Från: Veckans Insikt & Inspiration

Text: Fransisko Stefan Jacobsson Condró

I mitt eget liv har jag lärt mig att integrera. Att integrera handlar just om ”balans och tillit”, vilket är och har varit SSRF:s tema på insiktstexterna, från oss skribenter, de senaste veckorna. På tal om texter, så är jag snart klar med skrivandet av boken SES-terapi, sekulär och existentiell själavårdsterapi. När jag vaskar om i boktexternas grushögar, med målet att vaska fram ”guldet”, kommer ständigt förnyade insikter och texttillägg. Vid en av de upprepade genomgångarna av texterna, insåg jag att det bland annat behövdes läggas till ett avsnitt om ”intelligens”. Teorin om multipla intelligenser (MI) ger oss svar och presenteras längre ner. 

Bakgrunden till denna insikt om MI uttrycker en väsentlighet att bejaka sina egna unika kombinationer av intelligensspektrumet. Vad menas och betyder detta? Vi som arbetar med de människovårdande formerna av själavård och samtalsterapi - och i mitt eget fall även med att integrera dessa två storheter – kommer nog fram till att både den ”verbal-lingvistiska intelligensen”, det vill säga väl utvecklade verbala färdigheter och ”existentiell intelligens”, som är förmågan att ta itu med djupa frågor om mänsklig existens, är grundläggande färdigheter som vi kan nyttja i våra kontakter med klienter, konfidenter och i vår pedagogik med egna studenter.   

Personlig betraktelse: Intelligensen och meningen med livet 

”Tänk om… ja… tänk om”, men nu är det inte så. Med vad, kanske du undrar? Med livet. Att tänka om, kan både handla om perspektivet att ”tänk om livet blivit så här eller så där istället” eller att jag helt sonika behöver ”tänka om”. Jag har behövt syna bägge förhållningssätten - att tänka om och tanken att ”tänk om”. En lek med ord? Verkligen inte. Att gräva ner mig i tankekänslor om att livet inte blivit som jag tänkt mig är inga bra tankekänslor. De har lett till existentiell misär med diverse dysfunktionella beteendemönster såsom missbruk, diverse beroenden, kraschad ekonomi, skuldtyngda känslor av maktlöshet och relationsproblem, inte minst till mig själv. Men i allt som hänt har det varit min väg till upplysning. En upplysning av samhället i smått och universum i stort - den yttre världen, och mitt eget unika liv primärt - det inre livet. 

Både ljus och skuggor är kärlekens dans
-Rumi 

För egen del har mitt liv varit omvänt det ”vanliga”, beträffande teori och praktik. Det ”vanliga livet” är att först lära sig teorin, sedan praktisera kunskapen till kompetens. I mitt eget fall har jag under större delen av mitt liv varit en praktiker som erfarit livet i många aspekter och på så sätt levt i livets ”hårda skola”, som en del kallar det. När jag tittar i backspegelns sextioåriga långfärd, kan jag se att jag varken skulle vilja eller orka att leva om min livsväg igen, men jag är både stolt och tacksam att livet upplyst mitt medvetande jag har idag. På så sätt har jag haft en överlevnadsintelligens, som lett till en tillit (eller tro) till det jag kallar ”Gud” och till en emotiomental livsbalans. 

Enligt stjärnorna handlar mitt själs-DNA primärt om balans och enhet. För det sistnämnda har jag behövt tillit och för det första har jag behövt helats och läkts i min mänskliga existens. Jag har behövt komma fram till en tillit om att livet är gott, meningsfullt, sant, vackert och heligt. Den existentiella intelligensen har också lett mig fram till en balans i livet och en ”TilliT” (palindrom). Detta har för mig handlat om andlig intelligens, den intelligens som är en del av den existentiella intelligensen och som uttrycker sig i min livsuppgift som själavårdare. Den andliga intelligensen är en del av den existentiella intelligensen. Så vad har olika intelligenser med oss människovårdare att göra? Läs själv och begrunda vad dessa nio intelligensområden har med dig som människovårdare att göra. 

