Miljarder aspekter på existentiella perspektiv

Fler och fler organisationer, företag, grupper och religiösa samfund uttrycker det existentiella perspektivet i sina budskap, utbildningar, arbeten, tolkningsfilter och omvärldssyn. Existentiell hälsa, existentiella samtal, existentiell teologi och filosofi, existenspsykologi och existenssociologi, existentiella patientperspektiv inom den andliga vården och Sjukhuskyrkan för att nämna några perspektiv inom det existentiella området.

Vad menas då med existens?

Synonymer till ordet existens i sig kan vara befintlighet, förekomst, tillvaro, uppehälle och att finnas till.  Generellt kan filosofer sägas översätta ordet existens med ”att vara”.  Etymologiskt (läran om ords språkhistoriska ursprung, släktskap och utveckling) har det latinska ordet en mer exakt betydelse nämligen ”att komma ut ur", "att manifestera sig” och ”att visa sig själv". Denna inspirationstext vill peka på att det finns miljarder existentiella perspektiv genom att varje människa har ett unikt sätt att uppfatta sin egen tillvaro eller existens. Det är med det perspektivet jag själv skriver och undervisar.

Hälso- och sjukvården har ett patientcentrerat perspektiv, medan den Andliga vården i Sverige idag har ett religiöst samfundscentrerat perspektiv genom Sjukhuskyrkan som är företrädare för olika religioner och det arbete som utförs på sjukhusen för patienter, närstående och personal. När jag arbetade som sakkunnig utredare och gjorde ett expertuppdrag för Socialstyrelsen inom Arbete med existentiell hälsa i Norden: Kartläggning av legala ramar och tillämpning av arbetet med existentiell hälsa inom hälso- och sjukvården i de nordiska länderna, blev jag varse att samhället verkar vara på väg från en så kallad Andlig vård till en Existentiell hälsovård i synen på den patientcentrerade vården. Jag blev varse att Humanisterna^[1] och även de med en ateistisk tro eller livsåskådning var starkt åsidosatta inom den andliga vården.

För den Andliga vården i Sverige ser jag framför mig ett legitimationsyrke som inte är baserad på religiös tro utan på utbildning och kunskap som kan möta varje unik människa i dess utsatthet oavsett tros- och livsåskådning. Därmed skulle den Andliga vården passande kunna byta namn från Sjukhuskyrka och Andlig vård till Existentiell hälsa (eller Existentiell vård) som inkluderar alla människors unika existentiella perspektiv i synnerhet när människan drabbas av sorg, lidande, ensamhet, sjukdom eller när hon närmar sig det mänskliga livets slutskede. Därför ser jag det som betydelsefullt att den unika människan ges valmöjligheter till att själv bestämma sin existentiella identitet genom utbildning, kunskap och praktik genom olika existentiella perspektiv som format mänskligheten och fortsätter forma oss intill denna dag.

Personligen har jag en tro på en högre intelligens och en större kraft än den mänskliga. Genom att ställa min egen existens, likt ett timglas där jag själv är dess mittpunkt, i relation till mikro- och makrokosmos har jag lättare att se olika perspektiv på existensen både i stort och i smått. För egen del ser jag min egen existentiella utveckling genom att ha varit öppen för olika synsätt. Genom teologiska, filosofiska, psykologiska, sociala, kulturella och antropologiska perspektiv har jag fortbildats i kunskap. Men det är ändå i praktiken jag har förstått mitt liv och dess existentiella aspekter. Praktiken har primärt varit meditation.

Avslutningsvis ser jag det som en mänsklighet rättighet (och kanske även en skyldighet) att varje människa synar sin egen existens och ställer frågor som ”vad vill jag med mitt eget liv”, ”vad är meningen med mitt liv och livet i stort (och smått)”, ”varför finns jag till”, ”vad är gott och ont” och ”varför existerar det lidande i världen?”. Existentiella frågor är en bra början på att leva och uppleva det unika mänskliga värdet av sitt eget liv. För kanske är det så att på varje existentiell fråga finns det ett existentiellt svar, där du kanske är svaret genom din unika existens.

