Sommarläsning

Sommarläsning - Del 5 av 6

Nu är det den tredje sommarmånaden och vi kommer börja få se augustitecken - som att det blir lite mörkare på kvällarna och att barnen börjar förbereda sig på en ny termin - höstterminen och ett nytt skolår. Allt har sin tid. I förra veckans del (4 av 6) berättade jag bland annat om att användandet av beprövade och vetenskapliga metoder ökar chansen att få en adekvat terapeutisk behandling. För genom att använda beprövade metoder ökar chansen att patienten eller konfidenten får behandling med minsta möjliga negativa effekter och ineffektiva behandlingar. Gällande SES-terapin kan dess evidens baseras på tydliga och transparenta skäl, vilket ökar förtroendet för terapeutisk metod samt att SES utvecklats ur väl beprövade metoder inom traditionell själavård och vetenskapligt grundade samtalsterapier.

[RÄTTELSE: I del 4 skrev jag att ”Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) omfattar en mängd olika sjukdomar, såsom exempelvis epilepsi, inlärningssvårigheter, neuromuskulära störningar, autism, ADD, hjärntumörer och cerebral pares”.

RÄTT SKA VARA: NPF, eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, omfattar inte epilepsi, neuromuskulära störningar, hjärntumörer eller cerebral pares.

KLARGÖRANDE: Epilepsi är en neurologisk sjukdom som kan påverka hjärnans funktion, men den klassificeras inte som en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF). Även om både epilepsi och NPF kan påverka hjärnans funktion, är de separata tillstånd med olika orsaker, symptom och behandlingsmetoder. Neuromuskulära störningar (NMD) och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) är två olika begrepp som ibland förväxlas. Neuromuskulära sjukdomar (NMD) är en grupp sjukdomar som påverkar de nerver som styr musklerna eller själva muskelvävnaden. Både hjärntumörer och cerebral pares (CP) kan leda till neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Barn som behandlats för hjärntumör kan drabbas av inlärningssvårigheter och andra NPF-symptom. Dessa kan bli mer påtagliga med tiden, enligt psykologen Ingrid Tonning Olsson vid Lunds universitet. Cerebral pares (CP) är en neurologisk sjukdom som kan påverka hjärnans utveckling och funktion, vilket kan leda till NPF-diagnoser som ADHD, autism eller språkstörning, enligt 1177.]

I detta avsnitt (del 5 av 6) utlovade jag ett nedslag i kampen mellan ljus och mörker, det människan kallar gott och ont. Jag skrev att det kanske kommer att bli ett ovanligare perspektiv på denna dualistiska världsbild. För resultatet av mina knappa sextiotvå år i den mänskliga skrud jag iklätt mig denna gång, kan egentligen sammanfattas med ett ord, nämligen ”moral”. Men moral är impopulärt. Inte så konstigt, efter tidsepoker av förtryck, grymheter, enväldiga diktaturer samt kyrkans och andra religioners tvingande livs- och trosåskådningar.

SES-terapi, tanke- och handlingsfrihet

SES-terapeuten kan bidra till att konfidenten kan lämna rädsla och skuld bakom sig genom att skapa en mer positiv och hoppfull syn på livet. Vad behöver en SES-terapeut veta om olika trossystem, religiösa världsbilder och den sekulära vetenskapen? En SES-terapeut behöver förstå med vilka grunder olika mänskliga livsåskådningar har formats - och varför. Detta för att dels kunna vägleda konfidenten till en medvetenhet om sitt eget liv, dels förstå att det är konfidenten själv som bestämmer över vägen till sitt eget livsöde. Denna ”lyckliga ödets väg”, som anonyma alkoholisters tolvstegsprogram kallar vägen, grundar sig på ett liv med moraliska principer, gudomlig rättvisa och Guds kärleksfulla rättfärdighet. Rättfärdighet är ett centralt begrepp inom många religioner och filosofier och har betydelse för hur vi ser på moral, etik och hur vi bör leva våra liv. Begreppet rättfärdighet kan delas in i moralisk korrekthet, att behandla andra rättvist och opartiskt, att leva fritt från påtvingade religiösa lagar och läror.

