra egna intäkter för vår försörjning. Personligen har jag min tro att Gud försörjer alla som är kallade till själavård.

"Därför säger jag er: Gör er inte bekymmer för ert liv, vad ni skall äta eller dricka, inte heller för er kropp, vad ni skall klä er med. Är inte livet mer än maten och kroppen mer än kläderna? Se på himlens fåglar. De sår inte, de skördar inte och samlar inte i lador, och ändå föder er himmelske Fader dem. Är inte ni värda mycket mer än de? Vem av er kan med sitt bekymmer lägga en enda aln till sin livslängd? Och varför gör ni er bekymmer för kläder? Se på ängens liljor, hur de växer. De arbetar inte och spinner inte. Men jag säger er att inte ens Salomo i all sin prakt var klädd som en av dem. Om nu Gud ger sådana kläder åt gräset, som i dag står på ängen och i morgon kastas i ugnen, hur mycket mer skall han då inte klä er? Så lite tro ni har! Gör er därför inte bekymmer och fråga inte: Vad skall vi äta? eller: Vad skall vi dricka? eller: Vad skall vi klä oss med? Efter allt detta söker hedningarna, men er himmelske Fader vet att ni behöver allt detta. Nej, sök först Guds rike och hans rättfärdighet, så skall ni få allt det andra också. Gör er alltså inte bekymmer för morgondagen. Den skall själv bära sitt bekymmer. Var dag har nog av sin egen plåga."

-Matteus 6:25-34

Den sekulärexistentiella själavårdande terapeuten behöver handledning, andlig träning såsom exempelvis meditation, kontemplation, bön och begrundan över livet i stort, sitt eget liv partikulärt och konfidentens i synnerhet. Personligen har jag kommit fram till att sundheten och måendet primärt handlar om människans etik och moral för själsligt läkande och helande processer. För vad spelar det för roll om vi vinner hela världen, men förlorar vår själ? (Jfr: Matteus 16:26).

Nu till vilka människovårdande praktiker och teorier vi använder oss av i vår yrkesroll. För dig som arbetar med människovårdande yrken, såsom sekulär själavård och existentiell samtalsterapi, är det tid att reflektera över din kommande yrkesroll. Personal inom människovårdande yrken möter dagligen andra människors behov av behandling, stöd, tröst, hjälp och omsorg. Vi människovårdare behöver dels egen tid för personlig utveckling, det som jag kallar andlig träning, dels behöver vi regelbunden handledning.

Det är inte ovanligt att vi människovårdare ägnar flera timmar varje dag, eller i veckan, för tid åt meditation, kontemplation, bön, fortbildning och kompetensutveckling. Som människovårdare behöver människosjälen sin egenvård. Hur får vi själens dagliga vård och hur blir vi medvetna om vilka kulturpsykologiska, existentiella, sociala, religiösa, andliga och andra människovårdande praktiker och teorier vi använder och kan använda oss av i vår yrkesroll som SES-terapeut? Svaret är fortbildning. Men utan en sund själ i en sund kropp kan det bli svårt att ägna tid åt den viktiga vidareutbildningen för oss människovårdare.

Mens sana in corpore sano

Mens sana in corpore sano (latinskt uttryck) betyder ”en sund själ i en sund kropp”. Uttrycket kan misstolkas genom att endast de som har en sund kropp också har en sund själ. Det fullständiga citatet lyder: Orandum est ut sit mens sana in corpore sano och översätts: ”du skall bedja för att få en sund själ i en sund kropp”. Genom att kontemplera, filosofera, meditera eller be över detta latinska uttryck blir vi medvetna om vad som är sunt för oss själva, till kropp och själ. Vi som är människovårdare behöver vårda oss själva framför allt själsligt men också kroppsligt. Men det inte alltid så lätt att se på oss själva, när vi lever i vår trygga svenskkulturella kontext, särskilt när samhällets välfärdskoncept kan invagga oss i en förrädisk existentiell hälsa. Så länge vi är en del av maskineriet och inte tänker för mycket på existentiella frågor, inte drabbas av livshotande sjukdom eller inte faller djupt i ett ekonomiskt svart hål, är allt väl.

