SSRF

Livs- och trosåskådning genom andlig träning i teori och praktik

För att förstå vad andlig träning är, kan du börja med att bli medveten om vad fysisk träning är. Den fysiska träningen innehåller styrketräning och konditionsträning, men även precisionsträning, mental träning och teknikträning för att nämna en del attribut som den fysiska träningen innehåller. En del skulle lägga till kost och vila. Hursomhelst så kan vi nu överföra den fysiska träningen till en andlig nivå. Andlig i detta fall betyder esoterisk, metafysisk, själslig, men även etik, moral och olika tekniker som meditation, yoga och en oöverskådlig mängd praktiker som har till syfte att öka medvetandet och lära människan en högre etik och moral. Det viktigaste budskapet i detta avsnitt är att hitta din egen andliga väg, dina egna tekniker och praktiker.

 

Många praktiserar andlighet inom religionen. De stora religionerna såsom hinduismen, judendomen, buddhismen, kristendomen och islam har givna trosföreställningar om Gud, etik och moral, kost och sex för att nämna några livsområden, som de systematiska religionerna vill få människan inordnat under. På ett högre andligt plan leder alla vägar till Gud. När väl människan kommit så långt hon kan i sin andliga utveckling inser hon att Gud finns i oss alla. Detta är den andra viktiga lärdomen – att Gud finns inom oss. Vägen till Paradiset eller ett lyckligt liv som människa på jorden ligger i våra egna händer.


Tror du på inkarnationen? Personligen har jag själv alltid trott att vi lever liv efter liv, men inte förstått varför. Om det nu finns en högt stående själ varför har då den själen behövt stiga ner och bokstavligt talat sänka sig till en mänsklig nivå av lägre medvetande och okunnighet i det som brukar kallas ”andra sidan”? Men för själen är det en gudomlig gåva att erfara hur det är att vara människa av kött och blod. Den mänskliga upplevelsen leder till ett högre kosmiskt medvetande. 

 

I den andliga träningen finns en röd tråd som innefattar förståelsen av en livs- och trosåskådning. För att ta en liknelse med kunskapen om att världen är platt istället för rund, så innebär det att våra föreställningar om världsalltet ligger till grund för vår andliga mognad. Genom meditativa och kontemplativa övningar fördjupas vår förståelse av naturen och hur både mikro- och makrokosmos är uppbyggt. Helt enkelt så är formeln, såsom i himlen så och på jorden, eller så i det lilla, så och i det stora. Livsåskådningen har också ett perspektiv, som utgår från den mänskliga naturen. Våra erfarenheter och slutsatser baseras ofta på varseblivningar och sinnesupplevelser och sinneserfarenheter. Hur ska vi annars förstå?


Men det finns en kunskap, en intelligens och en förståelse utöver den mänskliga och det är den gudomliga. Jag själv har erfarit att jag kommer i kontakt med den gudomliga naturen genom meditation och kontemplation. Därför kan meditation och kontemplation kallas för Kungsvägen till vetande. Men inte allt vetande och förståelse för vår omvärld kan stilla och tyst praktiseras. Då hade det räckt med att vi hade varit icke-fysiska varelser utan en materiell upplevelsevärld. Genom att vara människa samlar själen kunskap och berikar Guds kunskapsbank. Att vara människa är att se universum med mänskliga ögon, där vår jord är den lustgård varmed Gud placerade människan. Vi är alltså designade för ett mänskligt på jorden. Det innebär att vi primärt, när vi är mänskliga varelser, per definition är människa. Det är en gudomlig gåva.


Författare: Fransisko Condró

Nutidens själavård och den fria viljans attribut

Att integrera andligheten i vardagen är hela idén med min livsuppgift som själavårdare.

Genom att leva andligt blir hela människan genomsyrad av den andliga energin. Vad är då andlig energi?

Först och främst är allt energi, alltså något som vibrerar i olika frekvenser, sänder och tar emot signaler. Energin kan likt ljuset uppfattas som vågor eller partiklar. Min egen uppfattning är att hela existensen är likt ett kvantfält, som är energi. I detta kvantfält finns du och jag just nu i livet på jorden. Men som vi vet är livet på jorden inte lika för alla människor. Beroende på andlig mognad upplevs livet olika. Ju andligare en människa är desto upplevelserikare blir livet. Oavsett med-, mot- eller framgångar upplevs livet som gudomligt och resan på jorden blir en själens dans genom den mänskliga existensen. Vi dansar med jorden, månen, solen, planeterna och stjärnorna. Vi dansar med varandra genom ljus och mörker, glädje och sorg, skratt och gråt. Dansen uttrycker det dualistiska perspektivet av den mänskliga frihetens gudomliga gåva. Fri vilja. Med den fria viljan väljer vi våra liv. Vi är medskapare till vårt eget och andras liv. Människan lever likt en teaterns estradör. Vi byter skepnader. Vi kommer till teatern, spelar våra roller, om och om igen. Vi går hem till våra nära och kära och upplever att livet är gott oavsett teaterns olika roller.


Det finns många olika former av själavård; kristen själavård, buddhistisk själavård, muslimsk själavård och sekulär själavård.