Staten får inte hindra eller kontrollera individens tankar eller åsikter. Tankefrihet och handlingsfrihet är två centrala begrepp, grundläggande i demokratiska rättssystem, utan statlig inblandning eller censur. Tankefrihet och handlingsfrihet är nära kopplade till yttrandefrihet och religionsfrihet, där sistnämnda (religionsfrihet) innebär rätten att bekänna sig till och utöva vilken religion eller trosuppfattning som helst, eller ingen alls. I Sverige är tankefriheten skyddad av grundlagen och Europakonventionen, där grundläggande mänskliga rättigheter skyddas. Lagar och konventioner är avgörande för en fungerande demokrati. En sammanställning från bland annat Myndigheten för psykologiskt försvar, Amnesty Sverige, Sveriges Kommuner och Regioner visar att även om tankefriheten är grundläggande finns det vissa begränsningar som är nödvändiga för att skydda andra rättigheter och upprätthålla ett fungerande samhälle, som exempelvis förbud mot hets mot folkgrupp, förtal, hot och uppvigling till våld. Demokratiers fortlevande säkerställs genom att demokratiska processer fungerar utan att hotas av extremism, våld och att begränsa hatiska och våldsbejakande yttranden. Men människor har rätt att ha sina egna åsikter om politik, religion, eller något annat ämne, utan att bli straffad för det. Alla människor har också rätt att slippa utsättas för tortyr, diskriminering eller att gripas och fängslas utan grund. Denna moraliska utveckling, från religiös fanatism till sund demokrati har tagit tusentals år. SES-terapin grundar sin etik även på sekulära metoder, som mänskliga friheter och rättigheter, till förmån för ett hållbart och värdigt mänskligt liv, vilket även inkluderar djur och natur – ja, allt liv på jorden.

Vägar till helveten och paradis

Envälde är ett statsskick där den offentliga makten utövas av en envåldshärskare (diktator) med absolut makt. En sådan härskare kan bestämma över samhällets styrelse, obunden av lagar som stiftats av andra. På liknande diktatoriska sätt har religionen till mångt och mycket misslyckats med sitt ärende - att vägleda människan till ett paradisiskt liv. För är det inte ett himmelrike, paradiset eller nirvana som utlovas? Kyrkan och andra religioner har haft eller kanske ännu har hotet om helvetet och den eviga fördömelsen som absolut makt över sina religiösa offer. Vad menar jag med denna skarpa kritik mot de mångtusenåriga religionerna?

Människan har behövt frigöra sig från en skrämmande bild av ondskan, präglad av religiösa föreställningar om helvetet och evig bestraffning. Denna bild som har sina rötter i både grekisk mytologi och kristen tradition har använts för att manipulera och kontrollera människor genom rädsla. Hotet om evig pina, skärseld och helvetet har använts som ett verktyg för att kontrollera och skrämma människor under tusentals år. Föreställningar av ondskan och straff efter döden kan tyckas föråldrade, men har haft en stark inverkan på hur människor uppfattat världen, döden och livet. Begreppet helvete, som har sina rötter i fornnordiska "hel" (dödsrike) och "vite" (straff), beskrivs som en plats för lidande i många religioner. Helvetesläran, är läran om helvetet som en plats för straff och evig bestraffning efter döden och har varit en central del av många religiösa system. För att frigöra sig från detta grepp behöver människan ifrågasätta dessa föreställningar.

Begreppet helvete, med rötter i fornnordiska "hel" (dödsrike) och "vite" (straff), beskrivs som en plats för lidande i många religioner. Helvetesläran är läran om helvetet, en plats för straff och evig bestraffning och fördömelse efter döden och oftast beskrivet som en plats för de som förkastat Gud eller levt ett syndfullt liv. I den grekiska mytologin är Hades härskare över underjorden. Hades är inte ond i sig, utan snarare en opartisk domare över de döda. Hans uppgift är att upprätthålla ordningen i underjorden och se till att de döda får sin rättmätiga plats. I den kristna traditionen är det Satan eller Djävulen som förknippas med helvetet. Satan är en fallen ängel och en symbol för ondskan. Han är den som frestar och förleder människor att synda. Dessa avgudar, som Hades och Satan kan tyckas föråldrade, men ondskan, hot om evig pina, skärseld och helvetesläran har kuvat världen under tusentals år och fortfarande gör det.