Hur blir vi klarsynta och medvetna bortom den tredimensionella livssynen av födelse, mänsklig existens och död? Och vad menas det egentligen med den personliga andliga utvecklingen och ett i grunden existentiellt välmående? Lättare är det med kost och motion då det finns tydliga rekommendationer från Folkhälsomyndigheten som fördelaktigt ger inrådan om och tillstyrker

Aktivitet, stillasittande och vila för alla befolknings- och åldersgrupper i Sverige, oavsett kön, kulturell bakgrund, socioekonomisk status eller funktionsnedsättning.[3]

Alla människovårdare behöver som sagt handledning för sitt välmående, både till kropp och själ. För att kunna finnas i vår specialistkompetens som SES-terapeuter skulle det vara ansvarslöst gentemot våra konfidenter att vi själva inte ger oss tid för handledande andlig vård för bättre existentiell hälsa. En viktig del i din fortbildning och utbildning till SES-terapeut är både egen handledning och egna träningskonfidenter, detta för att uppöva och medvetandegöra skillnader och likheter mellan själavård, psykologisk samtalsterapi, existentiell hälsa, andlig vård och andlig omvårdnad. Undertecknad är själv handledare, till exempel via Handledning Online.

Handledning Online

Det övergripande ändamålet med Handledning Online är att erbjuda ett interaktivt forum där handledaren fångar upp frågor och problemformuleringar från studenterna och handleder dessa i en sluten grupp av ett mindre antal deltagare. Handledningsprocessen genomförs via pedagogisk vägledning i kompetenshöjande syfte. Under handledningen Online tas aktuella ärenden upp och som diskuteras i gruppen under handledarens expertis med målet att fördjupa kompetens, det vill säga SES-terapeutisk och andra liknande människovårdande uttryck i teori och praktik. Vanligtvis är det två handledningstimmar, där tillfälle ges att få dela (samtala) om svåra situationer som har uppstått under studierna med studentens konfidenter, i klientträning och i den personliga och professionella verksamheten.

Till skillnad från annan vägledning kan handledaren även ta upp personliga och privata ärenden eftersom detta påverkar våra yrkesmässiga och uppdragsmässiga förhållanden. Handledningstiden indelas vanligtvis sekventiellt mellan deltagarantalet. Handledning Online ska därmed även kunna fungera som inlärningstillfällen och hjälp till självhjälp. Längden på handledningen kan variera, men en lämplig och utprövad tidslängd är 2 timmar (med en 10-minuterspaus i mitten), detta i en sluten grupp om 2–10 personer.

TA REDA PÅ MER OCH ANMÄL DIG TILL HANDLEDNING ONLINE

Existentiell hälsa i SES-terapin

Den SES-terapeutiska existentiella hälsan grundar sig på själavårdande etik och utvecklingen av den personliga moralen. Avsikten är att synlig- och tydliggöra hur och på vilket sätt den personliga moraluppfattningen påverkar existentiell hälsa respektive ohälsa. Även om det är impopulärt att tala om moral i allmänhet och personlig moral i synnerhet är den moraliska uppfattningen den etiska kompass med vilket konfidenten ledsagas.

Olika livsutmaningar är ofta kopplade till moral, men även den medvetna upplysningen har sin grund i etiska principer. Den existentiella hälsan i SES-terapin grundas på etikens teori och moralens praktik. Intresset för existentiell hälsa såg sin morgon i och med millennieskiftet och har vaknat på riktigt som en konsekvens av bland annat covid-19-pandemin och andra samhällsproblem såsom ökad psykisk ohälsa, ofrivillig ensamhet, krig, personliga kriser och global oro. Svensk och internationell forskning har påvisat att insatser för att främja existentiell hälsa kan bidra till ökad livskvalitet och ökad möjlighet att hantera livshotande sjukdomar och ofrivillig ensamhet. Frånvaron av existentiell hälsa har visat sig bland annat bestå av förlorad livsmening, hopplöshet och inneburit en försämrad livskvalitet och ett minskat själsligt välbefinnande.