Teorin om multipla intelligenser 

Intelligens är en biopsykologisk potential att bearbeta information som kan aktiveras i en kulturell miljö för att lösa problem eller skapa produkter som är av värde i en kultur

-Howard Gardner 

Howard Gardner (f. 1943) är en amerikansk professor i kognition och pedagogik. Gardner var en av de tidiga psykologiska teoretikerna som beskrev direkta kopplingar mellan hjärnsystem och intelligens. 1983 publicerade han Frames of Mind - The Theory of Multiple Intelligences (MI). Teorin om multipla intelligenser (MI) handlar om att mänsklig intelligens inte är en enda generell förmåga, utan omfattar en mängd olika källor, discipliner och forskningstraditioner. MI-teorin började som en psykologisk teori, en som också hämtade inspiration från hjärn- och genetisk kunskap i början av 1980-talet. Det huvudsakliga intresset för MI kom från pedagoger och inte från psykologer. Men oaktat denna pedagogiska insikt kan ingen vetenskaplig teori översättas direkt till pedagogiska tillämpningar, eftersom utbildning i sig är genomsyrad av moral och värderingar. Hursomhelst så är ett grundläggande element för varje intelligenstyp ett ramverk med tydligt definierade nivåer av skicklighet, komplexitet och prestation. MI är även en kritik av den psykologiska standardsynen på intellekt: att det finns en enda intelligens, som mäts med IQ eller andra korta svarstest. 

1999 publicerade Gardner Intelligence Reframed (Intelligenserna i nya perspektiv) där han utökar antalet intelligenser från sju till nio, varav de två sista nedan (i kursiv stil) är de nytillkomna:

  • Verbal-lingvistisk intelligens (välutvecklade verbala färdigheter och känslighet för ords ljud, betydelser och rytmer)
  • Logisk-matematisk intelligens (förmåga att tänka konceptuellt och abstrakt, och förmåga att urskilja logiska och numeriska mönster)
  • Spatial-visuell intelligens (förmåga att tänka i bilder samt att både kunna visualisera korrekt och abstrakt)
  • Kroppslig-kinestetisk intelligens (förmåga att kontrollera sina kroppsrörelser och att hantera föremål skickligt)
  • Musikaliska intelligenser (förmåga att producera och uppskatta rytm, tonhöjd och klang)
  • Interpersonell intelligens (förmåga att upptäcka och reagera lämpligt på andras humör, motivationer och önskningar)
  • Intrapersonell intelligens (förmåga att vara självmedveten och i samklang med inre känslor, värderingar, övertygelser och tankeprocesser)
  • Naturalistisk intelligens (förmåga att känna igen och kategorisera växter, djur och andra föremål i naturen)
  • Existentiell intelligens (känslighet och förmåga att ta itu med djupa frågor om mänsklig existens som: "Vad är meningen med livet? Varför dör vi? Hur hamnade vi här?") 

Teorin om MI kan definieras som en uppsättning kriterier för vad som räknas som en intelligens hos varje enskild intelligens, eller data som talar för rimligheten för de metoder som kan sägas ha sina egna karakteristiska processer. MI-teorin har ett vidgat argument mot den allsidiga synen på intellekt. Varje individ kan stärka en intelligens om hon är väl motiverad och om hennes omgivande kultur värdesätter den intelligensen. 