Begreppen "paradis", "himmelriket", "nirvana" och ”mokhsa” refererar alla till olika föreställningar om livet efter döden. Inom kristendomen är paradiset eller himmelriket ofta synonyma och en plats eller ett tillstånd av evig lycka och gemenskap med Gud, dit troende hoppas komma efter döden. I alla former av buddhism betraktas nirvana som det högsta eller yttersta religiösa målet. Nirvana betyder "blåsa ut" eller "släcka", som bland annat innebär befrielse från karma och beskrivs ibland som ett paradis. Nirvana betecknar ett tillstånd av upplysning och befrielse från återfödelse och ses allmänt som frigörelsen från girighet, begär, hat och ignorans. Vidare är nirvana namnet på att den individuella själen återförenas med den universella själen. Inom hinduismen är moksha, motsvarigheten till nirvana, befrielsen från återfödelsens kretslopp och förening med Gud. Målet för den egna själen, atman, är att bli fri från återfödelse och få uppgå i världssjälen (brahman). Mokhsa kan uppnås genom olika andliga praktiker.

Liknande föreställningar om salighet och en lycklig plats efter döden finns inom andra religioner, som islam och judendom. Judendomen har en pragmatisk syn på döden och fokuserar på livet här och nu, men det finns en tro på ett liv efter detta, även om det inte beskrivs i detalj. Döden betraktas som en naturlig del av livet och tron på att själen lever vidare efter döden varierar. Vissa judar tror att människan kan uppstå till ett nytt liv, medan andra tror att själen lever vidare genom sina ättlingar. Enligt de stora religionerna visar sig en särskild moral och etiska livsprinciper vara vägen till evig lycka och ett oändligt liv i gemenskap med Gud.

I många religioner talas om Guds rättfärdighet, vilket är vad människan ska eftersträva. Ordet rättfärdig är ett teologiskt begrepp som handlar om att vara en god människa i moraliskt eller religiöst hänseende, genom att följa eller i övrigt handla i överensstämmelse med de religiösa och moraliska lagarna. Begreppet kan även användas om någon som är fri från synd. Inom judendomen kallas en rättfärdig person ”tzadik”, vilket är en titel och ges till personer inom judisk tradition som anses rättfärdiga, såsom bibliska gestalter och senare andliga mästare.

Inom islam är paradiset (Jannah) en slutgiltig och fulländad destination för dem som har levt ett rättfärdigt liv, följt Guds bud och utfört goda gärningar. Jannah beskrivs som en lustgård där de troende får uppleva evig lycka. Allah (Gud) ger de rättfärdiga belöning för de troende och allt det goda från Gud som ska uppfyllas efter domedagen. Begreppet Jannah omfattar både andliga och materiella välsignelser och betyder en evig fred, frihet från lidande, smärta och sorg och är en plats där alla önskningar kommer att uppfyllas. De avlidna troende muslimerna som levt rättskaffens träder in i lustgårdar, vattnade av bäckar. Även om den beskrivs som en trädgård, antyder Jannahs natur att den ska förstås som att den finns bortom den fysiska sfären som människan känner den.

Även om begreppen "paradis", "himmelriket", "nirvana" och mokhsa historiskt refererar till olika föreställningar om livet efter döden, så är nuet den verklighet människan lever i. På den svårvandrade mänskliga vägen till evigt liv påminde oss Mästaren redan för ett par tusen år sedan att smal är den port och trång den väg som leder till livet, och få är de som finner den. Den smala vägen kräver uppoffringar och ett liv i linje med Guds vilja, medan den breda vägen representerar ett liv som styrs av världens lockelser och begär, vilket leder till andligt fördärv.

De sjuka behöver läkare

En SES-terapeut behöver ha andlig skolning och en levande tro. Professionellt sett behöver SES-terapeuten uppvisa en egen ”kanon”, i betydelsen ”en officiell och normerande samling etiska principer” som anses vara särskilt betydelsefulla eller representativa inom den själavårdande samtalsterapin. Varför skulle etiska principer vara av stort värde för SES-terapeuten å ena sidan och den enskilde konfidenten å den andra sidan? För skulle det kunna vara så att etiken och moralen är föremål själens utveckling och kompassen för inre frid och fred på jorden? Alla behöver vi våra läromästare på livets väg. Jesus har varit min mästare och lärare. I den bibeltext som är känd som Jesu bergspredikan (Matteus 5–7) uttrycks grundläggande högre moral och livsideal med en gudomlig etik. Den visar andemeningen att människan ska agera för alla som för en själv. Bergspredikan är det längsta av Jesus tal som finns återgivet och kan ses som ett moraliskt manifest för kompassion och en gudomlig livsstil. Vad var det för signifikanta moraliska koder och etiska principer som Jesus uttryckte, lärde och visade? Bland annat att osjälviskt älska sina nästan (även sina fiender), förlåta andra och varandra, tjäna medmänniskor och ha en tro som hjälper människan att få inre frid. Syftet med Jesu tal var att vi alla kunde få en närmare relation till Gud och förbättra våra relationer med alla människor och världen omkring oss. Men Jesus förklarar att han kommit för att kalla orättfärdiga. Vad menas med det?