Den svenska regeringen beslutade i april 2024 att ge Folkhälsomyndigheten i uppdrag att genomföra insatser för att utveckla arbetet med existentiell hälsa utifrån en svensk kontext, definiera existentiell hälsa och genomföra kartläggning utveckla kunskapen om och arbetet med existentiell hälsa. Folkhälsomyndigheten ska ha inhämtat kunskaper och erfarenheter från berörda myndigheter, däribland Myndigheten för stöd till trossamfund, Socialstyrelsen och Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. Folkhälsomyndigheten ska senast i mars 2025 ha inlämnat en slutredovisning av uppdraget till Regeringskansliet (Socialdepartementet). Undertecknad har på uppdrag av Socialstyrelsen arbetat med en delrapport om existentiell hälsa i relation till hälso- och sjukvården. Vid det Svenska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet 2018 var ett av förslagen att erbjuda Socialstyrelsen att leda ett projekt om sammanhållna vårdprocesser för patienter med komplexa vårdbehov. I denna delrapport skulle det kartläggas vilka policydokument som finns i de nordiska länderna gällande främjande av existentiell hälsa och exempel på hur de nordiska länderna arbetar med existentiell hälsa på olika nivåer.

Existentiell hälsa beskriver både Världshälsoorganisationen (WHO) och Socialdepartementet som:

förmågan att tro på, ta vara på, förhålla sig till och känna mening med livet. Det kan inbegripa dimensioner av inre lugn och tillit. Det är en viktig del av varje persons möjlighet att förhålla sig till sin omgivning och uppleva välbefinnande, inte minst psykiskt.[4]

Med bättre existentiell hälsa som meningsbärande mål, står det SES-terapeuten fritt att använda de metoder och verktyg hen själv har - och själv blivit hjälpt av i själavårdande och terapeutiska sammanhang, självklart alltid utifrån ett konfidentsäkert perspektiv. Existentiell hälsa inom hälso- och sjukvården har som tidigare nämnts stort fokus på att minska det mänskliga lidandet, särskilt inom den palliativa vården och cancervården. Lidandet är då främst kopplat till fysisk smärta, vilket hälso- och sjukvården är mycket duktiga och kunniga på att dämpa och lindra. De konfidenter som lider emotionellt, mentalt och själsligt på grund av att deras mänskliga liv är till ända, är behandlingsbara av oss SES-terapeuter. Den allra viktigaste egenskapen är hur den professionelle uttrycker kompassion i det trinitariska samtalet där Gud, terapeut och konfident tillsammans bildar ett heligt tidsrum. Kompassion är det hjärtliga språkets fanbärare. Kompassion är det grundläggande medvetandetillståndet för det karismatiska själavårdsuttrycket och grundar sig på de eviga moralkoderna. Dessa ämnen kommer självklart fördjupas i boken SES-terapi - Sekulär & Existentiell Själavårdsterapi.

SES-terapeutens utgångsläge

Hur beter sig en SES-terapeut i sin yrkesroll? Vilka psykologiska, existentiella, sociala, religiösa, andliga och andra människovårdande praktiker och teorier kan finnas till hands. Det är sällan en konfident kommer till en SES-terapeut och som i övrigt mår bra. De som fortfarande låter samhällshjulet snurra med allt vad det innebär av arbete, karriär, eventuell familjebildning, strävan efter framgång och rikedom kommer sällan till en SES-terapeut, utan det är människor som drabbats av ”livets hårda skola”, som en del kallar det. När det finns uppenbara markörer på psykisk ohälsa kan SES-terapeutens utgångsläge till synes tyckas problematisk. SES-terapeuten behöver vara mycket noggrann med sin egen roll och uttrycka detta för konfidenten. Det är inte helt fel att låta dem konfirmera sin psykiska hälsa respektive ohälsa i ett formulär. Vi läste i del 2 att ”om SES-terapeuten finner konfidenten lida av psykisk ohälsa, är det terapeutens ansvar att säkerställa att konfidenten är omhändertagen som patient inom hälso- och sjukvården, men det är konfidentens ansvar att intyga att så är fallet”.

