Att självläka

Att ha självläkning (att medvetet välja att vilja självläka) som mål i livet är mer än livsstil (ett sätt att leva) än något du gör enbart på din fritid.

Den självläkande vägen är inte svår, men den är väldigt annorlunda.

Det handlar inte så mycket om hur du använder din lediga tid, utan mer om hur du använder ditt liv och vem du väljer att dela det livet med för att kunna hjälpa varandra nå det självläkande målet.

När vi utvidgar vår medvetenhet och fördjupar vår andliga förståelse förändras även våra valmöjligheter. Vi får tillgång till andra val med högre kvalitet, eftersom vi själva förändras.

Det som är rätt för en mindre utvecklad själ skulle kunna vara helt fel för den mer upplysta själen. Det vi i vår nuvarande andliga utvecklingsnivå kanske uppfattar som en god egenskap kan vara helt malplacerad och därför fel hos den som befinner sig på en högre andlig utvecklingsnivå. Det vi kallar fel eller ont har i själva verket med sammanhanget att göra, och är därför relativt. Andlig mognad tar sin tid. Processen är personlig och följer sin egen väg. Den resan är sällan rak eller enkel.

Det finns två ”misstag” (erfarenheter att lära av) en människa kan begå på sin väg till att självläka. Det första är att inte ge akt på och lyda själens vägledning. Det andra är att göra sådant som strider mot helheten. Därför får vi aldrig döma andra. Det som är rätt för den ene kan nämligen vara helt fel för den andre. Allt beror på sammanhanget kring situationen och den enskilde individens andliga utvecklingsnivå.

På grund av det kan vi vara helt övertygade om att vilken vår andliga utvecklingsnivå än är just nu, hög som låg, så innehåller den just de lärdomar och erfarenheter som vi bäst behöver på vår nuvarande utvecklingsnivå för att vi ska komma vidare i vår självkännedom, personliga utveckling, andliga förståelse och mänskliga växande. Vi konfronteras endast med sådana livssituationer som är mest utvecklande för oss. När vi känner till själens syfte och underordnar oss dess vilja befrias vi ansträngningslöst från det som håller oss tillbaka och blir då fria att gå vidare i vår utvecklingsprocess i mer positiv anda. Först då kan vi påbörja vandringen till vårt eget självläkande liv. Innan dess handlar vårt liv uteslutande om att befria oss själva från det som hindrar oss från att uppnå självläkning.

Vi behöver utveckla vår självständighet och obundenhet till det yttersta, lära oss att inte förlita oss på något annat än vår egen själs vägledning, bära vår frihet i våra egna händer och aktivt delta i livet så att vi lär oss så mycket som möjligt. Precis som vi vill ha vår frihet måste vi också kunna ge alla andra sin frihet.

Vi kan inte förvänta oss någonting av andra, utan tvärtom göra allt vi kan för att hjälpa dem vidare när de har det svårt. Varje människa vi möter i livet är nämligen en medvandrare på livets väg. De kan vara mer eller mindre andligt utvecklade än vi, men vi är ändå alla en del av helheten och därmed del i ett större sammanhang som är på gemensam resa mot samma slutmål. Utvecklingen av kärlek, genom att öka vår förmåga att älska, gör oss medvetna om alltings samhörighet och att vi alla är delar av en enda stor skapelse. Det enda sättet att visa att man tror på kärleken är att älska. Resten är bara tomma ord och möjligtvis goda tankar och intentioner. Vi lockas alla att tro på tanken om neutralitet: att vi egentligen inte behöver älska så länge vi inte aktivt gör någon skada, men varje tanke antingen läker eller skadar, separerar eller inkluderar. I det ögonblick som vi väljer att inte älska - att hålla inne med vår kärlek - skapas ett själsligt tomrum, och rädsla strömmar genast till för att fylla det tomrummet. Att vara medvetet närvarande i det intellektuella sinnet och att vara medvetet närvarande i medvetandet är två helt olika saker. Det är två helt olika medvetenhetstillstånd. För att kunna självläka bör du hela tiden sträva efter att kunna befinna dig i medvetenhetstillståndet där du är medvetet närvarande i medvetandet.

En fast beslutsamhet att vara lycklig kommer att vara till stor hjälp på vägen att självläka. Beslutsamhet kommer från en stark vilja. Envishet kommer från en stark ovilja. Vänta inte på att omständigheterna kring dig ska förändras genom att felaktigt tänka att det är i dem som problemet ligger. Gör inte din brist på lycka till en kronisk ovana som plågar dig själv och din omgivning.

Om du är lycklig är det till välsignelse för dig själv och andra. Äger du lycka äger du allt. Att vara lycklig är ett val när du kommit så långt att du villigt vill vandra vägen till att självläka. Frigör den kraft du redan besitter för konstruktiva ändamål och du kommer att få mer kraft. Gå framåt på din väg med orubblig beslutsamhet och använd alla de själsliga egenskaper som är utmärkande för framgång och du kommer att kunna agera kreativt i vilket verksamhetsfält som helst.

Att skapa något stort börjar alltid i det lilla och enkla. Varje storslagen idé startar alltid inom en enskild människa.

Om du har orkat läsa så här långt och om det har varit begripligt för dig? Då finns det ett viktigt budskap till just DIG:

DU har en idé i ditt inre som väntar på din tillåtelse att få uttrycka sig i det yttre. Du vet precis vilken det är och vad det handlar om. Det är en bra idé! Ta steget nu och våga ha modet till att skapa något storslaget. Du kommer garanterat att lyckas eftersom din idé är inspirerad av det gudomliga. Det betyder att DU redan har påbörjat vandringen på läkningens väg.

Se ARKIVET för fler Veckans Insikt & Inspiration

SSRF | Centrum för Själavård & Samtalsterapi

ssrf.nu