Att observera är att studenten inom SES-terapi alltid kan omformulera textexempel som ofta här hämtade från kyrklig teologi, kristen livsåskådning och religionsvetenskap.

Jesus berättar i evangelierna att han inte har kommit för att kalla rättfärdiga till omvändelse utan syndare, eftersom det inte är de friska som behöver läkare utan de sjuka. Denna ansats var svar till dåtidens judiska äldste och skriftlärda. Jesus förklarade och levde sin livsuppgift. Han gav människor tro, hopp och kärlek genom att människan redan i nuet kan vara lycklig - även mitt i sin synd, fattigdom, sorg, svält och törst. Genom att vara medveten om vårt andliga behov blir människan lycklig. Hon tillhör himmelriket och blir också lycklig genom möjligheten att redan nu leva ett liv i ödmjukhet, barmhärtighet och med ett rent hjärta. Människor som skapar frid och ett lyckligt liv för sig själv och andra kan kallas sig Guds barn, även under förföljelse, ondska, hån, hot och lögnaktigheter. Här följer några moraliska aspekter och etiska principer som Jesus har blivit en förebild i:

Att älska Gud av hela sitt hjärta, hela sin själ och av hela sitt förstånd (Matteus 22:36-38)
Att älska sin nästa som sig själv, älska sina fiender och gör gott mot dem som hatar en. (Matteus 22:39; Lukas 6:27)
Att först söka Guds rike inom sig själv och Guds rättfärdighet, så skall människan få allt hon behöver. (Lukas 9:1–2; 10:9; 17:20-21; Matteus 6:33, 12:28)
Att människan inte både kan tjäna Gud och Mammon (Matteus 6:24)
Att inte behöva oroa oss eller bekymra oss för vårt liv, om vad vi ska äta eller dricka, inte heller om våra kroppsliga behov, såsom kläder och utseende handlar om tro. (Matteus 6:28-30)

Att inte behöva oroa eller bekymra oss för vårt liv förekommer inom filosofi, religion och andlighet och som kan tolkas på olika sätt beroende på individens egna erfarenheter och övertygelser. Genom att inte låta materiella ägodelar och konsumtion bli det primära målet i livet, skapar en känsla av inre frid och ro genom att släppa taget om oro och ångest. Moraliska livsvärden leder till en existentiell frihet och tillit till kärlekens Gud, obunden av materiella bekymmer, otillfredsställelse och fri från begärens överlevnadsångest. De religiösa ledarna på Jesu tid påvisade en skenhelighet som innebar att be högljutt för att alla skulle höra, ge pengar så att alla kunde se dem och undvika syndare. Men Jesus lärde istället att den som är störst bland alla människor skall vara en tjänare, att den som upphöjer sig själv skall bli förödmjukad och den som ödmjukar sig själv skall bli upphöjd (Matteus 23:11-12).

Oavsett med vilken kontext vi SES-terapeuter arbetar bör vi ha slagit andlig rot och tillfrisknat från eventuell egoism och självfixering för att helt och fullt kunna finnas för vår nästa. En SES-terapeut är en tjänare, som inte styr utan behandlar sin nästa med kärlek, älskar Gud av hela sitt hjärta, av hela sin själ och av hela sitt förstånd. Hon älskar sin nästa som sig själv, oavsett om det är så kallade fiender som hatar oss. Att söka Guds rike för en SES-terapeut innebär att människan tjänar sin nästa genom att älska Gud inom sig själv.

Vi SES-terapeuter behöver inte oroa oss eller bekymra oss för vårt liv, om vad vi ska äta eller dricka, inte heller om våra kroppsliga behov, såsom kläder och utseende. Lösningen handlar om tro, en tro SES-terapeuten, konfidenten och varje enskild människa själv väljer och vidrör. På samma sätt är vi fria att själva välja våra förebilder, vår religion eller ett ateistiskt livsval. Men SES-terapin grundar inte sin teori och metod på slumpen eller tillfälligheter, utan på en kraft högre än människans. Denna kraft är den tredje parten i SES-terapins trialogiska förhållningssätt.