Vis av erfarenhet skulle jag starkt rekommendera ett skriftligt intyg från konfidenten om dennes relation, behandling, diagnos och status som patient inom hälso- och sjukvården. Även om vi SES-terapeuter har för avsikt att hela och läka brustna hjärtan, trasiga själar och förvirrade nutidsmänniskor i deras sökande efter existentiella svar på livets frågor, är det varken vår uppgift eller kompetens att ”leka doktor”. Kvacksalveri kanske hör hemma någon annanstans, men absolut inte inom SES-terapi. Med kvacksalveri menas där en yrkesperson utan erforderliga kunskaper ger verkningslösa, rentav farliga medicinska eller medicinska behandlingar. Förbud mot olika former av kvacksalveri finns i många länder. I Sverige regleras detta i Patientsäkerhetslagen. Patientsäkerhet definieras som skydd mot vårdskada, hantera risker och handlar om att patienter inte ska skadas i samband med hälso- och sjukvårdande åtgärder, eller på grund av att vården inte genomför de åtgärder som är motiverade med hänsyn till patientens tillstånd. Vårdskada definieras som lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits.

Lag om förbud i vissa fall mot verksamhet på hälso- och sjukvårdens område populärt kallad "kvacksalverilagen" var en svensk lag, som upphävdes 1999 och dess bestämmelser överfördes då till Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område, även den en upphävd svensk lag (2011) och ersattes av patientsäkerhetslagen, PSL. Införandet av PSL innebar en övergång från ett synsätt med individperspektiv till ett mer systeminriktat perspektiv och innehåller bland annat bestämmelser som riktar sig både till vårdgivarna och till hälso- och sjukvårdspersonalen. Lagen reglerar bland annat skyldigheter att rapportera risker och händelser, samt krav på utredning och åtgärder.

Välkommen till sommarens andra halvlek

När du läser denna, den tredje av sommarens sex texter som en följetong om SES-terapi, har vi haft halvtidsvila genom att fira Mittsommar i dagarna tre, eller hur?! I den fjärde sommarläsningen kommer du att få inblickar i vad filosofisk etik är och som gör försök att komma med rationella svar till frågan om hur människan bäst bör leva. Jag kommer också belysa en viktig del av det sekulära och existentiella själavårdsperspektivet, det sociala perspektivet på psykisk hälsa, välfärd och normalitet och som kan kopplas till begreppet psykosocialt arbete samt beskrivningar på skillnader och likheter mellan SES (Sekulär och existentiell själavårdsterapi) och KBT (Kognitiv beteendeterapi). En stor skillnad mellan SES och KBT kan sägas redan nu är att sistnämnda arbetar med klienter som har psykiska problem, medan förstnämnda behandlar existentiell ohälsa och stöder konfidenten i sin andliga utveckling genom det som kallas för självkännedom genom det trialogiska mötets kraft. Tills dess önskar jag dig en härlig sommarvecka.

LÄS DEL 4

Fransisko Stefan Jacobsson Condró

Teolog & Religionsvetare

[1] Cirka 1 procent i kyrkoavgift, blir 4 000 kr per år för en inkomsttagare som tjänar 400 000 kronor i årsinkomst. Under 40 år blir det 160 000 kronor i medborgerlig kyrkoskatt.

[2] År 2025 utgör begravningsavgiften 29,3 öre per intjänad hundralapp. Med en årsinkomst på 400 000 kronor blir avgiften cirka 1 172 kronor per år. Under 40 år blir summan cirka 47 000 kronor.

[3] Rekommendationer för fysisk aktivitet och stillasittande: https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/mat-fysisk-aktivitet-overvikt-och-obesitas/fysisk-aktivitet-och-stillasittande/riktlinjer-och-rekommendationer-for-fysisk-aktivitet-och-stillasittande/rekommendationer-for-fysisk-aktivitet-och-stillasittande/, 2025-07-14.

[4] Betydelsen av existentiell hälsa;
https://www.regeringen.se/contentassets/a424c50e4b6b4cce8e4c9c88f512b96e/uppdrag-till-folkhalsomyndigheten-att-genomfora-insatser-for-att-utveckla-arbetet-med-existentiell-halsa-inom-ramen-for-den-nationella-folkhalsopolitiken.pdf, 20024-12-01.

Se ARKIVET för fler Veckans Insikt & Inspiration

SSRF | Centrum för Själavård & Samtalsterapi

ssrf.nu