För egen del fick jag mitt kall som själavårdare direkt av Gud. Att vara själavårdare för mig är att inkludera Gud i mötet med de klienter jag möter. På ett plan blir det en ”trialog”, där själavårdaren, klienten och Gud blir en slags treenighet. Som själavårdare möter jag mig själv och mina medmänniskor som att Gud finns inom oss och mellan oss. Gud är bokstavligt närvarande som en del av vår själ och skaparen av allt som är. Gud kan kallas för den Store Anden, Universum, Världssjälen, Kärleken, Allah, Krishna och en mängd andra benämningar. Signifikant för mig är att Gud är ett, en förening av allt som är.


Det är nya tider, därav benämningen ”New Age”. Det är en tidsålder som på många sätt och i flera dimensioner går in i nya tidevarv. Med människan i centrum och med vår fria vilja kan vi bokstavligt talat välja att uppstiga till ett högre medvetande. De gamla själarna är de som visar vägen och är de som sprider det nya ljuset, en högfrekvent energi som påverkar medvetandet. Att hela och läka människor är att balansera dem andligt, fysiskt, emotionellt och mentalt.


Författare: Fransisko Condró

Den mänskliga andliga utvecklingen

Den mänskliga andliga utvecklingen sker både över många livstider och under livstiden som nu är. Den andliga utvecklingen är både linjär och multidimensionell.


Lärandet består i att vara övermänsklig när så erfordras. Att vara övermänsklig innebär i praktiken att inte svara ont med ont och istället visa förbarmande med de ovetande som trasslar in sig i så mycket ont. Omognaden och oerfarenheten har sitt pris och sin tid. Andligt upplysta är sena till vrede om vreden överhuvudtaget visar sig.

Vad finns det att bli vred på när upplysningen lyser upp det vredgade?


Det kanske är tid för en ny människa i denna nya andliga tidsålder? Den andligt upplysta människan lever inte i sig ett övernaturligt liv med övernaturliga förmågor utan det handlar om ett högre medvetande över det materiella.


Människan är en integrerad del av naturen. Helande och läkande är naturliga fenomen, eftersom den inkarnerade själen och den mänskliga kroppen har fullständig kontakt med naturen. Den mänskliga potentialen får fullständig utväxling och lever i symbios med det förhöjda medvetandefältet. Någon dag blir du medveten om att något stort hänt dig. Oro, bekymmer, lidande, rädsla och liknande problem är försvunna.


Principen om så inom mig själv så i den yttre verkligen eller såsom i himlen, så och på jorden gäller egentligen för all andlig upplysning. Att vara andligt upplyst är ett tillstånd att leva livet utan något övre tak för högre medvetande. Därmed är den andliga upplysningen exponentiell. Taket höjer sig mer och mer under relativt mindre och mindre tidsrum. Tiden blir relativ och rumsgränserna suddas ut. Livets olika dimensioner förenas till ett, till en upplevelse av Oneness (Enhet). Allt är ett. Gud och jag är ett. Du och jag är ett. Enhetsfältet är utan början, utan slut.


Vi är överallt och ingenstans på samma gång. Döden är transcendent (latin för överskridande), alltså något som finns bortom sinnevärlden, det mänskliga vetandets gränser och bortom tingens ordning. Födelsen är istället immanent, det vill säga inomvärldslig och inom det kunskapsfält som ligger inom det mänskliga erfarenhetens och medvetandet gränser.  Att få kunskap om det som ligger innanför medvetandets och erfarenhetens gränser, immanensen, sammansmälter med transcendensen, det som ligger bortom sinnevärlden. Men vad innebär då detta Oneness i praktiken?

 

Det innebär att vi blir som den barmhärtige samariern (Lukasevangeliet 10:25-37), som visar kompassion[1] för varje du, det vill säga alla människor som kommer i vår väg och behöver hjälp på något sätt. Ibland kan kompassionen handla om att möta en tiggares blick och brista ut i ett glatt leende. Ett leende som utstrålar ”jag ser dig. Jag förstår. Gud välsigna din väg, älskade medmänniska”. Det finns, på kompassionens karta, inga att tycka synd om, men väl att dela sorg, lidande och smärta med. Att vara kompassionist innebär att sprida den energi som den andliga upplysningen ger. Upplysta människor utstrålar ett klart ljus av kompassion, kärlek, glädje och medmänsklighet. En upplyst person får andra att må bättre, känna framtidshopp och förstå sig själv på djupet.

Vi alla är unika mänskliga varelser och alla får vi del av Guds ljus, som är kärlek.


"Vi bär Gud inom oss.

Gudskraften lyser upp människan och gamla inkarnerade själar är likt fyrtorn som står stadigt och lyser upp den mörka natten för livets världsomseglare".


- Fransisko Condro


[1] Kompassion är en försvenskad form av engelskans compassion, som direktöversatt betyder medlidande. Men kompassionen saknar formen av lidande. Istället handlar kompassion om altruism, som betyder att genom medmänsklighet, oegennytta, osjälviskhet (motsats till egoism) att hjälpa andra utan att önska något i gengäld och att ge hela sin omsorg och omvårdnad till sin nästa.


Författare: Fransisko Condró