Arenor för vetenskaplig forskning

Kristi brud är ett begrepp som hämtats ur Gamla Testamentet, där Israel beskrivs som Guds brud (Jesaja 54:5). Därutöver har Höga visans kärlekssånger i judendomen tolkats som att de handlar om Guds kärlek till Israel. Kyrkan förde tidigt över detta på sig själv och Kristi brud appliceras då på kyrkan eller församlingen som det nya Israel, med Jesus som brudgum och som går att jämföra med förhållandet mellan man och hustru. Inom den katolska kyrkan ses nunnor ibland som en typ av Kristi brud, och de kan bära en vigselring som ett tecken på att de vigt sitt liv åt Jesus. Dessutom kan prästers celibat ibland motiveras med att de är vigda till kyrkan eller församlingen. Även om kyrkan ser sig själv som Kristi brud, har mycket ont, lidande, starkt förtryck härledas till denna så kallade kristna kyrka, så är det från kyrkan som västvärlden idag har att tacka för den vetenskapliga revolutionen. Den kristna tron kan anses vara en grundläggande faktor som möjliggjorde naturvetenskapens framväxt.

Vissa forskare menar att en viss typ av bibeltolkning, som betonar naturens lagar, som Guds uttryck, också främjade vetenskaplig forskning. Detta beror delvis på att den kristna världsbilden, med sin betoning på en rationell och ordnad skapelse. Denna skapelsetro gav en grund för att utforska och förstå naturen. Den kristna tron betonar Guds förnuft och ordning, vilket ledde till en betoning på logiskt tänkande och matematisk modellering i vetenskapen, där medeltida kloster fungerade som viktiga centra för bevarande och vidareutveckling av kunskap, inklusive vetenskapliga studier och grundandet av Europas första universitet.

Traditionellt sett anses universitetet i Bologna, grundat år 1088 i Italien vara Europas första universitet, en viktig institution för spridningen av kunskap och lärande under medeltiden och har fortsatt att vara en framstående akademisk institution fram till idag. Andra viktiga äldre europeiska universitet är Paris universitet som växte fram under 1100-talet. Sveriges (och Nordens) äldsta universitet, grundat 1477, är Uppsala universitet som ursprungligen fokuserade på filosofi, juridik och teologi.

Ondska

Mänskligt beteende är komplext och det finns sällan enkla svar när det gäller ondska. Vem eller vad bestämmer vad som är gott eller ont, rätt eller fel, upp eller ner? Det beror på kontexten och de bakomliggande orsakerna till handlingarna. Begreppet "ondska" är komplext och kan ses som både rationellt och irrationellt beroende på perspektiv och kontext. Människor kan agera ont för att uppnå personliga mål eller vinna fördelar, vilket kan ses som en rationell handling utifrån ett egenintresse. I vissa konfliktsituationer kan handlingar som uppfattas som onda vara en del av en större strategi, där man använder ondskefulla metoder för att uppnå ett visst mål. Maktmissbruk och förtryck kan vara ett resultat av en rationell vilja att behålla eller öka sin maktposition, även om det innebär att skada andra. Aggression och våld kan ibland vara resultatet av okontrollerade (irrationella) känslor och impulser, snarare än ett resultat av rationella beräkningar. Vissa individer kan ha psykologiska problem eller personlighetsstörningar som gör att de är mer benägna att agera på ett sätt som uppfattas som ont. I vissa fall kan hat och intolerans drivas av extrema ideologier som får människor att utföra onda handlingar baserat på irrationella övertygelser.

Det är viktigt att förstå att ondskan inte är en evig och allomfattande kraft, utan snarare ett resultat av mänskligt beteende och handlingar. Därför är grunderna för begreppet ondska viktigt att förstå och förhålla sig till. Genom att lämna rädsla och skuld bakom sig kan människor skapa en mer positiv och hoppfull syn på livet och döden. SES-terapeutens olika roller för behandling av konfidentens andliga blindhet, dennes obehandlade förmåga till klarsyn och förhöjd medvetenhet kan vara utmanande. Att behandla andlig vilsenhet, existentiell tomhet och sekulär rationalism kräver god terapeutisk praktik och förståelse för själavårdens inneboende helande och läkande förmåga.