^[1] Humanisterna arbetar för ett sekulärt och demokratiskt samhälle, där åsiktsfrihet, tankefrihet och yttrandefrihet respekteras. De tror att förnuft, omtanke och ansvar banar väg för en bättre värld. Fyra frågor är extra viktiga för dem: sekularism, barns religionsfrihet, dödshjälp och ceremonier med människan i centrum.

Författare och ansvarig för vidareutbildningen till Cert. Existensionom är Fransisko Condró. Läs mer

Varför behövs det en ny yrkesutbildning inom andlig vård och existentiell hälsa?

Från själavårdens historia till själavård i det tredje årtusendet

Läs även: Själavårdens historia, del 1 & Själavårdens historia, del 2

I dagens tredje årtusende tar själavården stora kliv framåt mot en mer sekulär själavård som övergår från traditionellt religiösa former till mer moderna perspektiv på själavård, nämligen grundläggande existentiellorienterad själavård. Denna själavårdsinriktning på den mänskliga existensen betonar dels individens ansvar och frihet att själv välja hur livet ska formas och utgår från den enskilde människans unika liv och situation genom det klientcentrerade perspektivet.

Det klientcentrerade perspektivet genomsyrar SSRF som ”Centrum för Själavård & Samtalsterapi”. Genom att SSRF utgår från en själavårdande inriktning genom andlig vård med existentiellorienterad inriktning, vill SSRF verka för en modern själavård med ett centralt ”klientperspektiv”. Ett klientperspektiv utgår ifrån SSRF:s motto och tar avstamp från den enskilde människans livssituation oavsett tros- och livsåskådning. 

Precis som det finns en nästan outtömlig mängd olika religiösa former och organisationer med många olika typer av kyrkor, tempel och heliga platser, finns det kanske för varje människa ett unikt individuellt sätt för egen tro och tillbedjan. Det ska påpekas, i vår sekulariserade värld, att även en ateistisk livsåskådning är en form av tro- och övertygelse, men utan en gudsbild eller tro på en högre existens än den mänskliga. Själavård i det tredje årtusendet utgår alltså inte ifrån en organiserad religiös själavård, även om själavården har sina rötter i olika religiösa traditioner. Själavården har i det tredje årtusendet inte heller sitt slutliga uttryck inom den så kallade andliga vården i Sverige. Inom den statliga andliga vården i Sverige är dess uttryck ett samlingsbegrepp för insatser som bedrivs inom hälso- och sjukvården och kriminalvården av företrädare inom olika trossamfund och är i stort behov av förnyelse.

Även om det kan sägas att själavården har traditioner inom både religion och andlighet kan dess hemvist idag mer liknas vid dess existentiella kontext. Existentiella frågor och utmaningar är idag ett fundament både för religion och andlighet, men också för existensen i sig. Det existentiella perspektivet omfattar allt och kan förena människor av alla dess slag - ateister, gnostiker, religiösa, sekulära och allmänt ”andliga”. 

Bild: ”Existentiella frågor, andlighet och religion har många beröringspunkter, men begreppen är inte utbytbara”. Se figur i Sand, L. & Strang, P. (2013). När döden utmanar livet. Om existentiell kris och coping i palliativ vård. Stockholm: Natur och kultur. (SSRF genom Fransisko Condró har erhållit tillstånd av professor Peter Strang att publicera bilden).

Själavården som terapi, metod och människovårdande verktyg kan användas och används idag av många yrkesgrupper.

Med detta nämnt har SSRF nyligen lanserat en helt ny yrkesutbildning Existensionom.

En Existensionom är en välutbildad och praktiserande yrkesperson, som till exempel studerat SSRF:s utbildningar till själavårdare och samtalsterapeut.

En Existensionom arbetar med människovård. Denna vidareutbildning är till för professionella som redan arbetar inom den andliga vårdens breda fält eller som själavårds- och samtalsterapeuter. Yrkesutbildningen är en form av specialisering inom fältet människovård och existentiell hälsa, med en bred och tvärvetenskaplig utbildning och flera metoder för att möta människor i existentiell kris.^[1]

Det existentiella själavårdande perspektivet är också grunden för den själavård som bland annat genom teologi och filosofi, existenspsykologi och existenssociologi, existentiell hälsa och existentiell coaching uttrycker själavården som terapi, metod och människovårdande verktyg och kan användas och används av många yrkesgrupper.