Det handlar inte om hur intelligent du är, utan om hur du är intelligent

-Howard Gardner 

Om pedagoger är begränsade till endast ett sätt att förmedla ett viktigt ämne, innebär det att den egna förståelsen är svag. Gardner talar om två huvudsakliga pedagogiska konsekvenser, nämligen ”individualisering och pluralisering”, vilka bägge bör tas hänsyn till när vi undervisar, handleder eller vårdar. Enligt Gardner var individualiserad pedagogik traditionellt sett endast möjlig för familjer med ekonomiska tillgångar. I nutid, med den enkla tillgången till kraftfulla digitala undervisningsenheter, är det möjligt att individualisera en utbildning för alla. Beträffande begreppet pluralisering uppmanar Gardner alla pedagoger till att undervisa om vilka idéer som verkligen är viktiga och sedan presentera dem på flera sätt. Om det pedagogiskt görs en presentation och undervisas om exempelvis konst, juridik eller matematik behövs det flera sätt, perspektiv och metoder för att uppnå två viktiga mål. För det första nås fler studenter, klienter och konfidenter om vi breddar pedagogiken och för det andra visas expertkunskap upp, det vill säga förmågan att själv förstå och uttrycka något riktigt bra. 

Rubriken balans och tillit handlar om att, för egen del, kunna upptäcka sina egna intelligenser och att vara modig nog samt att ha en karaktär som leder fram till slutmålet på livets ändlösa väg, döden. Absurt? De med en utökad och vidgad existentiell intelligens vet att dödens motsats inte är livet, utan en del livet. Dödens motsats är födelsen och vice versa. 

Den som är modig nog, vet att syna döden i vitögat
och leva som att både födelse- och dödsprocesser är en del av själslivet
-Fransisko Stefan Jacobsson Condró 

Den interpersonella intelligensen, som Gardner har forskat fram, är en intelligens som handlar om förmågan att bemöta våra klienters, konfidenters och studenters humör, motivationer och önskningar i ett samspel som även kan kallas för interpersonell kommunikation. Intrapersonell kommunikation å andra sidan sker med mig själv och i mig själv. Den är självuppfattningsbaserad: tankeprocesser, kognitioner, självmedvetenhet, värderingar, inre dialoger och övertygelser samt känslor och emotioner har med vårt inre jag att göra. 

I detta sammanhang vill jag citera både Ralph Waldo Emerson, den amerikanske filosofen,
och medborgarrättsledaren pastor Martin Luther King Jr.
Båda männen sa att medan intellekt är viktigt, är karaktär viktigare

-Howard Gardner 

Intelligensens potential bearbetar information som kan aktiveras i en kulturell miljö för att utveckla vad som är av moraliskt värde för ett gott mänskligt liv i balans och harmoni. Väl utvecklade verbala färdigheter (verbal-lingvistisk intelligens) och förmågan att ta itu med djupa frågor om mänsklig existens (existentiell intelligens) främjar ett balanserat och tillitsfullt liv. Varje individ kan stärka en intelligens om hon är väl motiverad och om hennes omgivande kultur värdesätter den intelligensen. Så vad hade då de olika intelligenserna med oss människovårdare att göra? Den andliga intelligensen (del av den existentiella intelligensen) kan som en specifik intelligensfaktor för oss människovårdare, bidra till ett pedagogiskt ramverk med tydligt definierade nivåer av skicklighet, komplexitet och prestation. 

Om vi breddar pedagogiken och visar upp människovårdande expertkunskap, nås fler studenter, klienter och konfidenter, där själavårdande och terapeutisk karaktär är viktigare än intellekt. Varje individ kan stärka en intelligens om hon är väl motiverad och om hennes omgivande kultur värdesätter den intelligensen. Gardners presenterade intelligensensspektrum bidrar också till en individuell och kulturell upplysning. Så vad hade då de olika intelligenserna med oss människovårdare att göra? Den andliga intelligensen (del av den existentiella intelligensen) kan som en specifik intelligensfaktor för oss människovårdare, bidra till ett pedagogiskt ramverk med tydligt definierade nivåer av skicklighet, komplexitet och prestation, i en tillitsfull och intelligent balans i livet.

 

 Se ARKIVET för fler Veckans Insikt & Inspiration

SSRF | Centrum för Själavård & Samtalsterapi

ssrf.nu