Förnuftiga resonemang och universella principer

Rationalismen har haft ett stort inflytande på vetenskapen, särskilt genom framväxten av matematik och logik som grund för vetenskapliga teorier. Rationalismens filosofiska inriktning betonar förnuftet och logiskt tänkande som grunden för kunskap, snarare än erfarenhet eller observation. Rationalismens företrädare menar att vissa tankar och idéer är medfödda eller åtminstone inte härledda från sinnesintryck. Enligt rationalismen kan man genom att använda förnuft och logik komma fram till sanningar och förstå världen. Inom rationalismen anses vissa kunskaper vara a priori, vilket betyder att de är oberoende av erfarenhet och kan nås genom logiskt tänkande. Rationalister använder ofta deduktion som en logisk slutsatsprocess utifrån allmänna principer för att nå ny kunskap.

Deduktion innebär att man drar slutsatser allmänna premisser till specifika slutsatser. Deduktion är en viktig del av den vetenskapliga metoden och är en slutledningsmetod där specifika slutsatser dras genom att använda logiska regler och principer. Forskare kan använda teorier och modeller som utgångspunkt för att formulera hypoteser som sedan prövas empiriskt. Induktion är motsatsen till deduktion. Induktion innebär att dra allmänna slutsatser från specifika eller ett begränsat antal observationer. Induktiva slutsatser är sannolika men varken säkra eller nödvändigtvis sanna, även om observationerna är korrekta, för slutsatsen kan vara felaktig.

Rationalism står i kontrast till empirism, som hävdar att all kunskap härstammar från sinnesintryck och erfarenhet. Rationalismen förespråkar objektiv kunskap, logiskt tänkande och deduktion genom användning av förnuftet för att förstå världen och oss själva. Denna filosofiska inriktning betonar förnuftet som överlägset sinneserfarenhet och tradition när det gäller att nå sanning och insikt. Moraliska värden kan, enligt rationalismen, också härledas och motiveras genom förnuftigt tänkande. Inom etiken kan rationalism leda till att moraliska regler och principer grundas på förnuftiga resonemang och universella principer.

I kampen mellan ljus och mörker och efter tidsepoker av förtryck, grymheter, enväldiga diktaturer samt kyrkans och andra religioners tvingande livs- och trosåskådningar inbjuder det tredje årtusendet oss alla att träda in upplysningens globala epok. SES-terapeuten kan bidra med och behandla konfidentens existentiella rädslor och skuld, där skulden kan hänföras till en specifik händelse, ett misstag eller en synd, som kan ha sitt ursprung i ofullkomlighet, ovetskap och existentiell desorientering, vilket leder till dysfunktionella karaktärsdrag och funktioner som har betydelse för SES-terapins allmänna själavårdsterapi.

En SES-terapeut kan förmedla nåd och bidra till helande från skam, samt erbjuda konfidenter uppgifter läkande. Genom att skapa en mer positiv och hoppfull syn på livet, vetskaper om olika trossystem, religiösa världsbilder och den sekulära vetenskapens utveckling kan SES-terapeuten vägleda konfidenten till en medvetenhet om sitt eget rättfärdiga liv. Rättfärdighet har betydelse för hur vi ser på moral, etik, hur vi bör leva våra liv och att behandla andra rättvist och opartiskt, att leva fritt från påtvingade religiösa lagar och läror. Genom tankefrihet och handlingsfrihet, men även samvetsfrihet, som är friheten att följa sin samvetsövertygelse, i ord, handling eller underlåtelse till handling. Samvetsfrihet är en mänsklig rättighet tillsammans med religionsfrihet och tankefrihet. SES-terapeuten kan behandla konfidenten till ett liv i olika frihetsuttryck såsom tankefrihet, handlingsfrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet.

Sommaren går fort. Nästa vecka återkommer jag med sista delen med utdrag ifrån den kommande studentboken: Sekulär och Existentiell Själsvårdsterapi – SES. Välkommen augusti!

LÄS DEL 6

Augustihälsningar från

Fransisko Stefan Jacobsson Condró

Teolog & Religionsvetare

Se ARKIVET för fler Veckans Insikt & Inspiration

SSRF | Centrum för Själavård & Samtalsterapi

ssrf.nu