Yrkesutbildningen till Existensionom tar själavården som profession in i det tredje årtusendets själavård genom en välutbildad och praktiserande yrkesperson, som även inkluderar det existentiella samtalet ur livshotande sjukdomsperspektiv, sorgebearbetning och sorgerådgivning. Själavården tar därmed sin moderna och förnyade roll inom den så kallade andliga vården i Sverige.

Existentiella frågor uppstår ofta vid allvarliga sjukdomar och känslomässiga förluster av nära och kära och det är inte alltid, kanske mer sällan, som religiösa samfund eller hälso- och sjukvården i sig kan finnas till för alla dessa grupper av människor, särskilt då både andlighet och religion blivit privat och personligt med ett brett spektrum av tros- och livsåskådningar.

Existensionomen är specialutbildad med ett brett perspektiv på olika existentiella förhållningssätt och metoder för att möta människor i existentiell kris. Existensionomen har ett existentiellorienterat förhållningssätt och klientperspektiv. Genom själavårdande terapi, existentiell coaching och fördjupad sorgehantering för människor i existentiell kris kan Existensionomen hjälpa, stödja, trösta och läka människor som upplever en outgrundlig sorg, lidande och emotionell smärta, men också finnas för alla de som söker meningen med sitt eget liv.

Varför behövs det en ny yrkesutbildning inom andlig vård och existentiell hälsa?

Människan idag, både som individ och grupp, lever i ett så kallat sekulärt och pluralistiskt samhälle som präglas av åsiktsfrihet och frihetsbejakande grundläggande mänskliga rättigheter. Sverige hade i hundratals år levt i ett homogent samhälle där kyrka och stat var ”ett”. Svenskarna var storskaligt likriktade i sin tros- och världsförställning, men under de senaste hundra åren har genomgripande och omfattande förändringar skett för svenska medborgare och alla andra som ser Sverige som sitt hem. Den postmoderna människosynen ledde till slut att Statskyrkan och staten skildes åt den 1 januari år 2000. Statskyrkan blev som bäst en folkkyrka och svensken föddes inte längre automatiskt in i en religiös rörelse. Trosuppfattningen blev från statens sida helt fri. Svensken var både fri att utöva sin tros- och livsåskådning, men också fri att inte behöva underställa religiösa åsikter och ett kyrkligt så kallat credo.^[2]

Men denna frihet kan ofta leda till en själslig och existentiell vilsenhet i hur varje unik människa ser på sitt liv. Frågor uppstår, såsom ”vad är meningen med mitt liv, varför finns det ondska och krig, varför dör barn, varför har jag drabbats av en livshotande sjukdom och varför slits nära och kära bort från mig”. Människans vilsenhet kan då leda till bland annat ångest, missbruk och socialt utanförskap. Därför behövs det idag välutbildade personer som är insatta i en tvärvetenskaplig syn på religiösa, andliga och existentiella frågor. Det existentiella perspektivet behöver få bli medvetandegjort i varje människa som har rätt att få svar på bland annat sina livsutmanande frågor som varför existerar jag, vad är meningen med mitt liv och hur passar jag in i samhället.

^[1] Lärandemål, kunskap, förmåga och färdighet som cert. Existensionom inom:

• Existentiella perspektiv genom teologi & filosofi
• Existenspsykologi & existenssociologi
• Själavårdsterapi & andlig vård
• Existentiell hälsa & praktik
• Existentiell coaching & sorgebearbetning
• Det existentiella samtalet ur livshotande sjukdomsperspektiv
• Professionen Existensionom & existentiella roller ur olika yrkesperspektiv

[2] Den nic(a)enska trosbekännelsen– också kallad Credoär en kyrklig trosbekännelseoch är i stort gemensam för både västliga och östliga kyrkor. I Svenska kyrkan används vanligen den apostoliska trosbekännelsen, men även den nicaenska trosbekännelsen används, främst då under högtider.

Författare och ansvarig för vidareutbildningen till Cert. Existensionom är Fransisko Condró. Läs mer

Är du intresserad av vidareutbildningen till Cert. Existensionom, så kan du fylla i intresseanmälan nedan. Intresseanmälan är inte bindande.

Har du redan bestämt dig för att gå utbildningen, så kan du istället anmäla dig direkt. Klicka här